Діяльність ради народних міністрів української народної республіки у вітчизняній історіографії

(UA) Зроблена спроба здійснити аналіз сучасних досліджень діяльності Ради Народних Міністрів Української Народної Республіки на предмет повноти вивчення цього періоду української історії.(EN) The attempt to analyze the current research activities of the Council of Ministers of the Ukrainian People's Republic in terms of completeness of the study of this period of Ukrainian history is carried out

Prediktion av sjödjup och sjövolym från topografiska data

Vi utvecklat en statistiskt modeller med målet att kunna prediktera sjödjup och sjövolym för alla svenska sjöar enbart utgående från kartbaserade data. Sjövolym kunde förklaras mycket väl utifrån sjöarea och den maximala lutningen i en 50 m bred buffertzon från strandlinjen (R2=0.92). Däremot kunde varken det maximala djupet eller medeldjupet modelleras utifrån kartbaserade data (R2<0.4). Trots den höga förklaringsgraden (92%) är prediktionen av volym för en enstaka sjö behäftad med en stor statistisk osäkerhet. Däremot blir det statistiska felet mycket mindre om man predikterar den genomsnittliga volymen för minst 5 sjöar åt gången. Volymmodellen kan därför användas för att prediktera den totala sjövolymen, och i förlängning vattnets uppehållstid för avrinningsområden som innehåller minst 5 sjöa

Многоэлектродный емкостной датчик уровня

Материалы XIII Междунар. науч.-техн. конф. (науч. чтения, посвящ. 125-летию со дня рождения П. О. Сухого), Гомель, 22 окт. 2020 г

Förbättrad markanvändningsdata för beräkningar inom SMED Vatten

Projektets huvudsyfte är att generera nya geografiska dataunderlag avseende markanvändning med bättre upplösning för beräkningar inom SMED Vatten och att undersöka konsekvenserna för kommande rapporteringar av att använda markanvändningsdata med högre rumslig- och tematisk upplösning. Underlaget till arbetet som genomförts i projektet är dels det tidigare markanvändningsunderlaget som använts inom SMED Vatten för beräkningar av belastningar till vatten tillsammans med ett nyframtaget underlag för markanvändningsdata som bygger på SMD (Svenska Marktäckedata). Båda markanvändningsdatabaserna relateras till den geografiska indelningen som utgörs av hydrologiskt beräknade delavrinningsområden. Underlaget har lästs in i geodatabaser där data relateras till varandra genom rumsliga beräkningar i ett geografiskt informationssystem. För klasserna skog och tätort överskattas arealen generellt i PLC5 data jämfört med SMD och för klasserna myr och vatten sker en underskattning av klassarealerna i PLC5 jämfört med SMD. Minsta arealskillnaden blir på klassen vatten som också uppvisar den minsta standardavvikelsen. Konsekvensen av att byta kartdatabas för beräkning av markanvändningsarealer är liten vid en total jämförelse mellan markanvändning i PLC5 beräkningarna jämfört med arealer hämtade ur SMD. Orsaken till detta är att arealerna hos de områden som står för en stor andel av bruttobelastningen är desamma i de båda underlagen. För enskilda delavrinningsområden kan förändringen vara stor. Beräkningstekniskt eller kostnadsmässigt finns det inga skäl att använda SMD som kartdatabas för att generera markanvändningsklassning för belastningsberäkningar i SMED Vatten. Det finns ingen anledning att byta ut den gamla klassningen med avseende på geografisk upplösning då förbättringen med att använda SMD är alltför marginell i jämförelse med andra osäkerheter och felkällor. Däremot är det troligt att belastningen kommer att förändras om lämpliga läckagehalter kan ansättas till fler klasser och den vägen öka noggrannheten i belastningen av kväve och fosfor

Förbättrad markanvändningsdata för beräkningar inom SMED Vatten

Projektets huvudsyfte är att generera nya geografiska dataunderlag avseende markanvändning med bättre upplösning för beräkningar inom SMED Vatten och att undersöka konsekvenserna för kommande rapporteringar av att använda markanvändningsdata med högre rumslig- och tematisk upplösning. Underlaget till arbetet som genomförts i projektet är dels det tidigare markanvändningsunderlaget som använts inom SMED Vatten för beräkningar av belastningar till vatten tillsammans med ett nyframtaget underlag för markanvändningsdata som bygger på SMD (Svenska Marktäckedata). Båda markanvändningsdatabaserna relateras till den geografiska indelningen som utgörs av hydrologiskt beräknade delavrinningsområden. Underlaget har lästs in i geodatabaser där data relateras till varandra genom rumsliga beräkningar i ett geografiskt informationssystem. För klasserna skog och tätort överskattas arealen generellt i PLC5 data jämfört med SMD och för klasserna myr och vatten sker en underskattning av klassarealerna i PLC5 jämfört med SMD. Minsta arealskillnaden blir på klassen vatten som också uppvisar den minsta standardavvikelsen. Konsekvensen av att byta kartdatabas för beräkning av markanvändningsarealer är liten vid en total jämförelse mellan markanvändning i PLC5 beräkningarna jämfört med arealer hämtade ur SMD. Orsaken till detta är att arealerna hos de områden som står för en stor andel av bruttobelastningen är desamma i de båda underlagen. För enskilda delavrinningsområden kan förändringen vara stor. Beräkningstekniskt eller kostnadsmässigt finns det inga skäl att använda SMD som kartdatabas för att generera markanvändningsklassning för belastningsberäkningar i SMED Vatten. Det finns ingen anledning att byta ut den gamla klassningen med avseende på geografisk upplösning då förbättringen med att använda SMD är alltför marginell i jämförelse med andra osäkerheter och felkällor. Däremot är det troligt att belastningen kommer att förändras om lämpliga läckagehalter kan ansättas till fler klasser och den vägen öka noggrannheten i belastningen av kväve och fosfor

Förbättrad markanvändningsdata för beräkningar inom SMED Vatten

Projektets huvudsyfte är att generera nya geografiska dataunderlag avseende markanvändning med bättre upplösning för beräkningar inom SMED Vatten och att undersöka konsekvenserna för kommande rapporteringar av att använda markanvändningsdata med högre rumslig- och tematisk upplösning. Underlaget till arbetet som genomförts i projektet är dels det tidigare markanvändningsunderlaget som använts inom SMED Vatten för beräkningar av belastningar till vatten tillsammans med ett nyframtaget underlag för markanvändningsdata som bygger på SMD (Svenska Marktäckedata). Båda markanvändningsdatabaserna relateras till den geografiska indelningen som utgörs av hydrologiskt beräknade delavrinningsområden. Underlaget har lästs in i geodatabaser där data relateras till varandra genom rumsliga beräkningar i ett geografiskt informationssystem. För klasserna skog och tätort överskattas arealen generellt i PLC5 data jämfört med SMD och för klasserna myr och vatten sker en underskattning av klassarealerna i PLC5 jämfört med SMD. Minsta arealskillnaden blir på klassen vatten som också uppvisar den minsta standardavvikelsen. Konsekvensen av att byta kartdatabas för beräkning av markanvändningsarealer är liten vid en total jämförelse mellan markanvändning i PLC5 beräkningarna jämfört med arealer hämtade ur SMD. Orsaken till detta är att arealerna hos de områden som står för en stor andel av bruttobelastningen är desamma i de båda underlagen. För enskilda delavrinningsområden kan förändringen vara stor. Beräkningstekniskt eller kostnadsmässigt finns det inga skäl att använda SMD som kartdatabas för att generera markanvändningsklassning för belastningsberäkningar i SMED Vatten. Det finns ingen anledning att byta ut den gamla klassningen med avseende på geografisk upplösning då förbättringen med att använda SMD är alltför marginell i jämförelse med andra osäkerheter och felkällor. Däremot är det troligt att belastningen kommer att förändras om lämpliga läckagehalter kan ansättas till fler klasser och den vägen öka noggrannheten i belastningen av kväve och fosfor

Jordartskarta för jordbruksmark – jämförelsestudie mellan olika metoder för interpolation av mätpunkter samt testning av deras betydelse för PLC-beräkningar

Jordarten har en betydande roll för nivåer av näringsläckage från åkermarken. Därmed skapar en pålitlig kartläggning av jordartsfördelningen förutsättningar för trovärdiga beräkningar av näringsämnesförluster från åkermark. Eftersom det finns påtalade brister i den existerande jordartskartan både vad det gäller upplösningen och precisionen testades inom detta projekt möjligheter att förbättra den existerande kartan samt att validera och verifiera interpoleringsresultat. Skåne användes som studieområde för testning av olika metoder att förbättra den existerande kartan. Det visades att de data som står till grund för jordartskartan har ett antal brister som i sin tur kraftigt påverkar möjligheterna att använda vissa beprövade geostatistiska metoder. De två viktigaste bristerna är att punkternas täthet är låg samt att deras geografiska läge inte är precist fasställt utan att positionen av en majoritet av punkterna bestäms av avrundade koordinater. Detta gör att geostatistikens huvudantagande, att värdena blir mer lika med minskat avstånd mellan provpunkterna, inte uppfylls, och interpoleringsresultaten blir otillfredsställande. Med hänsyn till ovan nämnda bristfälligheter samt till det faktum att interpolering av texturpartiklar ändå är en omväg för att ta fram en jordartskarta, testades i detta projekt en annan metod där jordarten i de icke-provtagna punkterna bestämdes utifrån jordarten i den närmaste provtagna punkten, med SGU:s lokala karta som styrande för avgränsningar mellan olika jordartsgrupper. Den framtagna kartan jämfördes med den existerande kartan och validerades mot tre oberoende dataset. Huvudslutsatsen av utförda valideringar är att den nyframtagna kartan förbättrar upplösningen (kartan innehåller fler jordarter) medan noggrannheten i bestämningen inte blir sämre jämfört med den existerande jordartskartan. Övriga fördelar är att den nyframtagna kartan bättre återspeglar de bakomliggande punkterna samt att punkternas täthet återspeglas bättre. Dessutom är övergångarna mellan olika jordarter mer naturliga eftersom de styrs av SGU:s lokala jordartskarta. Effekten på kväve- och fosforbelastningen av en ändrad jordartskarta för Skåne har testats med hjälp av HBV-NP modellkörningar. Sammanfattningsvis kan man konstatera att effekterna blir mer tydliga för fosfor än för kväve. Samtidigt är effekterna tydligare lokalt än regionalt, och den partikulära fosforn påverkas i högre utsträckning än den lösta fosforn. Den nyframtagna metodiken är tämligen enkel och kan tillämpas för hela Sverige, förutsatt att vissa villkor uppfylls.Soil type has an important role for nutrient losses from arable land. A reliable soil map is therefore a precondition for reliable estimations of nutrient losses. The existing soil type map has several shortcomings regarding both resolution and precision. Possibilities to improve the existing soil map were studied in this project simultaneously with attempts to validate the interpolation results with independent data sets. The study area was Skåne. The point data used for interpolation showed number of shortcomings which limit possibilities to use common geostatistic methods. Main problems are related to low point density and lack of exact position coordinates. Thereby the main assumption that the points close to each other are more similar is not fulfilled and the interpolation results become inadequate. Additionally, the main objective of the project was calculation of new soil map and separate interpolation of values representing percentage of certain soil particles is a long way around which includes unnecessary complications. Therefore a new method was applied where the soil type in non-sampled points was approximated from the value in the nearest sampled points, but with consideration taken to the local soil maps from Geological Survey of Sweden (SGU). New soil map was compared to the existing map and a validation against three independent data set was also performed. The main conclusion is that more soil types are identified in the new soil map (i.e. higher resolution is achieved) whereas the precision in soil type determination in non-sampled points is similar to the precision of the old map. New soil map corresponds also better to underlying point data and has a smoother and more natural transition between different soil types. The effects of changed soil map on nitrogen and phosphorus loads have been estimated with HBV-NP model. The effects were higher for phosphorus then for nitrogen. The effects were more pronounced for particulate phosphor then for the dissolved phase. The local applications showed higher differences than the model runs on regional level. The suggested method is simple and can be applied on national lever with due consideration to certain issues regarding data availability and regional differences within Sweden