Data Quality Assurance of Research Publications - the Case of Malmö University Institutional Repository

Under 2009 och början på 2010, ändrade Malmö högskola sitt arbetsflöde kring arbetet med att säkra och granska metadatakvalitet i sitt öppna arkiv, genom att införa kontroll av varje enskild registrering av forskningspublikationer av en bibliotekarie. Detta tredje kvalitetssäkrande steg följer på den enskilda forskarens registrering och den efterföljande kontroll som görs på fakultetsnivå. I denna artikel beskriver vi de vanligaste ändringar det “tredje steget” framförallt har behövt redigera, d.v.s. vilka metadatafält som den enskilde forskaren har haft svårast att fylla i korrekt, samt presenterar slutsatser kring varför just dessa fält på ett mer generellt plan kan vara problematiska för den enskilde forskaren, jämfört med för en katalogiseringsvan bibliotekarie. Total 2052 ändringar gjordes för de 698 forskningspublikationerna från 2009

Malmö stadsbiblioteks nya informationsdiskar : Planering, utformning, höjd och placering

This Masters thesis in Library and Information Science has the title The New Information Desks at Malmö Public Library . During the rebuilding of the library in Malmö a new information desk was developed. This desk differs to a great extent from conventional information desks used in libraries. The information desk is triangular with rounded edges which allows the librarian and the user of the library to work side by side without any physical barriers. The aim of this thesis is to explore the requirements for the information desks formulated by the library and how they are perceived by the librarians and the users of the library. In the literature about information desks we identify four main areas of research: planning, design, height and placement of the information desk. These four categories are then used in analysing two empirical studies (interviews with librarians and a user questionnaire) and the planning documents regarding the information desk produced by the library. It is very clear that there is no such thing as the ideal information desk that suits each and every library. The optimal information desk for a library should be developed according to its specific conditions. Important factors are: who are the library users, what kind of questions are asked (difficulty level) and the rate of work at the desk. The main intention with the new information desks was to improve co-operation between librarian and the library user by designing a desk that makes it possible for them to work side by side without any physical barriers. This has been achieved by designing a nontraditional information desk. The thesis proves that Malmö public library has fulfilled its intentions with the new information desks

Forskarservice - en utredning vid Malmö University

I mars 2008 presenterades en utredning om Bibliotek och ITs forskarservice på Malmö University. Syftet med utredningen var dels att sammanställa en nulägesbeskrivning av forskarservicen och dels att se vilka utmaningar som ligger i framtiden genom att i nära kontakt med forskarna undersöka i vilken riktning forskarservicen kan utvecklas

Vägen från policy till praktik - ett studiebesök i Edinburgh Universitetsbiblioteks forskningsdatauniversum

Det har skrivits mycket litteratur de senaste åren, dels om forskningsdata generellt och dels om hur stödet kring forskningsdatahanteringen byggs upp, inte minst på universitetsbiblioteken. Utmaningarna är många, från de juridiska frågeställningarna till den faktiska hanteringen av olika typer av data. Vilka specialistkompetenser som är centrala för en framgångsrik verksamhet och hur dessa roller samordnas inom universitet är något som Edinburghs universitetsbibliotek arbetar med. Bland annat har universitetet en policy för forskningsdata sedan 2011 och vi var nyfikna på hur de arbetar med att stödja sina forskare med forskningsdatahantering. På Malmö högskolas bibliotek pågår under 2016 ett projekt för tillgängliggörande av forskningsdata. En studieresa till Edinburgh hösten 2016 kunde genomföras med ett resestipendium från Svensk biblioteksförening

Vägen från policy till praktik : ett studiebesök i Edinburgh Universitetsbiblioteks forskningsdatauniversum

Det har skrivits mycket litteratur de senaste åren, dels om forskningsdata generellt och dels om hur stödet kring forskningsdatahanteringen byggs upp, inte minst på universitetsbiblioteken. Utmaningarna är många, från de juridiska frågeställningarna till den faktiska hanteringen av olika typer av data. Vilka specialistkompetenser som är centrala för en framgångsrik verksamhet och hur dessa roller samordnas inom universitet är något som Edinburghs universitetsbibliotek arbetar med. Bland annat har universitetet en policy för forskningsdata sedan 2011 och vi var nyfikna på hur de arbetar med att stödja sina forskare med forskningsdatahantering. På Malmö högskolas bibliotek pågår under 2016 ett projekt för tillgängliggörande av forskningsdata. En studieresa till Edinburgh hösten 2016 kunde genomföras med ett resestipendium från Svensk biblioteksförening

Developing integrated research data management support in close relation to doctoral students' research practices

Athletics; Cheerleaders at Ag. Barbeque. A group of cheerleaders stand in a circle, conversing

Tillgängliggörande av forskningsdata : nulägesbeskrivning samt rekommendationer för uppbyggnad av stöd till högskolans forskare

Biblioteket har genomfört ett internt projekt med syftet att få en bättre bild av nuläget kring forskningsdatahantering för att utveckla ett adekvat stöd till forskningen och forskarna. Rapporten innehåller en redovisning av en enkät till högskolans forskare, en utblick kring dataarkiv för tillgängliggörande av data och en diskussion kring roller vid tillgängliggörande av data. Rapporten avslutas med rekommendationer kring stödet till högskolans forskare baserat på ett antal identifierade frågeställningar. Tillgängliggörande av forskningsdata är komplext. Inte minst eftersom de data som ska tillgängliggöras bygger på forskning som är komplex. Högskolans forskares syn på frågan är central för utvecklingen av bibliotekets verksamhet. Områdets komplexitet innebär en rad frågor som framförallt behöver diskuteras på fakulteterna och mellan forskare. Bakgrunden är bland annat Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information (Vetenskapsrådet, 2015a) och högskolans inspel till forskningspropositionen 2015 (Jönsson, 2015). En enkät skickades ut till högskolans samtliga forskare (ca 600) i december 2015. Svarsfrekvensen blev 27 % (n=164). Ett engagemang i frågorna är synligt i kommentarerna som lämnats. Den aktuella bilden är att en majoritet av de som svarat använder öppen eller delad data, likaså delar en majoritet forskningsdata informellt, men bara enstaka har öppet tillgängliggjort data till exempel via ett dataarkiv. Mer kunskap och stöd efterlyses i alla aspekter kring öppna forskningsdata. I kommentarerna framkommer en krock mellan forskningsetiska och juridiska aspekter, till exempel skydd av data gentemot data som allmän handling. Bland svaren och kommentarerna i enkäten märks också en viss oro, både på temat "min data” och för mer administration som kommer att uppta forskningstid. Lagstiftningen är viktig, allt kan inte tillgängliggöras. Öppet tillgängliggörande sker först när data bedömts möjlig att göra öppen. En annan relevant aspekt som inte kommit upp i enkäten är om all forskningsdata är värd besväret att tillgängliggöra, vem kan ha nytta av den? Det råder också en viss begreppsförvirring i svaren, kring tillgängliggörande kontra arkivering och data kontra publikationer. Men också kring vad forskningsdata innebär för olika forskare. För somliga är begreppet helt naturligt, andra använder källmaterial eller empiri. En del samlar inte in material utan genererar data utifrån beräkningsmodeller. I bred bemärkelse är data mer än det som samlas in, det kan också vara annan output från forskningsprocessen än rena publikationer, som enskilda illustrationer eller en presentation. Tjänster för tillgängliggörande och roller vid tillgängliggörande har i rapporten översiktligt beskrivits, men behöver fördjupas och formaliseras. Högskolans kommande e-arkiv kan utgöra en central funktion vid tillgängliggörande, speciellt om en nationell plattform för öppna forskningsdata skapas. Tillgängliggörande och arkivering av forskningsdata är två likartade, men skilda processer. I vissa fall kan arkiverad data tillgängliggöras rakt av, till exempel data från viss naturvetenskaplig forskning, i andra fall kan data behöva anonymiseras eller på annat sätt anpassas. Alla data kanske inte lämpar sig för tillgängliggörande. Datahanteringsplaner kan vara ett centralt redskap, både före, under och efter avslutat forskningsprojekt. Väl kurerad data är lättare att arkivera och tillgängliggöra. Vad krävs för att data ska bli användbar för andra? Ett svar är att en långsiktighet krävs och att resurser för datahantering behöver inkluderas i ansökningar och projektplaner. Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång behöver spridas mer eftersom det kommer påverka alla forskare. Hur information och kommunikation om det ska läggas upp är beroende av om och i så fall hur förslaget kommer att se ut i regeringens kommande forskningsproposition. Men med tanke på att detta inte är en nationell fråga, utan internationell, och att EU är starkt pådrivande i öppenhetens riktning så kan högskolan troligen räkna med att någon form av krav på öppen tillgång till forskningsdata kommer från regeringen. Ett antal behov har identifierats som resulterar i rekommendationer för vad som behöver byggas upp i stödet kring tillgängliggörande av forskningsdata. Under 2016 kommer ett pilotprojekt tillsammans med Svensk Nationell Datatjänst (SND) att genomföras vid högskolan. SND är en nationell forskningsinfrastruktur som kommer förändra sin roll och där lärosätesbiblioteken kommer att bli noder i stödet för tillgängliggörande av forskningsdata. Biblioteket kommer i projektet tillsammans med bland annat arkivet och ett par forskare utforska de processer som krävs för tillgängliggörande av forskningsdata