Comparison of Exact and Approximate methods for the Vehicle Routing Problem with Time Windows

This paper presents a comparison of two approaches for solving the vehicle routing problem with time windows (VRPTW). Scheduling of vehicles for pickup and delivery is a common problem in logistics and may be expressed as VRPTW, for which both exact and approximate techniques are available. It is therefore interesting to compare such techniques to evaluate their performance and figure what is the best option based on the instance features and size. In this work, we compared Mixed Integer Linear Programming (MILP) with Set-Based Particle Swarm optimization (S-PSO). Both algorithms are tested on the full 56 instances of the Solomon dataset. The results show that the two algorithms perform similarly for lower number of customers while there are significant differences for the cases with higher number of customers. For higher number of customers MILP consistently performs as good as or better than S-PSO for the clustered data, both with short and long scheduling horizons, while the S-PSO outperforms MILP in most cases with random and mixed random clustered data with long scheduling horizons. Furthermore when the algorithms perform the same with regards to the main objective (number of vehicles), MILP generally achieves a better result in the second objective (distance traveled)

”Lapparna i Sverige” : En studie om hur dagstidningarna Norrbotten-Kuriren och Norrländska socialdemokraten, gestaltade samer under 1920-talet.

Denna uppsats syfte är att se hur samer gestaltades i två norrbottniska tidningar under 1920-talet. Hur beskrevs samerna, användes några värdeladdade ord eller anlades några stereotyper? De två tidningarna som valts till undersökningen är Norrbotten-Kuriren en konservativ tidning och Norrländska Socialdemokraten, NSD en socialdemokratisk tidning. Dessa tidningar har valts för att de har samma upptagningsområde men har olika politisk inriktning. En fråga i denna uppsats är således om gestaltningen av samer skiljer sig åt mellan tidningarna beroende på deras politiska hemvist. Teorin som används i denna uppsats är Saids postkoloniala teori om utmålningen av ”den andra”. Med komplettering av Ania Loombas perspektiv på postkolonial teori, hon menar att det kan finnas lokala skillnader i hur ”Den andre” gestaltades. Det är detta, denna uppsats ska belysa hur samer gestaltades lokalt i Norrbottens län. Uppsatsens metod är kvalitativ innehållsanalys med nyanser av diskursteori, samernas subjektsposition under 1920-talet ska beläggas. Materialet som används till studien är 59 texter det är alla texter som publicerades om samer under den tid jag valt att undersöka, 22 artiklar analyseras på ett djupare plan och notiserna, texter under 15 rader, analyseras tematiskt. Studien är uppdelad i tre nedslag 1920, 1925 och 1930, där artiklarna från månaderna maj-juni har analyserats eftersom det var under maj-juni renflyttningen skedde. Studien visar att tidningarnas gestaltning av samer skiljer sig åt, Norrländska Socialdemokraten hade ett myndighetsperspektiv, de lade stor vikt vid statens utredningar om samerna i sina artiklar, och de hade en nedlåtande ton mot samerna, de sågs som svagare än andra, i många av sina artiklar. Medan Norrbotten-Kuriren anlägger en mer vi känsla i en del av sina artiklar, samerna fick vara med och vara en del av viet, de fick ibland komma till tals vilket de inte fick göra i Norrländska Socialdemokraten. Norrbotten-Kuriren har också samekritiska artiklar men denna tidning var mer närvarande, de såg samerna mer som en grupp än som några svagare personer som det ska stiftas lagar kring. Ämnena som präglade de olika nedslagen var tämligen lika i de båda tidningarna. 1920 var det nomadskolorna och kolonisationen av ”lappmarkerna”, 1925 var det renbeteslagstiftning och renskötseln och 1930 kritik mest mot renarna och den skadegörelse som de lämnade efter sig i jordbrukslandskapet. Alla artiklar rör renägande samer och inga kvinnor fick komma till tals

Andra världskriget i tre dagstidningar : En studie om hur Ny Dag, Aftonbladet och Svenska Dagbladet gestaltar ett antal händelser under andra världskriget

I denna uppsats undersöks hur de tre tidningarna Ny Dag, Aftonbladet och Svenska Dagbladet gestaltar sex specifika händelser under andra världskriget, händelserna är Kristallnatten, krigets början, Sovjet anfaller Finland, tredje rikets invasion av Norge, tredje rikets invasion av Danmark och Hitlers död. De specifika händelserna är kulturellt och geografiskt nära Sverige. De tre tidningarna har olika politisk ståndpunkt och uppsatsen vill undersöka om och hur tidningarna skiljer sig åt i sin nyhetsrapportering. Denna uppsats frågeställningar är, hur såg nyhetsrapporteringen ut i kommunistiska Ny Dag, högertidningen Aftonbladet, som sades vara tyskvänliga under kriget och högertidningen Svenska Dagbladet under specifika nedslag under andra världskriget? Skiljer sig tidningarnas nyhetsrapportering åt och i så fall på vilket sätt? Den teori som uppsatsen utgår från är gestaltningsteorin och den tillämpas med hjälp av massmedieretorisk analys. Uppsatsen bygger på 69 artiklar, 18 av dessa har undersökts djupare med en massmedieretorisk analys. Uppsatsens resultat visar att Kristallnatten var den händelse som fick tidningarna att uttrycka mest känslor. De händelser som skilde tidningarna mest åt var rapporteringen om Sovjets anfall på Finland och Hitlers död. Tidningen Ny Dag skiljde ut sig eftersom de skrev att Finland provocerade fram kriget och kommer att lägga skulden på Sovjet. När Hitler dött var Ny Dag också den tidning som skiljde ut sig från de övriga, de var mycket kritiska och resonerade kring om Hitlers var död eller inte. Aftonbladet och Svenska Dagbladet var mer lika i sin rapportering, fast tidningarna skilde sig åt i beskrivningarna av de stridande parterna. SvD skrev mer om de allierade och AB hade många tyska källor. Uppsatsen visar att tidningarnas nyhetsrapportering skiljer sig åt, Ny Dag är tyskfientlig men sovjetvänlig, Svenska Dagbladet är mer objektiva, de är inte tyskvänliga men försöker att vara neutrala, Aftonbladet använder många tyska källor men beskriver Tysklands förehavanden i objektiva ordalag

”Lapparna i Sverige” : En studie om hur dagstidningarna Norrbotten-Kuriren och Norrländska socialdemokraten, gestaltade samer under 1920-talet.

Denna uppsats syfte är att se hur samer gestaltades i två norrbottniska tidningar under 1920-talet. Hur beskrevs samerna, användes några värdeladdade ord eller anlades några stereotyper? De två tidningarna som valts till undersökningen är Norrbotten-Kuriren en konservativ tidning och Norrländska Socialdemokraten, NSD en socialdemokratisk tidning. Dessa tidningar har valts för att de har samma upptagningsområde men har olika politisk inriktning. En fråga i denna uppsats är således om gestaltningen av samer skiljer sig åt mellan tidningarna beroende på deras politiska hemvist. Teorin som används i denna uppsats är Saids postkoloniala teori om utmålningen av ”den andra”. Med komplettering av Ania Loombas perspektiv på postkolonial teori, hon menar att det kan finnas lokala skillnader i hur ”Den andre” gestaltades. Det är detta, denna uppsats ska belysa hur samer gestaltades lokalt i Norrbottens län. Uppsatsens metod är kvalitativ innehållsanalys med nyanser av diskursteori, samernas subjektsposition under 1920-talet ska beläggas. Materialet som används till studien är 59 texter det är alla texter som publicerades om samer under den tid jag valt att undersöka, 22 artiklar analyseras på ett djupare plan och notiserna, texter under 15 rader, analyseras tematiskt. Studien är uppdelad i tre nedslag 1920, 1925 och 1930, där artiklarna från månaderna maj-juni har analyserats eftersom det var under maj-juni renflyttningen skedde. Studien visar att tidningarnas gestaltning av samer skiljer sig åt, Norrländska Socialdemokraten hade ett myndighetsperspektiv, de lade stor vikt vid statens utredningar om samerna i sina artiklar, och de hade en nedlåtande ton mot samerna, de sågs som svagare än andra, i många av sina artiklar. Medan Norrbotten-Kuriren anlägger en mer vi känsla i en del av sina artiklar, samerna fick vara med och vara en del av viet, de fick ibland komma till tals vilket de inte fick göra i Norrländska Socialdemokraten. Norrbotten-Kuriren har också samekritiska artiklar men denna tidning var mer närvarande, de såg samerna mer som en grupp än som några svagare personer som det ska stiftas lagar kring. Ämnena som präglade de olika nedslagen var tämligen lika i de båda tidningarna. 1920 var det nomadskolorna och kolonisationen av ”lappmarkerna”, 1925 var det renbeteslagstiftning och renskötseln och 1930 kritik mest mot renarna och den skadegörelse som de lämnade efter sig i jordbrukslandskapet. Alla artiklar rör renägande samer och inga kvinnor fick komma till tals

A sensitive topic to talk about : Factors for nurses and student nurses treatment for LGBTQ-persons

Bakgrund: Varje människa har rätt att bli behandlade lika, oavsett sexuell läggning. HBTQ-personer känner ofta att de visar sig själva på ett mer blottande sätt när de är i kontakt med hälso- och sjukvården. Därför undviker de att söka hjälp för sina problem av rädsla för att bli diskriminerade. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters bemötande av hbtq-personer inom hälso- och sjukvården. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt där tio artiklar valdes ut. Resultat: Resultatet visade att en tillåtande attityd, nyfikenhet, inadekvat utbildning och osäkerhet vid omvårdnad av hbtq-personer var faktorer som påverkade sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters behandling av hbtq-personer. Diskussion: Fler hindrade än främjande faktorer påvisades vilket kan vara ett tecken på att det behövs mer arbete med attityderna kring omvårdnaden av hbtq-personer. Mer utbildning inom ämnet behöver inkluderas under sjuksköterskeutbildningen och vidare ute på arbetsplatserna. Mer utbildning kan ge en mer tillåtande och nyfiken attityd vilket kan resultera i mindre osäkerhet i att bemöta hbtq-personer

Inkluderad men ändå exkluderad? : Elevers berättelser om gemenskapen i skolan

Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap, delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkludering som social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet. Resultatet visade att gemenskapen i klassen, kamrater, lärare, aktiviteter i klassrum och på skolgården är faktorer som påverkar känslan av att vara inkluderade respektive exkluderad. Generellt sett upplever sig alla elever vara trygga i klassrummet och på skolan. Även om eleverna ansåg att ingen i klassen var utanför var det några elever som ansåg sig själva vara detta. Om lärare i en skolverksamhet tar för givet att en elev är inkluderad i gemenskapen men inte är det kan det vara förödande för den eleven. Detta medför att lärare kontinuerligt bör granska de sociala relationerna mellan eleverna. Grupparbeten där samarbete är det övergripande syftet är något som kan stärka elevernas acceptans för varandras olikheter vilket kan leda till en bättre gruppgemenskap.As proposed teachers, we have often speculated on if pupils can be included respectively excluded in that common group a class forms. Inclusion has in this work got the meaning of being a social phenomenon that means spirit of togetherness,participation and wellbeing. The aim with the study became thereby to find out what it is that makes pupils feel included respectively excluded in the spirit of togetherness within their school. In the theoretical background, the thought with a school for everyone is presented and what inclusion as social phenomenon means. The study is based on narrative method where interpretation of pupils' stories is a part of the work. The result showed that the spirit of togetherness in the class, friends, teachers, activities in the classroom and on the playground are factors that involve the feeling of being included respectively excluded. All the pupils generally experience themselves to be safe in the classroom and on the school. Although the pupils wrote that nobody in their class where left outside, being out of it, some pupils regarded themselves to be this. If teachers in a school take for granted that a pupil is included in the spirit of togetherness, but is not, it can be devastating for that pupil. This means that teachers continuous should check the social relationships between the pupils. Groupwork where cooperation is the overall aim is something that can strengthen the students' acceptance for each others differences which can lead to a better group spirit

How is life affected by sepsis and septic shock?

Bakgrund: Sepsis och septisk chock är ett akut livshotande tillstånd där en tidig behandlingär livsavgörande. Många människor drabbas och fler människor överlever idag jämfört medför några år sedan. Detta leder till fler komplikationer och konsekvenser som kan påverkamänniskans vardagliga liv exempelvis nedsatt ADL. Vid akut sjukdom genomgår människanen traumatisk upplevelse som kan påverka hälsa, välbefinnande och livskvalitet.Syfte: Syftet med denna studie är att, ur ett patientperspektiv, beskriva upplevelser av hurlivet påverkas efter sepsis eller septisk chock.Metod: Studien är en kvalitativ innebördsanalys. Informanter kontaktades viaFacebookgruppen, Sepsisforum. Informanterna beskrev hur deras liv påverkades efter sepsisoch septisk chock. Analysen framställde fyra teman vilket lade grund till resultatet i studien.Resultat: Resultatet belyser fyra teman; oro och rädsla hos personer skapar lidande, enobeskrivlig trötthet, att inte klara av vardagen och uppnå hälsa, bristande eftervård ochvårdpersonalens ansvar.Konklusion: Komplikationerna som kan uppstå efter sepsis eller septisk chock är mångaoch kan vara livslånga. Detta påverkar personen på olika sätt såsom livskvalité och hälsa.Vården har ett stort ansvar och eftervården behöver utvecklas

Quality evaluation of height determination using GNSS technology : Analysis of variance of single station-RTK and network-RTK

GNSS-teknik ersätter i allt högre grad terrester mätteknik, dels på grund av sin enkelhet och dels på grund av att den är mindre kostsam än traditionella metoder. En vanlig förekommande GNSS-teknik är RTK (Real Time Kinematic) som är en teknik som beräknar en position i realtid genom bärvågsmätning. Inom RTK-mätning finns det olika tekniker att utöva; enkelstations-RTK (ERTK) och nätverks-RTK (NRTK). I studien undersöktes kvaliteten och lägesosäkerhet på höjdbestämningsdata erhållen från dessa metoder. En envägs variansanalys (ANOVA) användes för att undersöka om det fanns en signifikant skillnad mellan de genomsnittliga avvikelser som erhölls från mätmetoderna. Mätmetoderna utfördes över två punkter med känd höjd som fastställdes tidigare med ett dubbelavvägningståg. ERTK och NRTK varvades med en observationstid på 20 minuter med positioneringsintervall på 3 sekunder. Tidseparationen mellan mätningarna varade i 30 minuter och sammanlagt utfördes 5 mätserier med 400 observationer i varje serie. Grova fel eliminerades genom att kassera värden som föll utanför 3σ-gränsen. Resultaten från ERTK-mätningarna visade att punkten kunde höjdbestämmas med en lägesosäkerhet på 22 mm och en mätosäkerhet på 32 mm (2σ) för samtliga mätserier tillsammans. Internt varierade lägesosäkerheten 13–28 mm mellan serierna. NRTK mätningarna erhöll en total lägesosäkerhet på 14 mm och en mätosäkerhet på 24 mm (2σ). Från enskilda mätserier erhöll serie 3 den lägsta lägesosäkerheten på 9 mm, och serie 4 den högsta med 18 mm. Generellt visade NRTK-metoden lägre och jämnare avvikelser från referensdata än ERTK, resultatet kan dock ha blivit påverkat av basens läge i relation till ett närliggande träd. ANOVA-testet visade att det fanns en signifikant skillnad mellan mätserierna (p =0,00) per enskild metod, men skillnaden av medelavvikelserna mellan dessa metoder var inte signifikanta (p =0,115). Resultatet från denna studie är viktig med avseende på kvalitetsutvärdering av olika GNSS-metoder och kan användas som underlag för beslut om tillämpad metod för andra mätuppdrag.A quality survey was performed on the position accuracy of two GNSS-methods (single station-RTK and network-RTK) for height determination, and a one-way analysis of variance (ANOVA) was used for statistical investigation of differences in the spread of height deviations. The GNSS-methods were applied on a reference point, which was determined prior with leveling, and measured with 20 minutes observation time and 30 minutes time separation, resulting in 5 series containing 400 observations each from respective method. The ANOVA test was performed by grouping the height deviations with respect to the measurement series, as well as the mean deviations with respect to the methods. Height determination with the ERTK method showed a total positional uncertainty of 22 mm (13-28 mm between the series) and a measurement uncertainty of 32 mm (2σ). Results obtained with NRTK showed a total positional uncertainty of 14 mm (9-14 between the series) and a total measurement uncertainty of 24 mm (2σ). The statistical tests showed that the differences between the measurement series for individual methods were significant (p = 0,000) but that the mean deviations between the methods were not (p = 0,115). NRTK obtained a lower positional uncertainty than ERTK measurements in this study, and the ANOVA test showed that there was no significant difference in the distribution of the mean deviations between the measurement methods. This study is important with regard to quality evaluation of different GNSS-methods and can be used as a basis for deciding on the applied measurement method

Sveriges Psykologförbunds arbetsmiljöundersökning, 2014

Psykologyrket kan ta sig många olika former och uttryck. Därför är de arbetsmiljöer och vardagssituationer yrkesverksamma psykologer möter högst varierande. En del psykologer är verksamma inom offentlig sektor, andra inom privat sektor. En del psykologer arbetar med utvecklingsfrågor och barn och ungdomar, andra med rehabiliteringsfrågor och äldre människor. Resurser, problem och målgrupper kan variera stort och därmed också de villkor och förutsättningar enskilda psykologer har för att utöva sin profession. Det har sedan en tid tillbaka pågått en diskussion bland Sveriges Psykologförbunds (SPF)medlemmar, vilken handlat om medlemmarnas arbetsmiljöförhållanden. Det har i detta sammanhang bland annat framkommit att det saknas kunskap kring arbetsmiljöförhållanden, vilket upplevs försvåra ett fördjupat och kvalificerat åsiktsutbyte. I förlängningen av denna diskussion har det formulerats en önskan från ledningen och medlemmar i SPF att försöka ta ett relativt brett grepp om situationen och försöka finna vägar till att belysa medlemmarnas arbetsmiljösituation. Föreliggande rapport kan ses som ett svar på denna önskan och rapporten redovisar resultaten från en enkätundersökning riktad till yrkesverksamma medlemmar av psykologförbundet, vilken genomfördes hösten 2014. Syftet med enkätundersökningen var att skapa ett diskussionsunderlag genom att samla in och dokumentera efterfrågad information om psykologers arbetsförhållanden och villkor i arbetet. De resultat som presenteras baseras på svar från 3240 yrkesaktiva medlemmar i Sveriges Psykologförbund. Av de drygt 11 000 medlemmarna i förbundet är 10 % pensionärer och 17 % studenter. Dessa inkluderas emellertid inte i rapporteringen av undersökningen. Resultaten presenteras i fem avsnitt: anställning och utbildning, fysisk arbetsmiljö, arbetssituation, social interaktion och självskattad hälsa, sömn samt gränsen mellan arbete och fritid