Risk och överlevnad för kolorektal cancer i norra Sverige. : sociodemografiska faktorer och övervakningsprogram vid ärftlig cancer

Background Colorectal cancer (CRC) – i.e., cancer in the colon or rectum – is one of the most common cancers both globally and in Sweden. The risk for CRC is mainly related to age, heredity, and life-style risk factors. Previous studies have also demonstrated that individuals with lower socioeconomic status (SES), living alone, or far from care facilities may have a higher risk for CRC or a worse outcome.  In contrast to life-style or sociodemographic-associated risks, an inherited risk for CRC is difficult to modify. However, colonoscopic surveillance programs can be help prevent CRC in families with a known hereditary risk. The Northern Health Care Region (northern Sweden) is the most sparsely populated region in Sweden, and travel distances to care can be long. The population in Northern Sweden is on average older and has lower SES compared with the rest of the country. The impact of these sociodemographic differences on CRC in northern Sweden is not well known.  Aim This thesis analyses CRC in a northern Sweden setting with regards to incidence, survival, and associated sociodemographic risk factors, including prevention for individuals with increased hereditary risk. Methods Papers I and II, cohort studies from the Risk North database, link individual data from health care registers to other sociodemographic registers. In Paper I, the incidence, mortality, and survival for all CRC cases in northern Sweden were compared with the rest of Sweden for the period 2007-2013. Uni- and multivariable Cox regression analysis were used to assess the impact of sociodemographic factors and tumour stage on survival by calculating hazard ratios (HR). In Paper II, we analysed any association between travel time to care and CRC survival in northern Sweden during 2007-2013 using the same type of Cox regression analysis.  Papers III and IV are based on a cohort of individuals with a family history of CRC, prospectively recorded from 1995 to 2012 in the colonoscopic surveillance register at the Cancer Prevention Clinic at Umeå University Hospital. In Paper III, we evaluated the cancer preventive effect of the performed colonoscopic surveillance. Observed cases of CRC were compared to a cohort estimate of cases without surveillance. Compliance with surveillance and colonoscopic quality was also analysed. In Paper IV, we examined the cost-effectiveness of the colonoscopic surveillance program in Paper III. A cost-utility analysis with a societal perspective was used and the stability of the results was tested in a sensitivity analysis.     Results The age-adjusted incidence in colon cancer was 12.7% lower in northern compared to southern Sweden or 35.9/100 000 vs. 41.1/100 000 person years (p < 0.01). For rectal cancer, the incidence was 10.5% lower in the north (17.6 vs. 19.7 p <0.01). In subgroup analysis, the largest difference in incidence between northern and southern Sweden was found among individuals > 79 years age (colon - 190 vs. 237 ≈ 19.6%, rectal 72.4 vs. 88.0 ≈ 17.7%). For all of Sweden, the incidence in colorectal cancer was higher in males, individuals with lower SES, or individuals living alone.  In univariable analyses of survival (all-cause and cause-specific) for colon and rectal cancer patients in all of Sweden, patients with high SES or co-habiting had a significantly better outcome compared to patients with low SES or living alone. HR for death ranged from 0.60 to 0.85 in the better-favoured risk group. No differences in colon or rectal cancer survival between northern and southern Sweden were demonstrated in the univariable analysis.  However, in multivariable survival analysis, all-cause survival for colon cancer patients was better in southern Sweden (HR 0.92; 95% CI 0.86 – 0.97).  For cause-specific survival for colon cancer or in any analysis for rectal cancer, no differences between northern and southern Sweden were demonstrated. In analysis of travel time, no association between travel time and survival was found.  In the evaluation of the colonoscopic surveillance programme, one case of CRC was observed, compared to 9.5-10.5 expected cases. Standardised Incidence Ratio (SIR) between observed and expected cases of CRC was 0.10 (CI 95% 0.0012–0.53) to 0.11 (CI 95% 0.0014–0.59. The compliance to the surveillance program was 90%. The adenoma detection rate was 14%, and 10% of the examinations were incomplete. In the cost-utility analysis, the net cost for surveillance was 233 038 €, while saving 64.8 Quality Adjusted Life Years (QALYs) compared to non-surveillance. The resulting Incremental Cost-Effectiveness Ratio (ICER) was 3596 €/QALY, ranging from -4620 €/QALY in the best-case scenario to 33 779 € /QALY in the worst-case scenario. Conclusion The incidence of CRC was lower in northern Sweden and most evident in the elderly, raising questions on differences in life-style between northern and southern Sweden in the past. There were considerable sociodemographic disparities in CRC survival in Sweden, including a lower all-cause survival for colon cancer patients in the north. In this study, travel time to care in northern Sweden did not affect survival and the lower all-cause survival in northern Sweden cannot be fully explained. The colonoscopic surveillance of families in northern Sweden with inherited risk for CRC had a good cancer preventive effect, including a high cost-effectiveness. The reasons for the good effect may be high compliance, since the quality of the colonoscopies was moderate.Enkel sammanfattning på svenska Bakgrund Cancer i tjock- eller ändtarmen – även kallat kolorektalcancer – är en av de vanligaste formerna av cancer. Risken att insjukna i kolorektalcancer ökar med åldern, men risken påverkas även av ärftlighet och faktorer i vår livsstil, såsom kost och övervikt. Tidigare studier har också visat att individer med lägre utbildning eller inkomst (lägre socioekonomisk status) och de som lever ensamma eller har långt till sitt sjukhus kan ha större risk för att få kolorektalcancer eller en sämre överlevnad. Norra sjukvårdsregionen, som utgörs av regionerna(f.d. landstingen) Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland-Härjedalen, är den mest glest befolkade delen av Sverige, med ibland långa avstånd till vårdinrättningar. Befolkningen i norra Sverige är också äldre och har en lägre utbildningsnivå jämfört med resten av landet. Syfte Att undersöka kolorektalcancer i norra Sverige – om hur utbildningsnivå, att leva ensam eller långt från sjukhus påverkar antalet nyinsjuknade(risken) eller överlevnaden i sjukdomen. Dessutom att utvärdera om ett program med regelbundna koloskopiundersökningar kan förhindra ärftlig kolorektalcancer. Metod Avhandlingen grundar sig på 4 olika studier(1-4). Studie 1 och 2 baseras på material från Risk Norr, som är en databas som länkar hälso-och sjukvårdsdata med andra samhällsregister. I studie 1 analyseras skillnader i risk och överlevnad för kolorektalcancer framförallt mellan norra och södra Sverige, med hänsyn till ojämlikheter i bl. a. utbildningsnivå. Studien omfattar alla nyinsjuknade patienter i landet under åren 2007-2013. Studie 2 undersöker om avståndet till närmsta sjukhus påverkade överlevanden för de patienter som diagnostiserades med kolorektalcancer i norra Sverige under åren 2007-2013. Materialet i studie 3 och 4 kommer från ett register över individer med misstänkt ärftlig kolorektalcancer i norra Sverige från åren 1995-2012. I studie 3 undersöks om ett program med regelbundna kontroller av tarmen med koloskopiundersökningar kunde förhindra uppkomst av cancer. Studie 4 är en hälsoekonomisk analys om de regelbundna koloskopiundersökningar i studie 3 är en kostnadseffektiv metod att förbygga cancer. Resultat Antalet nyinsjuknade per år, d.v.s. risk att få kolorektalcancer, var över 10 % lägre i norra jämfört med södra Sverige, trots att utbildningsnivån var högre i södra Sverige. Största skillnaden i risk mellan norra och södra Sverige fanns bland människor över 79 år. I hela Sverige var överlevnaden sämre för ensamboende patienter eller de med låg utbildningsnivå. I en överlevnadsanalys som jämför norra och södra Sverige, fanns inga skillnader i risken att dö i tjock- eller ändtarmscancer för patienter som diagnosticerats med en sådan cancer (sjukdomsspecifik överlevnad). Däremot hade patienter med tjocktarmscancer i norra Sverige en sämre överlevnad om man inkluderar alla dödsorsaker(total överlevnad). För ändtarmscancer fanns inga skillnader i total överlevnad. Avståndet till sjukhus påverkade inte överlevnaden. Utvärderingen av koloskopiprogrammet för individer med misstänkt ärftlig kolorektalcancer visade att endast 1 person av 261 undersökta fick cancer jämfört med ett förväntat antal av ca 10 personer under studietiden. I kostnadseffektivitetsanalysen av programmet var kostnaden för att rädda ett s.k. kvalitetsjusterat levnadsår ca 36 00o kr. Slutsats Risken för kolorektalcancer är lägre i norra Sverige, framförallt beroende på skillnader i risk hos äldre. Möjligen beror dessa skillnader på historiska olikheter i livsstilsrelaterade riskfaktorer. Överlevanden för patienter med kolorektalcancer var ojämlik i Sverige - med sämre överlevnad för ensamboende eller de med låg utbildningsnivå - men även för patienter med tjocktarmscancer i norra Sverige. Restid till sjukhus påverkade inte överlevnaden. Alla orsaker till den sämre överlevnaden i norra Sverige kan inte förklaras i den här avhandlingen, men skillnader i övrig sjuklighet kan ha en betydelse. Koloskopiprogrammet för individer med ärftlig risk i norra Sverige förhindrade uppkomst av kolorektalcancer och är kostnadseffektivt jämfört med svenska riktlinjer för kostnadseffektivitet och andra cancerförebyggande åtgärder

Risk och överlevnad för kolorektal cancer i norra Sverige. : sociodemografiska faktorer och övervakningsprogram vid ärftlig cancer

Background Colorectal cancer (CRC) – i.e., cancer in the colon or rectum – is one of the most common cancers both globally and in Sweden. The risk for CRC is mainly related to age, heredity, and life-style risk factors. Previous studies have also demonstrated that individuals with lower socioeconomic status (SES), living alone, or far from care facilities may have a higher risk for CRC or a worse outcome.  In contrast to life-style or sociodemographic-associated risks, an inherited risk for CRC is difficult to modify. However, colonoscopic surveillance programs can be help prevent CRC in families with a known hereditary risk. The Northern Health Care Region (northern Sweden) is the most sparsely populated region in Sweden, and travel distances to care can be long. The population in Northern Sweden is on average older and has lower SES compared with the rest of the country. The impact of these sociodemographic differences on CRC in northern Sweden is not well known.  Aim This thesis analyses CRC in a northern Sweden setting with regards to incidence, survival, and associated sociodemographic risk factors, including prevention for individuals with increased hereditary risk. Methods Papers I and II, cohort studies from the Risk North database, link individual data from health care registers to other sociodemographic registers. In Paper I, the incidence, mortality, and survival for all CRC cases in northern Sweden were compared with the rest of Sweden for the period 2007-2013. Uni- and multivariable Cox regression analysis were used to assess the impact of sociodemographic factors and tumour stage on survival by calculating hazard ratios (HR). In Paper II, we analysed any association between travel time to care and CRC survival in northern Sweden during 2007-2013 using the same type of Cox regression analysis.  Papers III and IV are based on a cohort of individuals with a family history of CRC, prospectively recorded from 1995 to 2012 in the colonoscopic surveillance register at the Cancer Prevention Clinic at Umeå University Hospital. In Paper III, we evaluated the cancer preventive effect of the performed colonoscopic surveillance. Observed cases of CRC were compared to a cohort estimate of cases without surveillance. Compliance with surveillance and colonoscopic quality was also analysed. In Paper IV, we examined the cost-effectiveness of the colonoscopic surveillance program in Paper III. A cost-utility analysis with a societal perspective was used and the stability of the results was tested in a sensitivity analysis.     Results The age-adjusted incidence in colon cancer was 12.7% lower in northern compared to southern Sweden or 35.9/100 000 vs. 41.1/100 000 person years (p < 0.01). For rectal cancer, the incidence was 10.5% lower in the north (17.6 vs. 19.7 p <0.01). In subgroup analysis, the largest difference in incidence between northern and southern Sweden was found among individuals > 79 years age (colon - 190 vs. 237 ≈ 19.6%, rectal 72.4 vs. 88.0 ≈ 17.7%). For all of Sweden, the incidence in colorectal cancer was higher in males, individuals with lower SES, or individuals living alone.  In univariable analyses of survival (all-cause and cause-specific) for colon and rectal cancer patients in all of Sweden, patients with high SES or co-habiting had a significantly better outcome compared to patients with low SES or living alone. HR for death ranged from 0.60 to 0.85 in the better-favoured risk group. No differences in colon or rectal cancer survival between northern and southern Sweden were demonstrated in the univariable analysis.  However, in multivariable survival analysis, all-cause survival for colon cancer patients was better in southern Sweden (HR 0.92; 95% CI 0.86 – 0.97).  For cause-specific survival for colon cancer or in any analysis for rectal cancer, no differences between northern and southern Sweden were demonstrated. In analysis of travel time, no association between travel time and survival was found.  In the evaluation of the colonoscopic surveillance programme, one case of CRC was observed, compared to 9.5-10.5 expected cases. Standardised Incidence Ratio (SIR) between observed and expected cases of CRC was 0.10 (CI 95% 0.0012–0.53) to 0.11 (CI 95% 0.0014–0.59. The compliance to the surveillance program was 90%. The adenoma detection rate was 14%, and 10% of the examinations were incomplete. In the cost-utility analysis, the net cost for surveillance was 233 038 €, while saving 64.8 Quality Adjusted Life Years (QALYs) compared to non-surveillance. The resulting Incremental Cost-Effectiveness Ratio (ICER) was 3596 €/QALY, ranging from -4620 €/QALY in the best-case scenario to 33 779 € /QALY in the worst-case scenario. Conclusion The incidence of CRC was lower in northern Sweden and most evident in the elderly, raising questions on differences in life-style between northern and southern Sweden in the past. There were considerable sociodemographic disparities in CRC survival in Sweden, including a lower all-cause survival for colon cancer patients in the north. In this study, travel time to care in northern Sweden did not affect survival and the lower all-cause survival in northern Sweden cannot be fully explained. The colonoscopic surveillance of families in northern Sweden with inherited risk for CRC had a good cancer preventive effect, including a high cost-effectiveness. The reasons for the good effect may be high compliance, since the quality of the colonoscopies was moderate.Enkel sammanfattning på svenska Bakgrund Cancer i tjock- eller ändtarmen – även kallat kolorektalcancer – är en av de vanligaste formerna av cancer. Risken att insjukna i kolorektalcancer ökar med åldern, men risken påverkas även av ärftlighet och faktorer i vår livsstil, såsom kost och övervikt. Tidigare studier har också visat att individer med lägre utbildning eller inkomst (lägre socioekonomisk status) och de som lever ensamma eller har långt till sitt sjukhus kan ha större risk för att få kolorektalcancer eller en sämre överlevnad. Norra sjukvårdsregionen, som utgörs av regionerna(f.d. landstingen) Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland-Härjedalen, är den mest glest befolkade delen av Sverige, med ibland långa avstånd till vårdinrättningar. Befolkningen i norra Sverige är också äldre och har en lägre utbildningsnivå jämfört med resten av landet. Syfte Att undersöka kolorektalcancer i norra Sverige – om hur utbildningsnivå, att leva ensam eller långt från sjukhus påverkar antalet nyinsjuknade(risken) eller överlevnaden i sjukdomen. Dessutom att utvärdera om ett program med regelbundna koloskopiundersökningar kan förhindra ärftlig kolorektalcancer. Metod Avhandlingen grundar sig på 4 olika studier(1-4). Studie 1 och 2 baseras på material från Risk Norr, som är en databas som länkar hälso-och sjukvårdsdata med andra samhällsregister. I studie 1 analyseras skillnader i risk och överlevnad för kolorektalcancer framförallt mellan norra och södra Sverige, med hänsyn till ojämlikheter i bl. a. utbildningsnivå. Studien omfattar alla nyinsjuknade patienter i landet under åren 2007-2013. Studie 2 undersöker om avståndet till närmsta sjukhus påverkade överlevanden för de patienter som diagnostiserades med kolorektalcancer i norra Sverige under åren 2007-2013. Materialet i studie 3 och 4 kommer från ett register över individer med misstänkt ärftlig kolorektalcancer i norra Sverige från åren 1995-2012. I studie 3 undersöks om ett program med regelbundna kontroller av tarmen med koloskopiundersökningar kunde förhindra uppkomst av cancer. Studie 4 är en hälsoekonomisk analys om de regelbundna koloskopiundersökningar i studie 3 är en kostnadseffektiv metod att förbygga cancer. Resultat Antalet nyinsjuknade per år, d.v.s. risk att få kolorektalcancer, var över 10 % lägre i norra jämfört med södra Sverige, trots att utbildningsnivån var högre i södra Sverige. Största skillnaden i risk mellan norra och södra Sverige fanns bland människor över 79 år. I hela Sverige var överlevnaden sämre för ensamboende patienter eller de med låg utbildningsnivå. I en överlevnadsanalys som jämför norra och södra Sverige, fanns inga skillnader i risken att dö i tjock- eller ändtarmscancer för patienter som diagnosticerats med en sådan cancer (sjukdomsspecifik överlevnad). Däremot hade patienter med tjocktarmscancer i norra Sverige en sämre överlevnad om man inkluderar alla dödsorsaker(total överlevnad). För ändtarmscancer fanns inga skillnader i total överlevnad. Avståndet till sjukhus påverkade inte överlevnaden. Utvärderingen av koloskopiprogrammet för individer med misstänkt ärftlig kolorektalcancer visade att endast 1 person av 261 undersökta fick cancer jämfört med ett förväntat antal av ca 10 personer under studietiden. I kostnadseffektivitetsanalysen av programmet var kostnaden för att rädda ett s.k. kvalitetsjusterat levnadsår ca 36 00o kr. Slutsats Risken för kolorektalcancer är lägre i norra Sverige, framförallt beroende på skillnader i risk hos äldre. Möjligen beror dessa skillnader på historiska olikheter i livsstilsrelaterade riskfaktorer. Överlevanden för patienter med kolorektalcancer var ojämlik i Sverige - med sämre överlevnad för ensamboende eller de med låg utbildningsnivå - men även för patienter med tjocktarmscancer i norra Sverige. Restid till sjukhus påverkade inte överlevnaden. Alla orsaker till den sämre överlevnaden i norra Sverige kan inte förklaras i den här avhandlingen, men skillnader i övrig sjuklighet kan ha en betydelse. Koloskopiprogrammet för individer med ärftlig risk i norra Sverige förhindrade uppkomst av kolorektalcancer och är kostnadseffektivt jämfört med svenska riktlinjer för kostnadseffektivitet och andra cancerförebyggande åtgärder

Risk och överlevnad för kolorektal cancer i norra Sverige. : sociodemografiska faktorer och övervakningsprogram vid ärftlig cancer

Background Colorectal cancer (CRC) – i.e., cancer in the colon or rectum – is one of the most common cancers both globally and in Sweden. The risk for CRC is mainly related to age, heredity, and life-style risk factors. Previous studies have also demonstrated that individuals with lower socioeconomic status (SES), living alone, or far from care facilities may have a higher risk for CRC or a worse outcome.  In contrast to life-style or sociodemographic-associated risks, an inherited risk for CRC is difficult to modify. However, colonoscopic surveillance programs can be help prevent CRC in families with a known hereditary risk. The Northern Health Care Region (northern Sweden) is the most sparsely populated region in Sweden, and travel distances to care can be long. The population in Northern Sweden is on average older and has lower SES compared with the rest of the country. The impact of these sociodemographic differences on CRC in northern Sweden is not well known.  Aim This thesis analyses CRC in a northern Sweden setting with regards to incidence, survival, and associated sociodemographic risk factors, including prevention for individuals with increased hereditary risk. Methods Papers I and II, cohort studies from the Risk North database, link individual data from health care registers to other sociodemographic registers. In Paper I, the incidence, mortality, and survival for all CRC cases in northern Sweden were compared with the rest of Sweden for the period 2007-2013. Uni- and multivariable Cox regression analysis were used to assess the impact of sociodemographic factors and tumour stage on survival by calculating hazard ratios (HR). In Paper II, we analysed any association between travel time to care and CRC survival in northern Sweden during 2007-2013 using the same type of Cox regression analysis.  Papers III and IV are based on a cohort of individuals with a family history of CRC, prospectively recorded from 1995 to 2012 in the colonoscopic surveillance register at the Cancer Prevention Clinic at Umeå University Hospital. In Paper III, we evaluated the cancer preventive effect of the performed colonoscopic surveillance. Observed cases of CRC were compared to a cohort estimate of cases without surveillance. Compliance with surveillance and colonoscopic quality was also analysed. In Paper IV, we examined the cost-effectiveness of the colonoscopic surveillance program in Paper III. A cost-utility analysis with a societal perspective was used and the stability of the results was tested in a sensitivity analysis.     Results The age-adjusted incidence in colon cancer was 12.7% lower in northern compared to southern Sweden or 35.9/100 000 vs. 41.1/100 000 person years (p < 0.01). For rectal cancer, the incidence was 10.5% lower in the north (17.6 vs. 19.7 p <0.01). In subgroup analysis, the largest difference in incidence between northern and southern Sweden was found among individuals > 79 years age (colon - 190 vs. 237 ≈ 19.6%, rectal 72.4 vs. 88.0 ≈ 17.7%). For all of Sweden, the incidence in colorectal cancer was higher in males, individuals with lower SES, or individuals living alone.  In univariable analyses of survival (all-cause and cause-specific) for colon and rectal cancer patients in all of Sweden, patients with high SES or co-habiting had a significantly better outcome compared to patients with low SES or living alone. HR for death ranged from 0.60 to 0.85 in the better-favoured risk group. No differences in colon or rectal cancer survival between northern and southern Sweden were demonstrated in the univariable analysis.  However, in multivariable survival analysis, all-cause survival for colon cancer patients was better in southern Sweden (HR 0.92; 95% CI 0.86 – 0.97).  For cause-specific survival for colon cancer or in any analysis for rectal cancer, no differences between northern and southern Sweden were demonstrated. In analysis of travel time, no association between travel time and survival was found.  In the evaluation of the colonoscopic surveillance programme, one case of CRC was observed, compared to 9.5-10.5 expected cases. Standardised Incidence Ratio (SIR) between observed and expected cases of CRC was 0.10 (CI 95% 0.0012–0.53) to 0.11 (CI 95% 0.0014–0.59. The compliance to the surveillance program was 90%. The adenoma detection rate was 14%, and 10% of the examinations were incomplete. In the cost-utility analysis, the net cost for surveillance was 233 038 €, while saving 64.8 Quality Adjusted Life Years (QALYs) compared to non-surveillance. The resulting Incremental Cost-Effectiveness Ratio (ICER) was 3596 €/QALY, ranging from -4620 €/QALY in the best-case scenario to 33 779 € /QALY in the worst-case scenario. Conclusion The incidence of CRC was lower in northern Sweden and most evident in the elderly, raising questions on differences in life-style between northern and southern Sweden in the past. There were considerable sociodemographic disparities in CRC survival in Sweden, including a lower all-cause survival for colon cancer patients in the north. In this study, travel time to care in northern Sweden did not affect survival and the lower all-cause survival in northern Sweden cannot be fully explained. The colonoscopic surveillance of families in northern Sweden with inherited risk for CRC had a good cancer preventive effect, including a high cost-effectiveness. The reasons for the good effect may be high compliance, since the quality of the colonoscopies was moderate.Enkel sammanfattning på svenska Bakgrund Cancer i tjock- eller ändtarmen – även kallat kolorektalcancer – är en av de vanligaste formerna av cancer. Risken att insjukna i kolorektalcancer ökar med åldern, men risken påverkas även av ärftlighet och faktorer i vår livsstil, såsom kost och övervikt. Tidigare studier har också visat att individer med lägre utbildning eller inkomst (lägre socioekonomisk status) och de som lever ensamma eller har långt till sitt sjukhus kan ha större risk för att få kolorektalcancer eller en sämre överlevnad. Norra sjukvårdsregionen, som utgörs av regionerna(f.d. landstingen) Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland-Härjedalen, är den mest glest befolkade delen av Sverige, med ibland långa avstånd till vårdinrättningar. Befolkningen i norra Sverige är också äldre och har en lägre utbildningsnivå jämfört med resten av landet. Syfte Att undersöka kolorektalcancer i norra Sverige – om hur utbildningsnivå, att leva ensam eller långt från sjukhus påverkar antalet nyinsjuknade(risken) eller överlevnaden i sjukdomen. Dessutom att utvärdera om ett program med regelbundna koloskopiundersökningar kan förhindra ärftlig kolorektalcancer. Metod Avhandlingen grundar sig på 4 olika studier(1-4). Studie 1 och 2 baseras på material från Risk Norr, som är en databas som länkar hälso-och sjukvårdsdata med andra samhällsregister. I studie 1 analyseras skillnader i risk och överlevnad för kolorektalcancer framförallt mellan norra och södra Sverige, med hänsyn till ojämlikheter i bl. a. utbildningsnivå. Studien omfattar alla nyinsjuknade patienter i landet under åren 2007-2013. Studie 2 undersöker om avståndet till närmsta sjukhus påverkade överlevanden för de patienter som diagnostiserades med kolorektalcancer i norra Sverige under åren 2007-2013. Materialet i studie 3 och 4 kommer från ett register över individer med misstänkt ärftlig kolorektalcancer i norra Sverige från åren 1995-2012. I studie 3 undersöks om ett program med regelbundna kontroller av tarmen med koloskopiundersökningar kunde förhindra uppkomst av cancer. Studie 4 är en hälsoekonomisk analys om de regelbundna koloskopiundersökningar i studie 3 är en kostnadseffektiv metod att förbygga cancer. Resultat Antalet nyinsjuknade per år, d.v.s. risk att få kolorektalcancer, var över 10 % lägre i norra jämfört med södra Sverige, trots att utbildningsnivån var högre i södra Sverige. Största skillnaden i risk mellan norra och södra Sverige fanns bland människor över 79 år. I hela Sverige var överlevnaden sämre för ensamboende patienter eller de med låg utbildningsnivå. I en överlevnadsanalys som jämför norra och södra Sverige, fanns inga skillnader i risken att dö i tjock- eller ändtarmscancer för patienter som diagnosticerats med en sådan cancer (sjukdomsspecifik överlevnad). Däremot hade patienter med tjocktarmscancer i norra Sverige en sämre överlevnad om man inkluderar alla dödsorsaker(total överlevnad). För ändtarmscancer fanns inga skillnader i total överlevnad. Avståndet till sjukhus påverkade inte överlevnaden. Utvärderingen av koloskopiprogrammet för individer med misstänkt ärftlig kolorektalcancer visade att endast 1 person av 261 undersökta fick cancer jämfört med ett förväntat antal av ca 10 personer under studietiden. I kostnadseffektivitetsanalysen av programmet var kostnaden för att rädda ett s.k. kvalitetsjusterat levnadsår ca 36 00o kr. Slutsats Risken för kolorektalcancer är lägre i norra Sverige, framförallt beroende på skillnader i risk hos äldre. Möjligen beror dessa skillnader på historiska olikheter i livsstilsrelaterade riskfaktorer. Överlevanden för patienter med kolorektalcancer var ojämlik i Sverige - med sämre överlevnad för ensamboende eller de med låg utbildningsnivå - men även för patienter med tjocktarmscancer i norra Sverige. Restid till sjukhus påverkade inte överlevnaden. Alla orsaker till den sämre överlevnaden i norra Sverige kan inte förklaras i den här avhandlingen, men skillnader i övrig sjuklighet kan ha en betydelse. Koloskopiprogrammet för individer med ärftlig risk i norra Sverige förhindrade uppkomst av kolorektalcancer och är kostnadseffektivt jämfört med svenska riktlinjer för kostnadseffektivitet och andra cancerförebyggande åtgärder

Vilket stöd ger matematiklyftets didaktiska stödmaterial för kollegialt lärande och hur är lärares upplevelser av detta stöd?

De låga resultaten i matematik som visats både i PISA och TIMSS har skapat intresse för att bryta denna trend. En av de fortbildningsinsatserna som Skolverket tagit fram med universitet och högskolor är Matematiklyftet och avsikten med matematiklyftet är att höja de låga resultaten och detta med lärarnas lärande i fokus. Syftet med denna uppsats är att synliggöra vilket stöd som erbjuds lärarna för kollegialt lärande i Matematiklyftets didaktiska stödmaterial inom modulen problemlösning. Syftet är också förstå hur lärarna upplever stödet för det kollegiala lärandet som de får via det didaktiska stödmaterialet. Målet är att når en fördjupad kunskap om matematiklyftets potential i att stödja lärarna att förbättra matematikundervisningen. Resultat visar att matematiklyftets didaktiska stödmaterial ger lärarna stöd att jobba kollegialt men att det i vissa avseende ger lärarna ett lägre stöd utifrån vad de behöver veta om eleverna för att kunna jobba kollegialt. Detta kan tolkas som att matematiklyftet är en kompetensutveckling som fungerar bra under den period som det pågår som projekt på skolan

Colonoscopic surveillance : a cost-effective method to prevent hereditary and familial colorectal cancer

Objective: Approximately 20-30% of all colorectal cancer (CRC) cases may have a familial contribution. The family history of CRC can be prominent (e.g., hereditary colorectal cancer (HCRC)) or more moderate (e.g., familial colorectal cancer (FCRC)). For family members at risk, colonoscopic surveillance is a well-established method to prevent both HCRC and FCRC, although the evidence for the exact procedures of the surveillance is limited. Surveillance can come at a high price if individuals are frequently examined, as this may result in unnecessary colonoscopies in relation to actual risk for CRC. This study analyses the cost-effectiveness of a surveillance programme implemented in the Northern Sweden Health Care Region. Methods: The study includes 259 individuals prospectively recorded in the colonoscopic surveillance programme registry at the Cancer Prevention Clinic, Umea University Hospital. We performed a cost-utility analysis with a contrafactual design: we compared observed costs and loss of quality-adjusted life years (QALYs) due to CRC with the surveillance programme to an expected outcome without surveillance. The main measure was the incremental cost-effectiveness ratio (ICER) between surveillance and non-surveillance. Scenario analysis was used to explore uncertainty. Results: The ICER between surveillance and non-surveillance in the base model was 3596Euro/QALY. The ICER varied from -4620Euro in the best-case scenario to 33,779Euro in the worst-case scenario. Conclusion: Colonoscopic surveillance is a very cost-effective method to prevent HCRC and FCRC compared to current thresholds for cost-effectiveness and other cancer preventive interventions

Decentralized colonoscopic surveillance with high patient compliance prevents hereditary and familial colorectal cancer

Although colonoscopic surveillance is recommended both for individuals with known hereditary colorectal cancer (HCRC) syndromes and those with a more moderate familial colorectal cancer (FCRC) history, the evidence for the benefits of surveillance is limited and surveillance practices vary. This study evaluates the preventive effect for individuals with a family history of CRC of decentralized colonoscopic surveillance with the guidance of a cancer prevention clinic. We performed a population based prospective study of 261 patients with HCRC or FCRC, recorded in the colonoscopic surveillance registry at the Cancer genetics clinic, University Hospital of Umeå, Sweden. Colonoscopic surveillance was conducted every second (HCRC) or fifth (FCRC) year at local hospitals in Northern Sweden. Main outcome measures were findings of high-risk adenomas (HRA) or CRC, and patient compliance to surveillance. Estimations of the expected numbers of CRC without surveillance were made. During a total of 1256 person years of follow-up, one case of CRC was found. The expected numbers of cancers in the absence of surveillance was between 9.5 and 10.5, resulting in a standardized incidence ratio, observed versus expected cases of CRC, between 0.10 (CI 95 % 0.0012–0.5299) and 0.11 (CI 95 % 0.0014–0.5857). No CRC mortality was reported, but three patients needed surgical intervention. HRA were found in 5.9 % (14/237) of the initial and in 3.4 % (12/356) of the follow-up colonoscopies. Patient compliance to the surveillance program was 90 % as 597 of the planned 662 colonoscopies were performed. The study concludes that colonoscopic surveillance with high patient compliance to the program is effective in preventing CRC when using a decentralized method for colonoscopy surveillance with the guidance of a cancer prevention clinic