Imputatio Iustitiae Christi, Liberum Arbitrium in Renatis, and Tertius Usus Legis in Melanchthon\u27s Later Loci

It is the purpose of this study to investigate how forensic justification, the third use of the Law, and the free will of the regenerate Christian complement one another in Melanchthon\u27s theology. The distinction of Law and Gospel, justification and sanctification, old man and new man, sin and grace provide the pedagogical framework for this expression of evangelical theology. This study therefore focuses on the fundamental distinction basic to understanding the Scriptures and articulating Christian theology -- the distinction between Law and Gospel. In so doing, it underscores Melanchthon\u27s great and continuing legacy as the pedagogue of the Lutheran reformation. But it also raises the important question of whether Melanchthon in formalizing the theology of the Lutheran church truly conveyed the spirit and insights of Martin Luther, or ossified Luther\u27s prophetic and pastoral dynamic into a propositional theology based on scholastic(Aristotelian) distinctions and humanist presupposition

Melanchthon\u27s Understanding of the Will in the Loci Communes

It is a commonplace among many Lutheran theologians that Philip Melanchthon was a synergist. The purpose of this study is to evaluate this theological judgment on the basis of Melanchthon’s Loci of 1521, 1535, 1543, 1555, and 1559. The conclusion of this study is that Melanchthon\u27s writings do not support the charge of synergism which has been directed against him. It is not the intention of the author to ascribe malevolence or lack of scholarly integrity to those who have described Melanchthon\u27s position as synergistic. There are reasons for the historical judgment that Melanchthon was the father of synergism in the Lutheran Church

A spatial framework for prioritizing biochar application to arable land: A case study for Sweden

The biochar-agriculture nexus can potentially generate several benefits ranging from soil carbon sequestration to the reduction in nutrient leaching from arable soils. However, leveraging these benefits requires spatially-explicit information on suitable locations for biochar application. This study provides a flexible multicriteria framework that delivers spatial indications on biochar prioritization through a biochar use indication map (BUIM). The framework was exemplified as a case study for Swedish arable land through three different prioritization narratives. The BUIM for all the narratives revealed that a significant fraction of the Swedish arable land could potentially benefit from biochar application. Furthermore, arable land that scored high for a given narrative did not necessarily score high in the others, thus indicating that biochar application schemes can be adjusted to various objectives and local needs. The framework presented here aims to promote the exploration of different avenues for deploying biochar in the agricultural sector

A spatial framework for prioritizing biochar application to arable land: A case study for Sweden

The biochar-agriculture nexus can potentially generate several benefits ranging from soil carbon sequestration to the reduction in nutrient leaching from arable soils. However, leveraging these benefits requires spatially-explicit information on suitable locations for biochar application. This study provides a flexible multicriteria framework that delivers spatial indications on biochar prioritization through a biochar use indication map (BUIM). The framework was exemplified as a case study for Swedish arable land through three different prioritization narratives. The BUIM for all the narratives revealed that a significant fraction of the Swedish arable land could potentially benefit from biochar application. Furthermore, arable land that scored high for a given narrative did not necessarily score high in the others, thus indicating that biochar application schemes can be adjusted to various objectives and local needs. The framework presented here aims to promote the exploration of different avenues for deploying biochar in the agricultural sector

Prioritering av biokolsapplikationer på åkermark i Sverige : En rumslig multikriterieanalys

Biochar, the solid product of thermal conversion of biomass with little or no available air, is acknowledged as a carbon dioxide removal technique and soil enhancer among other applications. Its potential soil enhancing properties consists of increased water and nutrient holding capacities, liming effects and sorption of pollutants. However, not all soils benefit equally from biochar amendments. The thesis aims to investigate the suitability of biochar applications to agricultural soils in Sweden and communicate the results visually with a biochar indication map, illustrating where biochar could serve the highest benefits as a soil improver. A literature review was carried out to analyse the soil enhancing opportunities of biochar applications, which determined that the criteria soil texture, nitrogen leaching, ground moisture, soil pH and soil organic matter (SOM) were suitable for the analysis in a Swedish context. Then, a multi-criteria analysis was conducted in ArcGIS, based on spatial data of these criteria. Each arable land block was assigned a biochar class, varying from high indication to no indication. Arable land was considered highly recommended for biochar applications if the soil texture was sandy and at least one of the soil criteria was beyond a limiting agronomic threshold. At the national level, high indication for biochar application occupied 24.2% (528 thousand ha) of the arable land in Sweden, while the remaining land had either medium indication (13%), low indication (3.5%) or no indication (59.3%). Despite spatial variations, all Swedish counties (with data coverage above 84%) had at least 2% of high indication arable land. In particular, 66.1% of Halland’s arable land showed high indication. In turn, Skåne had the largest area (148 thousand ha, 35.7%) with high indication for biochar applications. The corresponding biochar volume potential, at the national level, suggested that between 0.5 and 26.4 million tonnes biochar can be applied to arable land with high indication for biochar applications, given application rates between 1 and 50 tonnes/ha over a 20 year timeframe. This means that arable land in Sweden can accommodate for a future production of 500 000 tonnes per year, which was suggested as an upper limit in an inquiry from the Swedish government, if application rates remain below 20 tonnes/ha. The multi-criteria analysis performed includes several subjective choices and uncertain parameters (criteria combination, data accuracy, agronomic thresholds, and classification scheme). Therefore, the biochar indication maps cannot yet be used for farm- or field-level recommendations for biochar applications. Nonetheless, despite uncertainties, the national- and county- level indication maps may still provide interesting order of magnitude. More field experiments are needed in Sweden as well as a more detailed analysis. To be able to make more precise recommendations, the present analysis can be refined by connecting all criteria to physical agricultural mechanisms and to the properties of biochar, and by using spatial data with higher resolution or even field-level data. This said, models need to be validated with experimental data, which is to date, non- existent: controlled biochar field experiments are therefore needed in Sweden.Biokol, en solid produkt från termisk omvandling av biomassa med begränsat syre tillgängligt, är identifierad som en möjlig teknik för att minska halten av koldioxid i atmosfären och som jordförbättrare bland andra applikationer. Dess potentiella jordförbättrande egenskaper består av vattenhållning, näringsbindning, balansering av pH-värdet och minskad biotillgänglighet av föroreningar. Däremot så drar inte alla jordar samma nytta av biokolapplikationer. Arbetet syftar till att undersöka lämpligheten av biokolapplikationer på jordbruksmark i Sverige och kommunicera resultaten visuellt med en indikationskarta. En litteraturstudie genomfördes för att analysera jordförbättringsmöjligheterna till följd av biokolsapplikationer. Det fastställdes att kriterierna jordtyp, kväveläckage, markfuktighet, pH och organiskt material var lämpliga för analys i svensk kontext. En multikriterieanalys utfördes i ArcGIS, baserat på rumsliga data för dessa kriterier. Vardera jordbruksblock tilldelades en biokolklass, som varierade mellan hög indikation och ingen indikation. Jordbruksmark ansågs högt rekommenderad för biokolapplikationer om jordtypen var av sandig karaktär och minst ett av kriterierna översteg ett begränsande tröskelvärde. På nationell nivå ockuperade hög indikation för biokolapplikationer 24.2% (528 tusen hektar) av Sveriges jordbruksmark, medan den återstående marken hade antingen måttlig indikation (13%), låg indikation (3.5%) eller ingen indikation (59.3%). Trots rumsliga variationer, hade samtliga svenska län (med datatillgänglighet över 84%) minst 2% åkermark med hög indikation. I synnerhet, 66.1% av Hallands åkermark visade hög indikation. Vidare, Skåne hade den största arealen (148 tusen hektar, 35.7%) med hög indikation för biokolapplikationer. Den motsvarande potentialen för biokol, på nationell nivå, antyder att mellan 0.5 och 26.4 miljoner ton biokol kan appliceras på jordbruksmark med hög indikation för biokolapplikationer, givet appliceringsgrader mellan 1 och 50 ton/hektar över en 20-årsperiod. Detta innebär att svensk jordbruksmark kan rymma en framtida produktion på 500 000 ton per år, förslaget av en statlig utredning, ifall appliceringsgraden förblir under 20 ton/ha. Den utförda multikriterieanalysen inkluderar flertalet subjektiva val och osäkerheter (kriteriakombination, datans noggranhet, tröskelvärden, och klassificeringsmetod). Därmed kan indikationskartorna för biokol ännu inte användas för rekommendationer på jordbruksblocknivå. Resultaten kan emellertid, trots osäkerheter, antyda intressanta storleksordningar på nationell- och länsnivå. Fler svenska fältexperiment samt en mer detaljerad analys behövs. För att kunna ge mer exakta rekommendationer, kan den nuvarande analysen utvecklas genom att koppla samtliga kriterier till fysiska jordbruksmekanismer och biokolsegenskaper och genom att tillämpa rumsliga data av högre upplösning eller till och med fältnivådata. Modeller måste valideras med experimentella data, som hittills är obefintlig: kontrollerade fältförsök med biokol behövs därmed i Sverige

Prioritering av biokolsapplikationer på åkermark i Sverige : En rumslig multikriterieanalys

Biochar, the solid product of thermal conversion of biomass with little or no available air, is acknowledged as a carbon dioxide removal technique and soil enhancer among other applications. Its potential soil enhancing properties consists of increased water and nutrient holding capacities, liming effects and sorption of pollutants. However, not all soils benefit equally from biochar amendments. The thesis aims to investigate the suitability of biochar applications to agricultural soils in Sweden and communicate the results visually with a biochar indication map, illustrating where biochar could serve the highest benefits as a soil improver. A literature review was carried out to analyse the soil enhancing opportunities of biochar applications, which determined that the criteria soil texture, nitrogen leaching, ground moisture, soil pH and soil organic matter (SOM) were suitable for the analysis in a Swedish context. Then, a multi-criteria analysis was conducted in ArcGIS, based on spatial data of these criteria. Each arable land block was assigned a biochar class, varying from high indication to no indication. Arable land was considered highly recommended for biochar applications if the soil texture was sandy and at least one of the soil criteria was beyond a limiting agronomic threshold. At the national level, high indication for biochar application occupied 24.2% (528 thousand ha) of the arable land in Sweden, while the remaining land had either medium indication (13%), low indication (3.5%) or no indication (59.3%). Despite spatial variations, all Swedish counties (with data coverage above 84%) had at least 2% of high indication arable land. In particular, 66.1% of Halland’s arable land showed high indication. In turn, Skåne had the largest area (148 thousand ha, 35.7%) with high indication for biochar applications. The corresponding biochar volume potential, at the national level, suggested that between 0.5 and 26.4 million tonnes biochar can be applied to arable land with high indication for biochar applications, given application rates between 1 and 50 tonnes/ha over a 20 year timeframe. This means that arable land in Sweden can accommodate for a future production of 500 000 tonnes per year, which was suggested as an upper limit in an inquiry from the Swedish government, if application rates remain below 20 tonnes/ha. The multi-criteria analysis performed includes several subjective choices and uncertain parameters (criteria combination, data accuracy, agronomic thresholds, and classification scheme). Therefore, the biochar indication maps cannot yet be used for farm- or field-level recommendations for biochar applications. Nonetheless, despite uncertainties, the national- and county- level indication maps may still provide interesting order of magnitude. More field experiments are needed in Sweden as well as a more detailed analysis. To be able to make more precise recommendations, the present analysis can be refined by connecting all criteria to physical agricultural mechanisms and to the properties of biochar, and by using spatial data with higher resolution or even field-level data. This said, models need to be validated with experimental data, which is to date, non- existent: controlled biochar field experiments are therefore needed in Sweden.Biokol, en solid produkt från termisk omvandling av biomassa med begränsat syre tillgängligt, är identifierad som en möjlig teknik för att minska halten av koldioxid i atmosfären och som jordförbättrare bland andra applikationer. Dess potentiella jordförbättrande egenskaper består av vattenhållning, näringsbindning, balansering av pH-värdet och minskad biotillgänglighet av föroreningar. Däremot så drar inte alla jordar samma nytta av biokolapplikationer. Arbetet syftar till att undersöka lämpligheten av biokolapplikationer på jordbruksmark i Sverige och kommunicera resultaten visuellt med en indikationskarta. En litteraturstudie genomfördes för att analysera jordförbättringsmöjligheterna till följd av biokolsapplikationer. Det fastställdes att kriterierna jordtyp, kväveläckage, markfuktighet, pH och organiskt material var lämpliga för analys i svensk kontext. En multikriterieanalys utfördes i ArcGIS, baserat på rumsliga data för dessa kriterier. Vardera jordbruksblock tilldelades en biokolklass, som varierade mellan hög indikation och ingen indikation. Jordbruksmark ansågs högt rekommenderad för biokolapplikationer om jordtypen var av sandig karaktär och minst ett av kriterierna översteg ett begränsande tröskelvärde. På nationell nivå ockuperade hög indikation för biokolapplikationer 24.2% (528 tusen hektar) av Sveriges jordbruksmark, medan den återstående marken hade antingen måttlig indikation (13%), låg indikation (3.5%) eller ingen indikation (59.3%). Trots rumsliga variationer, hade samtliga svenska län (med datatillgänglighet över 84%) minst 2% åkermark med hög indikation. I synnerhet, 66.1% av Hallands åkermark visade hög indikation. Vidare, Skåne hade den största arealen (148 tusen hektar, 35.7%) med hög indikation för biokolapplikationer. Den motsvarande potentialen för biokol, på nationell nivå, antyder att mellan 0.5 och 26.4 miljoner ton biokol kan appliceras på jordbruksmark med hög indikation för biokolapplikationer, givet appliceringsgrader mellan 1 och 50 ton/hektar över en 20-årsperiod. Detta innebär att svensk jordbruksmark kan rymma en framtida produktion på 500 000 ton per år, förslaget av en statlig utredning, ifall appliceringsgraden förblir under 20 ton/ha. Den utförda multikriterieanalysen inkluderar flertalet subjektiva val och osäkerheter (kriteriakombination, datans noggranhet, tröskelvärden, och klassificeringsmetod). Därmed kan indikationskartorna för biokol ännu inte användas för rekommendationer på jordbruksblocknivå. Resultaten kan emellertid, trots osäkerheter, antyda intressanta storleksordningar på nationell- och länsnivå. Fler svenska fältexperiment samt en mer detaljerad analys behövs. För att kunna ge mer exakta rekommendationer, kan den nuvarande analysen utvecklas genom att koppla samtliga kriterier till fysiska jordbruksmekanismer och biokolsegenskaper och genom att tillämpa rumsliga data av högre upplösning eller till och med fältnivådata. Modeller måste valideras med experimentella data, som hittills är obefintlig: kontrollerade fältförsök med biokol behövs därmed i Sverige

Prioritering av biokolsapplikationer på åkermark i Sverige : En rumslig multikriterieanalys

Biochar, the solid product of thermal conversion of biomass with little or no available air, is acknowledged as a carbon dioxide removal technique and soil enhancer among other applications. Its potential soil enhancing properties consists of increased water and nutrient holding capacities, liming effects and sorption of pollutants. However, not all soils benefit equally from biochar amendments. The thesis aims to investigate the suitability of biochar applications to agricultural soils in Sweden and communicate the results visually with a biochar indication map, illustrating where biochar could serve the highest benefits as a soil improver. A literature review was carried out to analyse the soil enhancing opportunities of biochar applications, which determined that the criteria soil texture, nitrogen leaching, ground moisture, soil pH and soil organic matter (SOM) were suitable for the analysis in a Swedish context. Then, a multi-criteria analysis was conducted in ArcGIS, based on spatial data of these criteria. Each arable land block was assigned a biochar class, varying from high indication to no indication. Arable land was considered highly recommended for biochar applications if the soil texture was sandy and at least one of the soil criteria was beyond a limiting agronomic threshold. At the national level, high indication for biochar application occupied 24.2% (528 thousand ha) of the arable land in Sweden, while the remaining land had either medium indication (13%), low indication (3.5%) or no indication (59.3%). Despite spatial variations, all Swedish counties (with data coverage above 84%) had at least 2% of high indication arable land. In particular, 66.1% of Halland’s arable land showed high indication. In turn, Skåne had the largest area (148 thousand ha, 35.7%) with high indication for biochar applications. The corresponding biochar volume potential, at the national level, suggested that between 0.5 and 26.4 million tonnes biochar can be applied to arable land with high indication for biochar applications, given application rates between 1 and 50 tonnes/ha over a 20 year timeframe. This means that arable land in Sweden can accommodate for a future production of 500 000 tonnes per year, which was suggested as an upper limit in an inquiry from the Swedish government, if application rates remain below 20 tonnes/ha. The multi-criteria analysis performed includes several subjective choices and uncertain parameters (criteria combination, data accuracy, agronomic thresholds, and classification scheme). Therefore, the biochar indication maps cannot yet be used for farm- or field-level recommendations for biochar applications. Nonetheless, despite uncertainties, the national- and county- level indication maps may still provide interesting order of magnitude. More field experiments are needed in Sweden as well as a more detailed analysis. To be able to make more precise recommendations, the present analysis can be refined by connecting all criteria to physical agricultural mechanisms and to the properties of biochar, and by using spatial data with higher resolution or even field-level data. This said, models need to be validated with experimental data, which is to date, non- existent: controlled biochar field experiments are therefore needed in Sweden.Biokol, en solid produkt från termisk omvandling av biomassa med begränsat syre tillgängligt, är identifierad som en möjlig teknik för att minska halten av koldioxid i atmosfären och som jordförbättrare bland andra applikationer. Dess potentiella jordförbättrande egenskaper består av vattenhållning, näringsbindning, balansering av pH-värdet och minskad biotillgänglighet av föroreningar. Däremot så drar inte alla jordar samma nytta av biokolapplikationer. Arbetet syftar till att undersöka lämpligheten av biokolapplikationer på jordbruksmark i Sverige och kommunicera resultaten visuellt med en indikationskarta. En litteraturstudie genomfördes för att analysera jordförbättringsmöjligheterna till följd av biokolsapplikationer. Det fastställdes att kriterierna jordtyp, kväveläckage, markfuktighet, pH och organiskt material var lämpliga för analys i svensk kontext. En multikriterieanalys utfördes i ArcGIS, baserat på rumsliga data för dessa kriterier. Vardera jordbruksblock tilldelades en biokolklass, som varierade mellan hög indikation och ingen indikation. Jordbruksmark ansågs högt rekommenderad för biokolapplikationer om jordtypen var av sandig karaktär och minst ett av kriterierna översteg ett begränsande tröskelvärde. På nationell nivå ockuperade hög indikation för biokolapplikationer 24.2% (528 tusen hektar) av Sveriges jordbruksmark, medan den återstående marken hade antingen måttlig indikation (13%), låg indikation (3.5%) eller ingen indikation (59.3%). Trots rumsliga variationer, hade samtliga svenska län (med datatillgänglighet över 84%) minst 2% åkermark med hög indikation. I synnerhet, 66.1% av Hallands åkermark visade hög indikation. Vidare, Skåne hade den största arealen (148 tusen hektar, 35.7%) med hög indikation för biokolapplikationer. Den motsvarande potentialen för biokol, på nationell nivå, antyder att mellan 0.5 och 26.4 miljoner ton biokol kan appliceras på jordbruksmark med hög indikation för biokolapplikationer, givet appliceringsgrader mellan 1 och 50 ton/hektar över en 20-årsperiod. Detta innebär att svensk jordbruksmark kan rymma en framtida produktion på 500 000 ton per år, förslaget av en statlig utredning, ifall appliceringsgraden förblir under 20 ton/ha. Den utförda multikriterieanalysen inkluderar flertalet subjektiva val och osäkerheter (kriteriakombination, datans noggranhet, tröskelvärden, och klassificeringsmetod). Därmed kan indikationskartorna för biokol ännu inte användas för rekommendationer på jordbruksblocknivå. Resultaten kan emellertid, trots osäkerheter, antyda intressanta storleksordningar på nationell- och länsnivå. Fler svenska fältexperiment samt en mer detaljerad analys behövs. För att kunna ge mer exakta rekommendationer, kan den nuvarande analysen utvecklas genom att koppla samtliga kriterier till fysiska jordbruksmekanismer och biokolsegenskaper och genom att tillämpa rumsliga data av högre upplösning eller till och med fältnivådata. Modeller måste valideras med experimentella data, som hittills är obefintlig: kontrollerade fältförsök med biokol behövs därmed i Sverige

Quantitative mapping of the ecosystem service Stormwater treatment and Flow regulation : in the city of Stockholm using the tool ArcGIS

Till följd av klimatförändringar förväntas mer intensiva nederbördsmönster i framtiden. Dagvattenhantering är en essentiell del i urbana miljöer för att motverka översvämningar vid stora vattenflöden. Grön infrastruktur bidrar till dagvattenhanteringen genom dess ekosystemtjänst dagvatten- och flödesreglering. I uppsatsen undersöks ekosystemtjänstens kvantitativa potential att fånga upp vatten under ett 10-årsregn med varaktigheten en timme, med syftet att få en approximativ bild av grön infrastrukturs potentiella bidrag till dagvattenhanteringen i Stockholms innerstad. Studien är baserad på beräkningar i ArcGIS genom att försöka kvantifiera den gröna infrastrukturens bidragande parametrar till ekosystemtjänsten dagvatten- och flödesreglering. Resultatet av studien visade att dagens gröna infrastruktur har potential att ta hand om 26 % av ett 10-årsregn med varaktighet en timme, motsvarande siffra för nederbördsprojektioner för ett 10-årsregn år 2100 var 21 %. Uppsatsen redogör även för klimatförändringarnas påverkan på ekosystemtjänsten.As a consequence of global warming, future precipitation patterns are predicted to be more intense. Thus, stormwater treatment plays an essential role in the urban environment to prevent flooding. Green infrastructure contributes to the treatment of stormwater through its ecosystem service “Stormwater treatment and flow regulation”. The objective of this study was to quantify the capacity of this ecosystem service by the use of Geographical Information Systems (GIS) for a precipitation event with a return period of 10 years and a duration of one hour. The aim was to get an estimation of the potential contribution by green infrastructure to the capacity of stormwater treatment in the inner city of Stockholm. The result of the study was a potential capacity of 26 % of a precipitation event with a return period of 10 years and a duration of one hour. Future predictions of that same precipitation event in the year of 2100 resulted in a capacity of 21%. The thesis also presents the predicted consequences of climate change to the ecosystem service