Identity, Empathy and Argument: Immigrants in Culture and Entertainment Journalism in the Scandinavian Press

Cultural and entertainment journalism deals with aesthetic experiences, advice on cultural consumption, as well as reflection and debate on ethical and moral humanistic issues. Does this sub-field of journalism systematically represent immigrants and integration differently than the other news and commentary articles? Comparing immigration discourse in a representative sample of six Scandinavian newspapers between 1970 and 2016 using content analysis we find that cultural journalism, while clearly reverbing with the dominant national issues at the time, did provide alternative perspectives. It not only brought up themes like racism, multiculturalism, national identity and religion more often, but was also more positive, more gender-balanced and more often gave a voice to immigrants than other news did. A closer qualitative reading further suggests a typology of ten main story-types, varying relatively little over time and across national borders. Cultural journalism in this case illustrates how the cultural public sphere can positively contribute to the debate of complicated issues in the public sphere by offering resources for identification, empathy and arguments for specific points of view.publishedVersio

The framing of immigration by Swedish newspapers in 2009, 2015 and 2016

En debatt har förts om hur svenska journalister har hanterat invandringsämnet i sin rapportering. Vissa anser att medierna har varit partiska och ignorerat samhälleliga problem som kan kopplas till invandringen. Vissa menar också att en förändring har skett sedan flyktingkrisen under hösten 2015. Nu tycks det som att journalisterna har blivit mer kritiska i sin rapportering om invandring. Syftet med den här uppsatsen är att testa om dessa uppfattningar stämmer. En innehållsanalys av artiklar från tre dagstidningar – Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten – genomfördes med utgångspunkt i gestaltningsteorin, för att ta reda på hur medierna har gestaltat invandring och invandrare. 450 artiklar från tre år analyserades. Den första frågeställningen är hur invandringen gestaltades 2009 jämfört med 2015. 2010 var året då det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Den andra frågeställningen är hur gestaltningen såg ut 2015 jämfört med 2016, före och efter flyktingkrisen. Den tredje frågeställningen är hur ofta etniska och kulturella konflikter, samt svenska värderingar och normer, togs upp under de tre åren. Studien visar att invandrare oftast gestaltades som offer eller hjältar, både 2009 och 2015, och att offergestaltningen ökade mest mellan åren. Jämförelsen mellan 2015 och 2016 visar en avsevärd ökning av att invandrare gestaltades som hot. Svaret på den tredje frågeställningen är att etniska och kulturella konflikter togs upp mer sällan 2015 och 2016 jämfört med 2009. Dock syns en tydlig ökning av nämnanden av svenska värderingar och normer mellan 2015 och 2016

The framing of immigration by Swedish newspapers in 2009, 2015 and 2016

En debatt har förts om hur svenska journalister har hanterat invandringsämnet i sin rapportering. Vissa anser att medierna har varit partiska och ignorerat samhälleliga problem som kan kopplas till invandringen. Vissa menar också att en förändring har skett sedan flyktingkrisen under hösten 2015. Nu tycks det som att journalisterna har blivit mer kritiska i sin rapportering om invandring. Syftet med den här uppsatsen är att testa om dessa uppfattningar stämmer. En innehållsanalys av artiklar från tre dagstidningar – Aftonbladet, Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten – genomfördes med utgångspunkt i gestaltningsteorin, för att ta reda på hur medierna har gestaltat invandring och invandrare. 450 artiklar från tre år analyserades. Den första frågeställningen är hur invandringen gestaltades 2009 jämfört med 2015. 2010 var året då det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Den andra frågeställningen är hur gestaltningen såg ut 2015 jämfört med 2016, före och efter flyktingkrisen. Den tredje frågeställningen är hur ofta etniska och kulturella konflikter, samt svenska värderingar och normer, togs upp under de tre åren. Studien visar att invandrare oftast gestaltades som offer eller hjältar, både 2009 och 2015, och att offergestaltningen ökade mest mellan åren. Jämförelsen mellan 2015 och 2016 visar en avsevärd ökning av att invandrare gestaltades som hot. Svaret på den tredje frågeställningen är att etniska och kulturella konflikter togs upp mer sällan 2015 och 2016 jämfört med 2009. Dock syns en tydlig ökning av nämnanden av svenska värderingar och normer mellan 2015 och 2016

Ukrainakrisen i medierna : En massmedieretorisk studie av fyra svenska dagstidningars rapportering om upproret under vintern 2013/14

Under vintern 2013/14 utspelade sig en kris i Ukraina. I november bröt landets president Viktor Janukovytj förhandlingarna om ett samarbetsavtal med EU, vilket blev starten på en flera månader lång period av våldsamma demonstrationer i landet. I februari tvingades presidenten slutligen att lämna sin post. Konflikten i landet pågår fortfarande, om än i andra former. I denna uppsats undersöks 31 nyhetsartiklar från fyra svenska dagstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Syftet är att avgöra huruvida rapporteringen om krisen varit tendentiös, alltså om den var vinklad till någon sidas fördel eller nackdel. Undersökningsperioden sträcker sig från 21 november 2013, då demonstrationerna utbröt, till 23 februari 2014, dagen efter att presidenten tvingades avgå. Uppsatsens teoridel utgår bland annat från Herman och Chomskys propagandamodell och Conboys teorier om nyhetsretorik. Artiklarna analyseras kvalitativt med hjälp av Lundgren med fleras massmedieretoriska analysmodell. Resultatet visar att artiklarna till stor del var tendentiösa. Källorna i texterna var främst demonstranter och andra som stödde oppositionen. Presidenten och hans följare fick begränsat med utrymme att framföra sina åsikter på. Genom exempelvis användandet av värdeladdade ord målades Europeiska unionen, EU-vänliga demonstranter och oppositionen i Ukraina ut som ”goda”, medan president Janukovytj, hans anhängare och Ryssland framställdes som ”onda”

Quantitative relationships of perfluoroalkyl acids in drinking water associated with serum concentrations above background in adults living near contamination hotspots in Sweden

Contaminated drinking water (DW) is a major source of exposure to per-and polyfluoroalkyl substances (PFAS) at locations around PFAS production/use facilities and military airports. This study aimed to investigate quan-titative relationships between concentrations in DW and serum of nine perfluoroalkyl acids (PFAAs) in Swedish adult populations living near contamination hotspots. Short-chained (PFPeA, PFHxA, PFHpA, and PFBS) and long-chained PFAAs (PFOA, PFNA, PFDA, PFHxS and PFOS) were measured in DW and serum. We matched DW and serum concentrations for a total of 398 subjects living or working in areas receiving contaminated DW and in one non-contaminated area. Thereafter, linear regression analysis with and without adjustments for co-variates was conducted. This enabled to derive (i) serum concentrations at background exposure (CB) from sources other than local DW exposure (i.e. food, dust and textiles) at 0 ng/L DW concentration, (ii) population-mean PFAA serum:water ratios (SWR) and (iii) PFAA concentrations in DW causing observable elevated serum PFAA con-centrations above background variability. Median concentrations of the sum of nine PFAAs ranged between 2.8 and 1790 ng/L in DW and between 7.6 and 96.9 ng/mL in serum. DW concentration was the strongest predictor, resulting in similar unadjusted and adjusted regression coefficients. Mean CB ranged from <0.1 (PFPeA, PFHpA, PFBS) to 5.1 ng/mL (PFOS). Serum concentrations increased significantly with increasing DW concentrations for all PFAAs except for PFPeA with SWRs ranging from <10 (PFHxA, PFHpA and PFBS) to 111 (PFHxS). Observed elevated serum concentrations above background variability were reached at DW concentrations between 24 (PFOA) and 357 ng/L (PFHxA). The unadjusted linear regression predictions agreed well with serum concen-trations previously reported in various populations exposed to low and high DW levels of PFOA, PFHxS and PFOS. The quantitative relationships derived herein should be helpful to translate PFAA concentrations in DW to concentrations in serum at the population level

Quantitative relationships of perfluoroalkyl acids in drinking water associated with serum concentrations above background in adults living near contamination hotspots in Sweden

Contaminated drinking water (DW) is a major source of exposure to per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) at locations around PFAS production/use facilities and military airports. This study aimed to investigate quantitative relationships between concentrations in DW and serum of nine perfluoroalkyl acids (PFAAs) in Swedish adult populations living near contamination hotspots. Short-chained (PFPeA, PFHxA, PFHpA, and PFBS) and long-chained PFAAs (PFOA, PFNA, PFDA, PFHxS and PFOS) were measured in DW and serum. We matched DW and serum concentrations for a total of 398 subjects living or working in areas receiving contaminated DW and in one non-contaminated area. Thereafter, linear regression analysis with and without adjustments for co-variates was conducted. This enabled to derive (i) serum concentrations at background exposure (CB) from sources other than local DW exposure (i.e. food, dust and textiles) at 0 ng/L DW concentration, (ii) population-mean PFAA serum:water ratios (SWR) and (iii) PFAA concentrations in DW causing observable elevated serum PFAA concentrations above background variability. Median concentrations of the sum of nine PFAAs ranged between 2.8 and 1790 ng/L in DW and between 7.6 and 96.9 ng/mL in serum. DW concentration was the strongest predictor, resulting in similar unadjusted and adjusted regression coefficients. Mean CB ranged from &lt;0.1 (PFPeA, PFHpA, PFBS) to 5.1 ng/mL (PFOS). Serum concentrations increased significantly with increasing DW concentrations for all PFAAs except for PFPeA with SWRs ranging from &lt;10 (PFHxA, PFHpA and PFBS) to 111 (PFHxS). Observed elevated serum concentrations above background variability were reached at DW concentrations between 24 (PFOA) and 357 ng/L (PFHxA). The unadjusted linear regression predictions agreed well with serum concentrations previously reported in various populations exposed to low and high DW levels of PFOA, PFHxS and PFOS. The quantitative relationships derived herein should be helpful to translate PFAA concentrations in DW to concentrations in serum at the population level