291 research outputs found

    Deskriptiv studie av vildsvins rörelser och kontakter, samt implikationer för spridning av afrikansk svinpest

    Get PDF
    Afrikansk svinpest (ASF) Ă€r sjukdom som drabbar alla medlemmar i familjen Suidae. Det senaste decenniet har sjukdomen spridit sig snabbt i bĂ„de Europa och Asien dĂ€r den har fĂ„tt stora socioekonomiska konsekvenser. I dagslĂ€get finns inget vaccin eller effektiv behandling vilket innebĂ€r att smittskydd Ă€r extra viktigt, samt förebyggande Ă„tgĂ€rder för att undvika att smitta introduceras i nya omrĂ„den. Genom den spridning vi ser i Europa idag Ă€r risken stor att ASF introduceras i Sverige och detta inte bara hos tamsvin utan Ă€ven i vildsvinspopulationen. Syftet med denna bildanalys var att fĂ„ en bild av vildsvinens rörelse, var och nĂ€r de besöker olika platser men ocksĂ„ notera andra observationer som kan vara viktiga för framtida smittskyddsĂ„tgĂ€rder. Mellan den 12e april 2017 och september 2018 placerades 24 viltkameror av modellen Ltl Acorn Ltl5310WA ut i omrĂ„det Sandemar slott, 137 Dalarö. De placerades ut pĂ„ utfodringsplatser, slaktplatser och kĂ€nda viltövergĂ„ngar. Detta genererade över 100 000 bilder som ligger till grund för detta arbete. Först skedde en första sortering dĂ€r bilder utan vildsvin sorterades bort och dĂ€refter analyserades de kvarstĂ„ende bilderna med avseende pĂ„ hur mĂ„nga vildsvin som fanns pĂ„ plats vid ett besök samt om dessa besök skedde i ljus eller mörker. Andra viktiga observationer noterades ocksĂ„. Av mina resultat kan man se att vildsvinsgrupper pĂ„ >2 individer ofta Ă„terkommer till samma platser. Detta sker regelbundet och ibland flera gĂ„nger per dag. Grupper stannar ocksĂ„ generellt lĂ€ngre pĂ„ samma plats Ă€n enstaka individer. Det Ă€r ocksĂ„ vanligare med grupper pĂ„ utfodringsplatser Ă€n pĂ„ övriga platser som ingĂ„tt i studien. Grupperna verkar ocksĂ„ hĂ„lla ihop och inte beblanda sig med andra grupper. Detta indikerar att vildsvinen hĂ„ller sig inom begrĂ€nsade habitat. Direktkontakter mellan vildsvin sĂ„gs inte mĂ„nga gĂ„nger under analysen och de direktkontakter som skedde var mellan unga vildsvin eller mellan kulting och sugga. I och med detta Ă€r direktkontakter troligtvis inte den största risken för smitta av ASF i Sverige. DĂ€remot skulle flera olika grupper som besöker samma utfodringsplats kunna innebĂ€ra att indirekt miljösmitta Ă€r en trolig smittvĂ€g. PĂ„ grund av att vildsvinen stannar pĂ„ samma platser skulle det vara viktigt vid ett eventuellt utbrott att inte stressa och störa vildsvinen sĂ„ att dessa lĂ€mnar sina habitat. SĂ„dan stress kan vara exempelvis jakt eller svampplockning, framförallt under hösten dĂ„ landskapet blir mer bart. Jakt Ă€r dĂ€rför ofta en ineffektiv kontrollmetod. Vildsvinen visade generellt stort intresse för kadaver som placerats ut i studien och direktkontakt med vildsvinskadaver har skett inom tiden för likstelhet. Även om konsumtion av vildsvinskadaver har misstĂ€nkts har det inte kunnat bekrĂ€ftas i denna studie men den kontakt som skett bör vara tillrĂ€cklig för att sprida ASF-virus om kadavret hade varit infekterat. DĂ€rför kan en viktig kontrollĂ„tgĂ€rd vara att undanröja och destruera kadaver. Kadavren Ă€r dock inte alltid lĂ€tta att lokalisera eller forsla bort.African swine fever (ASF) is a disease that causes hemorrhagic fever in members of the Suidae family. Over the last decade it has spread across Europe and Asia with massive socioeconomic consequences. Presently, there is no vaccine nor effective treatment which means that other disease control measures play prominent roles. The current spread of the disease in Western Europe makes it likely that Sweden could be affected and, until then, preventive action is important. The objective of this study was to, through visual analysis of photographs, get a picture of wild boar movements, where and when they visit specific places and any other important observations that could serve as an indication for better disease control. Between the 12th of April, 2017 and September, 2018, 24 Ltl Acorn Ltl5310WA cameras were placed in various locations at Sandemar castle, 137 Dalarö; feeding places, slaughter places and known passages for animals. This generated over 100 000 photos which were used in this study. The photos demonstrated that wild boar groups of more than two animals often return regularly to the same locations. Groups also tend to stay longer on feeding grounds than in other places in the study. The groups don’t mix with each other. These results indicate that the wild boar stay in limited habitats. Within a group, there were not many direct contacts and those observed were between young wild boars or between sow and piglets. Based on this it is assumed that direct contact most likely isn’t the major factor in the spread of ASF. However, more than one group visiting the same feeding grounds regularly could be an important factor for indirect transmission, as the virus is very persistent in the environment. As it seems that wild boars tend to remain in specific locations it would be counterproductive to disturb them, causing them to leave their habitat. This could happen during hunting or forest harvesting/mushroom picking, especially in autumn when the trees shed their leaves leaving a more open landscape. In general, this makes hunting a poor disease control measure. In the study, carcasses were put in some locations and there were direct contacts between wild boars and a wild boar caracasses during the period of rigor mortis. Cannibalism could not be confirmed in the study but the observed contacts would be sufficient to spread ASF virus in the wild boar population. Because of this, an important control measure could be to detect and destroy wild boar carcasses during an outbreak. However, carcasses may be difficult to find and remove

    Bacillus anthracis

    Get PDF
    Biologisk krigföring Ă€r inte ett nytt begrepp, tvĂ€rtom har forskare hittat mĂ€ngder av exempel pĂ„ sĂ„dana attacker redan frĂ„n medeltiden, och Ă€nnu lĂ€ngre bakĂ„t i tiden. FramvĂ€xten av den moderna mikrobiologin pĂ„ 1900-talet, startade dock ett helt nytt kapitel och det var plötsligt möjligt att uppföröka stora mĂ€ngder patogener. Begreppet bioterrorism myntades och ett flertal sĂ„dana attacker utfördes. Ett av de kĂ€ndaste exemplen skedde i USA, 2001, dĂ„ antraxsporer skickades i brev. Bacillus anthracis Ă€r en grampositiv bakterie med tre huvudsakliga virulensfaktorer: en kapsel och tvĂ„ toxiner. Den bildar ocksĂ„ sporer vid ogynnsamma förhĂ„llanden och dessa sporer Ă€r vĂ€ldigt persistenta i miljön. Bakterien infekterar mĂ€nniskor och djur via tre olika infektionsvĂ€gar: kutant, gastrointestinalt eller via inhalation. Naturlig smitta drabbar frĂ€mst herbivorer, nĂ€r de betar i kontaminerade omrĂ„den, men vid ett utbrott kan Ă€ven mĂ€nniskor smittas, frĂ€mst de som jobbar nĂ€ra de döda djuren. Syftet med denna litteraturstudie Ă€r att undersöka varför B. anthracis har blivit ett sĂ„ anvĂ€nt och vĂ€lkĂ€nt biovapen och vilka skillnader som finns mellan naturliga och artificiella utbrott. Fokus kommer ocksĂ„ att ligga pĂ„ veterinĂ€rens roll under en bioattack och vid förebyggande arbete. B. anthracis har mĂ„nga av de egenskaper som ett biovapen bör ha. Sporer finns pĂ„ mĂ„nga laboratorier runt om i vĂ€rlden, dĂ€r de anvĂ€nds för forskning, och lyckas man fĂ„ tag pĂ„ dem behöver de inte transporteras lĂ„ngt för att anvĂ€ndas. Sporerna Ă€r tĂ„liga och kan dĂ€rav transporteras utan att de mister sin virulens. B. anthracis har ocksĂ„ hög letalitet och morbiditet, vilket ofta Ă€r viktigt vid bioattacker, dock har bakterien en relativt hög infektionsdos. Trots att B. anthracis har mĂ„nga av de egenskaper som Ă€r viktiga för ett biovapen, krĂ€vs mikrobiologisk kunskap för att faktiskt kunna anvĂ€nda den. Vid misstanke om en bioattack med antrax har mikrobiologer tillsammans med epidemiologer och veterinĂ€rer en viktig uppgift att avgöra om det faktiskt Ă€r en bioattack och inte ett naturligt utbrott. Det första som kan observeras Ă€r om djur av olika arter smittats, eftersom det vid ett naturligt utbrott konstaterats att sjukdomen ofta drabbar en art, Ă€ven om andra kĂ€nsliga arter befinner sig i samma omrĂ„de. Vidare kan mikrobiologiska undersökningar visa vilken eller vilka stammar av bakterien det rör sig om. Vid flera stammar kan misstanke om bioattack förstĂ€rkas, eftersom en naturlig smitta kommer frĂ„n ett endemiskt omrĂ„de, ofta med en stam. Om mĂ€nniskor smittas kan ocksĂ„ antalet kutant respektive inhalationssmittade jĂ€mföras. Vid ett naturligt utbrott Ă€r nĂ€mligen den kutana formen överlĂ€gset vanligast. Alla dessa faktorer kan anvĂ€ndas för att skilja pĂ„ ett naturligt utbrott och en bioattack. VeterinĂ€rer har ocksĂ„ en central roll vid bioattacker. De flesta bioagens Ă€r zoonotiska och djur som drabbas kan anvĂ€ndas som vaktpostdjur. Övervakning och att kĂ€nna igen ovanliga utbrott Ă€r ocksĂ„ essentiellt för att snabbt kunna identifiera bioattacker och dĂ€rav minska smittans storlek, antalet insjuknade och antalet dödsfall.Biological warfare is not a new concept, on the contrary, researchers have found many examples of such attacks from the Middle Ages and even further back in time. The rise of modern microbiology, during the 20th century, started a whole new chapter, when it enabled microbiologists to propagate large quantities of pathogens. Bioterrorism also emerged and several attacks were carried out. One of the most infamous examples happened in 2001, in the United States, where letters containing anthrax spores were sent via the mail. Bacillus anthracis is a gram-positive bacterium with three major virulence factors: one capsule and two toxins. It can also sporulate in unfavorable conditions and these spores are very persistent in the environment. The bacterium has three different routes of infection: cutaneous, gastrointestinal or through inhalation. Natural infection affects mostly herbivores, as they graze in contaminated areas. But in an outbreak, humans could also be infected if exposed to the dead animals. The purpose of this study is to investigate why B. anthracis has become such a well-known and used bioweapon and the difference between natural and man-made outbreaks. It will also include the veterinarian’s role in preventing and managing a bioattack. B. anthracis possesses many of the characteristics a bioweapon should have. Spores exist in many laboratories throughout the world, where they are used for research. If someone gets a hold of them, there is no need for transport and the spores are sustainable enough to not lose their virulence if transported. B. anthracis also has a high lethality and morbidity, which is important in a bioweapon. However, the bacterium has a relative high infectious dose. Although B. anthracis possesses many of the characteristics that are important in a bioweapon, the usage requires microbiological knowledge. If there is suspicion that an outbreak is not natural, microbiologists, epidemiologists and veterinarians have an important task to determine whether this is the case. The first thing that can be observed is if different species are infected, because in a natural outbreak there is often only one species affected, even if there are other sensitive species in the same area. Microbiological studies can also show if there’s more than one strain in the outbreak. If there is more than one strain it suggests a bioattack, because natural outbreaks occur in endemic areas, which often just have one strain. If humans are infected, a comparison between the number of cases with the cutaneous versus the inhalation form should be investigated. In a natural outbreak the cutaneous form is by far the most common. All these factors can be used to distinguish between a natural outbreak and a bioattack. Veterinarians also have a fundamental role in bioattacks. Most bioagents are zoonotic and infected animals can be used as sentinels. Monitoring and recognizing unusual outbreaks is also essential to quickly identify bioattacks and hence reduce the size of the outbreak and the number of infected and deceased

    Klinisk termografi som diagnostiskt hjÀlpmedel vid rörelsestörning hos hÀst

    Get PDF
    Thermography is the assesment of the surface temperature of the horses body and it falls into the categori of physiological imaging. Thermography allows us to portray inflammation and changes in sympathetic tone in a graphical manner. The purpose of this study was to review thermography in equine medicine and to evaluate thermography as an aid in the diagnosis of lamness in horses. Thermography has been helpful to identyfy sprains, stress fractures, shin splints and soft tissue, tendon, ligamentous and nerv injuries and to monitor healing processes during rehabilitation. Routine thermography may reveal inflammatory responses prior to clinical signs. In present study thermograpy gave especially valuabel information in two cases. In one horse reduced blood flow in a. saphena due to a thrombosis were visualised and in the other horse bilateral thoracolumbal radiculopati was diagnosed.Med en termografikamera mÀter man hÀstkroppens yttemperatur och man fÄr en bild av fysiologin dÀr inflammation och förÀndringar i sympatikustonus kan ÄskÄdliggöras. Det ena syftet med föreliggande arbete har varit att göra en litteraturstudie över de publikationer som behandlar termografi pÄ hÀst. Det andra syftet var att utvÀrdera rutintermografi med standardprojektioner, före klinisk undersökning, pÄ hÀstar med rörelsestörningar. I tvÄ fall visade sig termografin bidra med sÀrskilt vÀrdefull information. I det första fallet kunde man visualisera nedsatt blodflöde i a. saphena i samband med en trombos och i det andra fallet diagnostiserades bilateral thoracolumbal radikulopati

    Feber hos barn - sjuksköterskors erfarenheter av sin rÄdgivning pÄ barnavÄrdscentralen

    Get PDF
    MÄnga förÀldrar och en del sjukvÄrdspersonal har en obefogad rÀdsla för feber hos smÄ barn och vad den kan leda till, trots att det Àr vanligt att smÄ barn har feber. Cirka 1/3 av de svenska förskolebarnen besöker en lÀkare/sjuksköterska varje Är pÄ grund av feber och telefonrÄdgivning om feber Àr vanligt förekommande. Syftet med studien var att beskriva de erfarenheter som sjuksköterskan pÄ BVC hade av sin rÄdgivning om feber. 12 intervjuer, dÀr syftet stÀlldes som en öppen frÄga, genomfördes. Data analyserades med latent innehÄllsanalys. I resultatanalysen framkom kategorierna: att stötta egenvÄrdsförmÄgan, att individanpassa rÄden till mÀnniskor frÄn andra kulturer och att skapa trygghet. Det framkom att sjuksköterskan strÀvade efter att ge förÀldrarna den information och trygghet som de behövde för att kunna utföra egenvÄrd, vilket kunde vara en utmaning bland annat pÄ grund av kulturella skillnader, rÀdsla och kunskapsbrist

    BarnhÀlsovÄrdssjuköterskans upplevelser av mötet med förÀldrar till för tidigt födda barn

    Get PDF
    NeonatalvĂ„rden i Sverige har pĂ„ senare Ă„r snabbt blivit mer framgĂ„ngsrik. Fler för tidigt födda barn överlever. Det stĂ€ller högre krav pĂ„ barnhĂ€lsovĂ„rdssjuksköterskan. Syftet med studien var att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else för och belysa hur barnhĂ€lsovĂ„rdssjuksköterskorna upplevde mötet med förĂ€ldrar till för tidigt födda barn. Öppna intervjuer med tio barnhĂ€lsovĂ„rdssjuksköterskor utfördes. En kvalitativ innehĂ„llsanalys med induktiv ansats genomfördes. I resultatet framkom det att barnhĂ€lsovĂ„rdssjuksköterskorna upplevde en viss osĂ€kerhet i mötet med förĂ€ldrar till för tidigt födda barn pĂ„ grund av bristande erfarenhet och kunskap. BarnhĂ€lsovĂ„rdssjuksköterskorna betonade att inte sĂ€rbehandla familjerna och efterstrĂ€vade att normalisera situationen att ha fĂ„tt ett för tidigt fött barn. Slutsatsen Ă€r att barnhĂ€lsovĂ„rdssjuksköterskorna vill normalisera situationen medan tidigare studier har visat att förĂ€ldrar upplever att barnhĂ€lsovĂ„rden enbart riktar sig till fullgĂ„ngna barn och att ett speciellt basprogram riktat till för tidigt födda barn skulle finnas. Fler studier efterlyses för att beskriva hur förĂ€ldrar till för tidigt födda barn upplever barnhĂ€lsovĂ„rden, för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna förbĂ€ttra barnhĂ€lsovĂ„rden för familjer till för tidigt födda barn

    Informationskompetent med blended learning och Chalmers Library Education Online-CLEO

    Get PDF
    Hur kan biblioteket, genom att f\uf6r\ue4ndra sin undervisning, g\uf6ra kandidatarbetarna mer informationskompetenta? Med en onlinemodul i edX Edge i kombination med handledning har vi kommit en bra bit p\ue5 v\ue4g. Vi kommer att presentera v\ue5ra erfarenheter av blended learning och arbetet med att utveckla onlinemodulen Chalmers Library Education Online (CLEO)

    Hur kan Chalmers biblioteks onlinemodul \uf6ka studenternas kunskap i informationskompetens?

    Get PDF
    2016 skapade Chalmers bibliotek en onlinemodul, Chalmers Library Education Online (CLEO) riktad till kandidatarbetare f\uf6r att \uf6ka deras informationskompetens. Vi kommer att presentera arbetet med CLEO 2.0 i Canvas med f\uf6rhoppningar att \ue4ven mastersprogram skulle kunna integrera den engelska versionen i befintliga kurser

    Feeding Tests with Indigofera endecaphylla Jacq. (Creeping Indigo) and Some Observations on Its Poisonous Effects on Domestic Animals

    Get PDF
    Leguminous plants have long been considered important as livestock feeds in Hawaii. They decrease the need for costly oil cakes and protein rich concentrates in milk and meat production. Indigofera endecapliylla Jacq. (creeping indigo or trailing indigo) seemed promising for a time as a high-rainfall-zone legume. Early experiments proved that it would grow well with a wide variety of associated grasses, and grazing tests showed that it was palatable and quite persistent under pasture conditions. Very little was known, on the other hand, of its feeding value for livestock. In 10 years of short-interval pasture trials with relatively small proportions of the legume, no adverse effects were noted on young cattle. However, when the concentration of the legume exceeded about 50 per cent of the forage, toxicity symptoms began to appear. A study of the effect of a strain of Indigofera endecapliylla Jacq. grown in Hawaii and tested as a feed for cows, heifers, sheep, and rabbits is presented

    Improving visual odometry for AUV navigation in marine environments

    Get PDF
    Visual odometry is usually integrated in the localization and control modules of underwater robots, combined with other data coming from diverse instruments and sensors, such as, Doppler Velocity Logs (DVL), pressure sensors or inertial units, to compute the vehicle motion and pose by means of death reckoning. Dead reckoning is subject to cumulative drift, and, in underwater scenarios is specially afected by the challenging structures, color textures and environmental conditions (currents, haze, water density, salinity, wind, etc...), increasing the need of specifc improvement or adjustment to this media. This article presents preliminary results of an evolution of the well known VISO2 stereo odometer, modifed in order to improve its performance when run online in marine scenarios, and from a moving Autonomous Underwater Vehicle (AUV) equipped with cameras pointing downwards to the sea bottom.Peer Reviewe

    Quality of herbage at different latitudes.

    Get PDF
    In a cooperative experiment, yield and herbage quality of timothy was measured during the uninterrupted growth of the 1st cut at 6 lat. (51-69 deg N). Rate of production was greatest at Tromso (69 deg N), apparently because of the long day and rapid reproductive development. Digestibility of OM declined faster at higher lat. because stem development proceeded faster and less leaf DM was produced. At the same morphological stage, digestibility of the whole crop was better at higher lat. because of the better digestibility of the cell walls from the stems. It was concluded that rate of lignification could not keep pace with the rapid rate of stem development. (Abstract retrieved from CAB Abstracts by CABI’s permission
    • 

    corecore