Möjligheternas land? En kvalitativ studie om ensamkommande barns upplevelser av att leva i Sverige

This study concerns unaccompanied refugee children and their experiences of living in Sweden and also their thoughts about identity and security. The aim of this study was to find a deeper understanding of these children’s situation. We formulated three research questions in order to obtain this deeper understanding: • What experiences do the informants have of living in Sweden? • What are the informants’ views of their identity in their new life situation? • What is security to the informants? This is a qualitative study based on six semi-structured interviews with six youths whom have come to Sweden as unaccompanied refugee children. We have used a narrative method which has enabled us to focus on the informants’ own stories. One of the main results of this study is that need of help and support among the informants differs, in what kind of help as well as how much help they need. Furthermore, all the youths claim the great importance of languages – both Swedish and their mother tongue. Language is used as a creator of identity. Security is defined by a majority of the informants as having a family, a kind of security that they do not have. The youths in our study have thus found new ways to feel secure through school. Security is also defined in terms of peace and safety. All the informants describe the asylum process as a too long and difficult time marked by uncertainty. We find it of great importance to point out that these children are individuals with different needs and backgrounds. Our hope is that this study will shed a light on the diversity among unaccompanied refugee children

(O) Hållbar undervisning? : En studie om begreppet hållbar utveckling inom ämnena geografi och naturkunskap på gymnasieskolan

Hållbar utveckling har på senare år fått en allt större roll i skolan. Främst har detta skett genom konceptet UHU -utbildning för hållbar utveckling, som ska prägla innehållet i utbildningen, men även sedan tre år tillbaka genom FN:s Agenda 2030. I Agenda 2030 lyfts FN:s globala mål fram, varav ett riktar sig till utbildning - att denna ska främja hållbar utveckling och möjliggöra hållbara livsstilar. Uppsatsen ämnar därför undersöka skillnader och likheter mellan två ämnen i gymnasieskolan, geografi och naturkunskap, när det kommer till vilka kunskaper de förmedlar angående hållbar utveckling. Detta för att se om de elever som inte läser geografi, eventuellt går miste om kunskap gällande hållbar utveckling. Undersökningen utfördes med hjälp av ämnesplaner och läroböcker, metoden som tillämpades var kvalitativ textanalys. Ännu en aspekt som togs in var huruvida läroböckerna gav möjlighet till utbildning om och för hållbar utveckling. Om syftar till att lära eleven om hållbar utveckling, medan för syftar till att påverka elevens livsstil. Analysen visade att geografi berör fler aspekter av hållbar utveckling, men främst håller sig till utbildning om hållbar utveckling. I naturkunskapen berörs istället färre aspekter, dessa gav dock i högre grad möjlighet till utbildning för hållbar utveckling

To Empower or To Help? : Analyzing Sida's Conceptualization of "The Local Population"

The relationship between the Global North and the Global South is a complicated one, tainted with guilt, exploitation and the dilemma of if and how to help. Critically analyzing Global North activity in the Global South is of importance in further determining what role Global North actors should have in Global South development. By analyzing how an aid agency such as Sida views local populations in terms of power and hostility, this understanding can increase. By conducting a text analysis from Sida’s Human Rights Based Approach material and how it describes civilians, this essay draws the conclusion that Sida does not perceive the local population as being hostile. The perceived level of power of the local population varies from context to context, but Sida does not appear to consider assistance from the local population as crucial for successful project implementation. In projects regarding market development and health, the civilians are considered as especially passive, while their assistance is more welcome in projects related to research and migration. I posit that this thesis will contribute to the knowledge about development and aid actors’ long-term goals, and whether or not they want to help the local population or enable them to help themselves

Clinical applications of acoustophoresis in blood based diagnostics

In this thesis, acoustofluidics has been used to process blood samples as a sample preparation step prior to biomarker detection. This is often required as the large amount of blood cells otherwise can interfere with the detection method. Acoustofluidics means moving particles or cells with acoustic forces within microfluidic channels. Ultrasound is used to create a standing wave between the channel walls. By matching of the frequency to the channel with, a half wavelength standing wave can be created between the side walls. Blood cells introduced into this channel will then be focused to the centre pressure node while the plasma can be extracted from the sides. This approach has here been used for three different applications. First it was integrated with a prostate-specific antigen (PSA) immunoassay which not only enabled detection of PSA from whole blood but also resulted in a faster detection because of the continuous flow of produced plasma, constantly bringing new analyte close to the capturing antibodies. Secondly a similar blood plasma separation was integrated with an acoustic trap for enrichment and microchip PCR to enable fast identification of bacteria from sepsis blood samples. In a small clinical study this acoustofluidic based detection system could identify Escherichia coli (E. coli) in half of the samples compared to blood culture, probably the ones with the highest bacteria load. In an attempt to improve the bacteria recovery of the blood bacteria separation, another setup where buffer flow in the centre of the channel laminated the blood sample along the sides was tested. By carefully control the dilution of blood sample and the acoustic impedance (density times speed of sound) bacteria recovery was significantly improved. Third, simple and fast haematocrit (HCT) measurements were also achieved in an acoustofluidic device combined with image analysis. The area of the focused blood cells compared to the whole channel area gave a measure with linear relationship to HCT measure by standard methods. This way of measuring HCT could be used prior to the separation step in acoustofluidic sample preparation device. From this I conclude that acoustofluidic sample preparation, which continuously can produce plasma both from diluted and undiluted blood samples, is a promising tool for miniaturised, automated total analysis systems for the detection of rare biomarkers

To Empower or To Help? : Analyzing Sida's Conceptualization of "The Local Population"

The relationship between the Global North and the Global South is a complicated one, tainted with guilt, exploitation and the dilemma of if and how to help. Critically analyzing Global North activity in the Global South is of importance in further determining what role Global North actors should have in Global South development. By analyzing how an aid agency such as Sida views local populations in terms of power and hostility, this understanding can increase. By conducting a text analysis from Sida’s Human Rights Based Approach material and how it describes civilians, this essay draws the conclusion that Sida does not perceive the local population as being hostile. The perceived level of power of the local population varies from context to context, but Sida does not appear to consider assistance from the local population as crucial for successful project implementation. In projects regarding market development and health, the civilians are considered as especially passive, while their assistance is more welcome in projects related to research and migration. I posit that this thesis will contribute to the knowledge about development and aid actors’ long-term goals, and whether or not they want to help the local population or enable them to help themselves

(O) Hållbar undervisning? : En studie om begreppet hållbar utveckling inom ämnena geografi och naturkunskap på gymnasieskolan

Hållbar utveckling har på senare år fått en allt större roll i skolan. Främst har detta skett genom konceptet UHU -utbildning för hållbar utveckling, som ska prägla innehållet i utbildningen, men även sedan tre år tillbaka genom FN:s Agenda 2030. I Agenda 2030 lyfts FN:s globala mål fram, varav ett riktar sig till utbildning - att denna ska främja hållbar utveckling och möjliggöra hållbara livsstilar. Uppsatsen ämnar därför undersöka skillnader och likheter mellan två ämnen i gymnasieskolan, geografi och naturkunskap, när det kommer till vilka kunskaper de förmedlar angående hållbar utveckling. Detta för att se om de elever som inte läser geografi, eventuellt går miste om kunskap gällande hållbar utveckling. Undersökningen utfördes med hjälp av ämnesplaner och läroböcker, metoden som tillämpades var kvalitativ textanalys. Ännu en aspekt som togs in var huruvida läroböckerna gav möjlighet till utbildning om och för hållbar utveckling. Om syftar till att lära eleven om hållbar utveckling, medan för syftar till att påverka elevens livsstil. Analysen visade att geografi berör fler aspekter av hållbar utveckling, men främst håller sig till utbildning om hållbar utveckling. I naturkunskapen berörs istället färre aspekter, dessa gav dock i högre grad möjlighet till utbildning för hållbar utveckling

Vad är svenska? : Ämneskonceptioner i ämnesplan och läroböcker inom gymnasieämnet svenska

Sedan svenskämnet introducerades i skolväsendet har vad som ansetts centralt inom ämnet varierat. Över tid uppstod ämneskonceptioner inom ämnet; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne. Än idag anspelar styrdokument och läroböcker på de tre ämneskonceptionerna, och även en fjärde – svenska som erfarenhetspedagogiskt demokratiämne – har diskuterats. Forskning visar dessutom på en diskrepans mellan vilka ämneskonceptioner som berörs inom studieförberedande- och yrkesförberedande program på gymnasiet. Denna studie har genom en kvalitativ komparativ textanalys analyserat ämnesplanen för svenska 1, samt två läroböcker för svenska 1, för att urskilja vilka ämneskonceptioner som där är synliga. Analysen visade på skillnader mellan såväl ämnesplan och läroböcker, där olika ämneskonceptioner var framträdande, som mellan läroböcker för olika programtyper. Resultaten visade att svenska som färdighetsämne var mer framträdande inom läroboken för studieförberedande program, medan svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne var tydligare i läroboken för yrkesförberedande program. Detta resultat motsäger tidigare forskning.

(O) Hållbar undervisning? : En studie om begreppet hållbar utveckling inom ämnena geografi och naturkunskap på gymnasieskolan

Hållbar utveckling har på senare år fått en allt större roll i skolan. Främst har detta skett genom konceptet UHU -utbildning för hållbar utveckling, som ska prägla innehållet i utbildningen, men även sedan tre år tillbaka genom FN:s Agenda 2030. I Agenda 2030 lyfts FN:s globala mål fram, varav ett riktar sig till utbildning - att denna ska främja hållbar utveckling och möjliggöra hållbara livsstilar. Uppsatsen ämnar därför undersöka skillnader och likheter mellan två ämnen i gymnasieskolan, geografi och naturkunskap, när det kommer till vilka kunskaper de förmedlar angående hållbar utveckling. Detta för att se om de elever som inte läser geografi, eventuellt går miste om kunskap gällande hållbar utveckling. Undersökningen utfördes med hjälp av ämnesplaner och läroböcker, metoden som tillämpades var kvalitativ textanalys. Ännu en aspekt som togs in var huruvida läroböckerna gav möjlighet till utbildning om och för hållbar utveckling. Om syftar till att lära eleven om hållbar utveckling, medan för syftar till att påverka elevens livsstil. Analysen visade att geografi berör fler aspekter av hållbar utveckling, men främst håller sig till utbildning om hållbar utveckling. I naturkunskapen berörs istället färre aspekter, dessa gav dock i högre grad möjlighet till utbildning för hållbar utveckling

Jämlikt … men bara till en viss gräns : – en kvalitativ studie om manliga sistaårselever i gymnasiets interaktion om kvinnor och kvinnlighet

Enligt socialkonstruktivister är samhället konstruerat av människor i inter­aktion med varandra. Med hjälp av ett teoretiskt ramverk med socialkonstruktivistiska teorier söker vi i denna uppsats förstå och analysera hur manliga sistaårselever talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Ett exempel på en social konstruktion är den form som bestämmer samtal mellan människor; ordval, uttryck och idéer bakom det som sägs, men också den konstruerande egenskap samtalet har, vars innehåll formar, omformar, skapar och förkastar föreställningar och idéer i det sociala rummet. Därför anser socialkonstruktivister att könsskillnader är sociala konstruktioner. Samtalet och dess innehåll är därför viktigt i konstruerandet av skillnader mellan kvinnligt och manligt beteende. Det finns många vetenskapliga studier kring vad som anses manligt respektive kvinnligt, och man kan se att dessa skillnader internaliseras hos individer redan som barn. Inom den tidigare forskningen ligger fokus främst på vuxna och skolungdomar i nedre tonåren, men inte kring övergången mellan dessa åldersgrupper, och vi har därför valt att studera hur manliga sistaårselever i det svenska gymnasiet talar om kvinnor och kvinnlighet i interaktion med varandra. Vi har utfört kvalitativa fokusgruppintervjuer och med utgångspunkt i hermeneutisk metodik analyserat interaktionen mellan eleverna i varje grupp. Vi finner att föreställningar om kvinnor och kvinnlighet som våra respondenter ger uttryck för både är sociala konstruktioner av rådande uppfattningar, men också befinner sig i ett stadium av förändring