6 research outputs found
Cultivation of Plants Harnessing an Ontology-Based Expert System and A Wireless Sensor Network
In this research an expert system was developed for taking adequate care of plants through the use of Android smart phones based on ontology for data collection and analysis. A Wireless Sensor Network has been applied to collect and transmit environmental data such as soil moisture, soil pH, and sunlight. The Expert System was developed to control the watering of plants, which consists of three parts: 1) data acquisition: Provided by the Thai Meteorological Department, the data were used according to the rules from the Plant Ontology; 2) watering control system: The self-activating system controls the watering of the plants using the expert system and an automated dispensing mechanism; and 3) decision making process: The Expert System applies the data and suggests a particular way to adequately provide the requirements of each plant, amount of water, and amount and type of fertilizer. The system has the ability to notify users by sending messages to their smart phones in a sufficient and timely way to ensure optimum cultivation activities and efficient and effective plant husbandry
Barns inflytande under mÄltiderna, en studie om smÄ barns inflytande och delaktighet
VÄrt examensarbete handlar om förskolebarns inflytande och delaktighet under mÄltiderna pÄ tvÄ olika förskolor. Syftet Àr att undersöka vilka möjligheter till deltagande och inflytande barnen fÄr i samband med de olika mÄltiderna. Som en del av detta undersöker vi Àven vilken pÄverkan miljöns utformning har pÄ barnens möjligheter till att vara delaktiga och fÄ inflytande under mÄltiden. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod som innefattade tvÄ ostrukturerade intervjuer och sju videoobservationer. BÄde intervjuer och videoobservationer genomfördes pÄ tvÄ förskolor som ligger i samma stadsdel. Intervjuerna genomfördes med en förskolelÀrare pÄ den ena förskolan och en barnskötare pÄ den andra. Resultatet visar att barnen i bÄda förskolorna fÄr inflytande över mÄltiderna genom att de sjÀlva fÄr vÀlja vad de vill Àta och dricka. Deras uttryck och Äsikter vad gÀller deras matval respekteras och tas pÄ allvar av pedagogerna. Det framkommer dock vissa skillnader. PÄ den ena förskolan begrÀnsas mÀngden mat som barnen fÄr ta. PÄ den andra förskolan ges barnen jÀmförelsevis större möjligheter till delaktighet och inflytande vid dukning. Vad gÀller miljöns utformning visar resultatet att variationer i hur mÄltidsmiljöerna Àr organiserade pÄ de tvÄ förskolorna pÄverkar barnens möjlighet till delaktighet och inflytande pÄ olika sÀtt
Student perspective of the function of digital tools : What are the educational areas of use
Sammanfattning/Abstract Panawong, Onuma & Kristensson, Emma (2023). Elevperspektiv av digitala verktygs funktion â Vilka Ă€r de pedagogiska anvĂ€ndningsomrĂ„dena. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, LĂ€rande och samhĂ€lle, Malmö Universitet, 90 hp. FörvĂ€ntat kunskapsbidrag Att öka kunskapen om hur elever uppfattar att digitala verktyg underlĂ€ttar för dem i undervisningen, hjĂ€lper det dem i deras kunskapsutveckling och förbĂ€ttrar det deras lĂ€rande och skolprestationer. DĂ€rtill om det anvĂ€nds digitala specialpedagogiska verktyg för att arbeta proaktivt pĂ„ gruppnivĂ„ med extra anpassningar och sĂ€rskilt stöd. Syfte och frĂ„gestĂ€llningar Syftet med studien Ă€r att göra en undersökning som kan bidra med kunskap om hur yngre elever uppfattar att digitala verktyg fyller en funktion i undervisningen. Hur de anser de digitala Ă€r att anvĂ€nda, om det underlĂ€ttar för dem och om deras Ă„sikter efterfrĂ„gas för att förbĂ€ttra deras kunskapsinlĂ€rning. Syftet Ă€r Ă€ven att se om det finns nĂ„gra variationer i uppfattningarna samt ta reda pĂ„ vilka digitala verktyg som anvĂ€nds i skolan. - Hur uppfattar eleverna de digitala verktygen i undervisningen? - Vilka digitala verktyg anvĂ€nder eleverna och i vilken omfattning uppfattar eleverna att de fĂ„r utvĂ€rdera och ge sina synpunkter pĂ„ de program de anvĂ€nder? - Vilka variationer finns och varför har eleverna dessa uppfattningar? Teori I studien anvĂ€nds sociokulturell teori som utgĂ„ngspunkt för att vidga förstĂ„elsen om hur eleverna uppfattar att samspelet med digitala verktyg fungerar. Metod Valet av metod föll pĂ„ mixade metoder och sĂ„ledes bĂ„de kvantitativ och kvalitativ datainsamling i form av enkĂ€t och intervjuer. Empirin har bearbetats utifrĂ„n fenomenografisk ansats och analysmodell som fokuserar pĂ„ att hitta olika kategorier samt inom dessa lyfta fram variationer av elevernas uppfattningar. Resultat Studieresultatet visar att datorn Ă€r den frĂ€msta artefakten som anvĂ€nds. Ingen elev anser det svĂ„rt att anvĂ€nda digitala verktyg och merparten tycker om att anvĂ€nda dem som hjĂ€lp i undervisningen. Eleverna anvĂ€nder framför allt diverse Google program men inga digitala specialpedagogiska verktyg. Specialpedagogiska implikationer Vi vill med studien öka kunskapen om och undersöka aspekten om det arbetas förebyggande och frĂ€mjande för alla elever pĂ„ gruppnivĂ„ med digitala specialpedagogiska verktyg. Specialpedagogen har ett viktigt uppdrag i att vara med och förberedda de digitala pedagogiska verktygen, för att undervisningen ska bli sĂ„ effektivt som möjligt för elevernas utveckling och lĂ€rande
Barns inflytande under mÄltiderna, en studie om smÄ barns inflytande och delaktighet
VÄrt examensarbete handlar om förskolebarns inflytande och delaktighet under mÄltiderna pÄ tvÄ olika förskolor. Syftet Àr att undersöka vilka möjligheter till deltagande och inflytande barnen fÄr i samband med de olika mÄltiderna. Som en del av detta undersöker vi Àven vilken pÄverkan miljöns utformning har pÄ barnens möjligheter till att vara delaktiga och fÄ inflytande under mÄltiden. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod som innefattade tvÄ ostrukturerade intervjuer och sju videoobservationer. BÄde intervjuer och videoobservationer genomfördes pÄ tvÄ förskolor som ligger i samma stadsdel. Intervjuerna genomfördes med en förskolelÀrare pÄ den ena förskolan och en barnskötare pÄ den andra. Resultatet visar att barnen i bÄda förskolorna fÄr inflytande över mÄltiderna genom att de sjÀlva fÄr vÀlja vad de vill Àta och dricka. Deras uttryck och Äsikter vad gÀller deras matval respekteras och tas pÄ allvar av pedagogerna. Det framkommer dock vissa skillnader. PÄ den ena förskolan begrÀnsas mÀngden mat som barnen fÄr ta. PÄ den andra förskolan ges barnen jÀmförelsevis större möjligheter till delaktighet och inflytande vid dukning. Vad gÀller miljöns utformning visar resultatet att variationer i hur mÄltidsmiljöerna Àr organiserade pÄ de tvÄ förskolorna pÄverkar barnens möjlighet till delaktighet och inflytande pÄ olika sÀtt