Nutida och framtida möjligheter till att förebygga angrepp av bladmögel (Phytophthora infestans) i matpotatisodling med hjälp av integrerat växtskydd.

Denna litteraturstudie handlar om hur man inom matpotatisodling kan arbeta förebyggande med integrerat växtskydd (IPM) för att minska användningen av fungicider. Fokuset ligger främst på hur angrepp av bladmögel, orsakas av algsvampen Phytophthora infestans, kan förebyggas. Studien inleds med en beskrivning av patogenens sjukdomsförlopp och potatisplantans skadebild. Därefter kommer en utförlig redogörelse för de fyra grundpelare som integrerat växtskydd bygger på. Arbetet innefattar även intervjuer med sex olika odlare från Skåne och Halland, med syfte att få en förståelse för hur de praktiskt tillämpar integrerat växtskydd. Intervjuerna har gett en klarare bild av vilka utmaningar branschen står inför. Bland annat spelar konsumenternas efterfrågan en stor roll när det handlar om vilka sorter som odlas och de sorter som är mest mottagliga för bladmögel är ofta de som är mest efterfrågade. Ett lågt och ständigt minskande utbud av kemiska bekämpningsmedel kräver också nytänkande och alternativa bekämpningsmedel och metoder måste tas fram. Kemikalieinspektionen behöver se över om alternativa bekämpningsmedel kan genomgå en enklare registreringsprocess och huruvida vissa av dessa medel kan undantas från bekämpningsmedelsskatten. Principen integrerat växtskydd spelar en viktig roll när det kommer till att minska mängden fungicider som används i potatisodling. Under arbetets gång har det även blivit tydligt att det som beskrivs som den lämpligaste förebyggande åtgärden i teorin inte alltid fungerar att tillämpa i praktiken. Det är mycket som odlaren måste ta hänsyn till, inte minst ekonomiska faktorer. I arbetet diskuteras även framtida möjligheter till att förstärka växtens egna försvar mot patogener, bland annat genom inducerad resistens. Två exempel på metoder som kan inducera växtens resistens tas upp. Vid Sveriges Lantbruksuniversitet har man forskat på möjligheterna att applicera aminosyran BABA, alternativt växtförstärkaren kaliumfosfit, i kombination med en lägre dos fungicider. Resultaten visar att genom att kombinera kaliumfosfit eller BABA med en lägre dos av fungiciden Shirlan, kan man minska mängden kemiska bekämpningsmedel som behöver appliceras i fält, samtidigt som man inte gör avkall på effekten av bekämpningen eller påverkar avkastningen. Det finns dock hinder kopplade till en eventuell framtida användning av dessa ämnen som en del av IPM-strategin. Applicering av BABA i större fältförsök har inte gett lika goda resultat som vid mindre försök, dessutom är det i dagsläget inte en ekonomiskt försvarbar metod. Applicering av kaliumfosfit är ekonomiskt försvarbart, men resthalter har påträffats i knölarna. Detta skall dock inte vara skadligt, då toxiciteten är mycket låg.The aim of this literature study is to investigate how to minimize the fungicide use in table potato production using IPM-strategy. The main focus lies upon how to prevent the infection of late blight, caused by the oomycete Phytophthora infestans. This thesis begins with an explanation of the disease course and the appearance of lesions. The principles of IPM and how they are applied in table potato cultivation will be subsequently discussed. This literature study also includes interviews with six growers from Scania and Halland. The purpose of the interviews is to gain a second perspective and an understanding of how they practically apply IPM. The consumer demand plays a major role when deciding which cultivars to grow, and the cultivars grown are often the most susceptible ones. A low and continuously diminishing range of both pesticides and herbicides requires innovations and alternative control methods and the development of new substances. The Swedish chemical agency needs to revise the registration processes and decide whether these alternative substances such as biodegradable fungicides could be excluded from the tax system. The concept of IPM is important in reducing the use of pesticides in potato cultivation. The interviews clarified some of the challenges this business is facing. What is described as the most appropriate preventative intervention in the literature is not always possible to apply in practice. There are a lot of things that the grower must take into consideration, such as economic factors. This thesis also addresses future possibilities to strengthen the plants' inner defense against pathogens, using induced resistance. Two examples of induced resistance are mentioned. At the Swedish University of Agricultural Sciences, studies about the possibilities to apply the amino acid BABA, or the plant strengthener potassium phosphite, combined with a reduced amount of fungicides has been performed. The results show that it is possible to reduce the amount of fungicides used by combining these two, without lowering the yield or reducing the effectiveness of the fungicide. However, there are some obstacles regarding the future usage of these substances. Application of BABA did not give as good results when applied in a larger field trial, as in the smaller trials. This method would also be very expensive. Application of potassium phosphite would be possible from a financial perspective, but residues were found in the potatoes after harvest and storage. These residues are, however, not considered to be harmful, since the toxicity is very low

Genetic diversity within Swedish national heritage cultivars of gooseberry, Ribes uva-crispa

In the year 2000, the National program for diversity of cultivated plants (Pom) was established, aiming to recover old, Swedish fruit and berry cultivars that historically have been important for breeding and commercial production. A collection of mandate cultivars of Ribes uva-crispa (gooseberry) containing valuable accessions was created. Currently, 16 accessions from the mandate list are missing in the collection and missing mandate cultivars could be found through a national inventory of plant resources. In this study, mandate cultivars and inventory findings collected by Pom, were analyzed though molecular characterization (SSR-markers), to find duplicates, mislabelings and to analyze the genetic variability of the collection. The present work uncovered several cases of duplication among the inventory findings and one, possible case of mislabeling. All the mandate cultivars had unique SSR-profiles, which was expected. Furthermore, of the 15 SSR markers used, 6 markers are particularly effective at describing the variability of the gooseberry germplasm. The PCoA analysis revealed the presence of a relatively more homogenous group among the analyzed plant material. These accessions display more genetic similarities, compared to the rest of the analyzed plants. The data constitutes an important basis for evaluation and addition of accessions to the present collection of mandate cultivars and for removal of duplicates among the inventory findings.Under år 2000 grundades Programmet för odlad mångfald, (Pom), med syftet att bevara gamla kultursorter av bland annat frukt och bär. För att en sort ska bevaras behöver den dels inneha ett kulturhistoriskt värde, dels måste sorten ha varit viktig för Sverige antingen i förädlingssammanhang eller i kommersiell produktion. På denna grund valde man ut ett antal krusbärssorter som fick benämningen mandatsorter och de sorter som kunde hittas och valideras fick ingå i en samling i Alnarp (SLU). För tillfället saknas dock 16 accessioner från mandatlistan i samlingen. Äldre, saknade sorter kan hittas genom nationella inventeringar, där man samlar in intressant växtmaterial för analys. I denna studie genomfördes en molekylär karaktärisering med hjälp av SSR-markörer av mandatsorterna i samlingen och de inventeringsfynd som Pom samlat in. Målet med analysen var att hitta duplikat eller felmärkningar samt analysera samlingens genetiska variabilitet. Studien visade att det fanns ett flertal duplikat bland inventeringsfynden och ett fall av felmärkning. Alla mandatsorter hade unika SSR-profiler, vilket var förväntat. Det visade sig också att av de 15 SSR markörer som användes, så var 6 markörer särskilt effektiva för att beskriva variabiliteten i arvsmassan hos krusbär. PCoA analysen visade att det fanns en relativt homogen grupp bland det analyserade växtmaterialet. Dessa accessioner visade på större genetiska likheter i jämförelse med resten av de analyserade krusbärsbuskarna. Resultaten från denna studie kan ligga till grund för utvärdering av samlingen av inventeringsfynd, borttagning av duplikat och eventuell addering av accessioner till den nuvarande samlingen av mandatsorter

A pyrazine amide – 4-aminoquinoline hybrid and its rhodium and iridium pentamethylcyclopentadienyl complexes; evaluation of anti-mycobacterial and anti-plasmodial activities

The synthesis and characterization of N-(2-((7-chloroquinolin-4-yl)amino)ethyl)pyrazine-2-carboxamide (L), an aminoquinoline – pyrazinamide hybrid, and the complexes (N-(2-((7-chloroquinolin-4-yl)amino)ethyl)pyrazine-2-carboxamide)(cyclopentadienyl) chlorido-rhodium or iridium hexafluorophosphate ([M(L)(Cp*)Cl] PF6; M = Rh, Ir) and the corresponding chlorido salts ([M(L)(Cp*) Cl]Cl; M = Rh, Ir) are described. The ligand and the hexafluorophosphate salts of the metal complexes have been evaluated for anti-plasmodial and anti-mycobacterial activity. The rhodium and the iridium complexes were significantly more active against M. tuberculosis than the free ligand. The crystallographically determined molecular structures of complexes (N-(2-((7-chloroquinolin-4-yl)amino)ethyl)pyrazine-2-carboxamide)(cyclopentadienyl)chlororhodium hexafluoro-phosphate and (N-(2-((7-chloroquinolin-4-yl)amino)ethyl)pyrazine-2-carboxamide)(cyclopentadienyl)chloro-iridium chloride are presented

Genetic diversity in gooseberry (Ribes uva-crispa), as estimated with SSR markers

European gooseberry (Ribes uva-crispa L.) is a popular berry crop in many European countries, including Sweden, Denmark and Ukraine. There is no active gooseberry breeding programme in either Sweden or Denmark, but a successful programme is operating in Ukraine. In Sweden and Denmark, research on gooseberries is primarily focused on collection and phenotypic evaluation of genetic resources. As part of these activities, a large number of inventory finds have been collected but have not yet been characterised morphologically or molecularly. The goal of this study was thus to characterise gooseberry germplasm with 15 simple sequence repeat (SSR) markers. From 242 accessions analysed, 153 unique genotypes were identified. Cultivars that have been in widespread cultivation in Sweden, such as the Finnish cultivars 'Hinnonma & BULL;en Keltainen' and 'Hinnonma & BULL;en Punainen', had relatively large numbers of synonymous samples. While many inventory finds were identifiable as synonyms of known cultivars, several were found to constitute unique genotypes within the germplasm studied. The studied genotypes clustered relatively well in three posterior groups, consisting of cultivars originating before and after the American gooseberry mildew (Sphaerotheca mors-uvae) outbreak around 1900 and cultivars originating from the territory of the former Soviet Union. A fourth genetic cluster consisting mainly of inventory finds from central and northern Sweden was also identified. In addition, it was possible to verify recorded and stipulated parentages for some of the cultivars studied and to identify three likely parent-parent-child trios. Thus, inventories of local gooseberry germplasm and a subsequent genotyping proved successful in finding unique local genotypes, with potential local adaptation. The data obtained provide a foundation for future studies of gooseberry genetic re-sources, while also illustrating the importance of a well-curated and phenotypically characterised set of reference cultivars for future studies