Konkurrens mellan kooperativa och icke-kooperativa mejeriföretag: ger högre avräkningspriser

Begreppet ”tumstockfunktionen” har en grundmurad plats i litteraturen om lantbrukskooperation. Det står för att lantbrukare använder kooperativa företag såsom måttstock för konkurrerande förnödenhetssäljande och råvaruuppköpande företag. Eftersom kooperativa företag styrs och ägs av bönderna själva, arbetar de i böndernas intresse. Därmed begränsas konkurrenternas möjligheter att vara bedrägliga och de blir tvungna att hålla prisnivåer, som är på nivå med eller bättre än de kooperativa företagens

Svenska mjölkbönder prioriterar djurvälfärd högst

När Astrid Lindgren 1988 fyllde 80 år, överlämnade dåvarande statsministern en present, bestående i ett lagpaket om djurvälfärd. Lindgren sade sig dock vara missnöjd med att det inte fanns något krav om att korna skulle få träffa en tjur i hagen. Kostnaderna för presenten bestriddes under jordbrukspolitikens tid av skattebetalare och konsumenter. Efter EU-inträdet är det lantbrukarna som betalar samt de konsumenter, som är villiga att betala ett merpris för svenskproducerade livsmedel. Samma lagregler gäller än idag, men det förs en debatt om vissa justeringar, eftersom regelverket förorsakar merkostnader. Om konsumenterna väljer efter pris och inte djurvälfärd, förlorar den svenska produktionen i konkurrenskraft gentemot länder, där bönder har lägre kostnader för djurskydd

Lantbruksproduktionen måste vårdas bättre

God lönsamhet i det svenska lantbruket är ett viktigt samhälleligt mål

Kapitalenheter kan ge australiensiska kooperativ finansiella muskler

Det finns stora skillnader mellan lagstiftningen om kooperativt företagande i olika länder. Det är alls inte självklart att en föreningslag innehåller regler om förlagsinsatser och emissionsinsatser på samma sätt som i Sverige. Båda dessa finansieringsinstrument har visat sig vara värdefulla särskilt för de stora svenska föreningarna. När efterlikvider och återbäringar till en del kan behållas inom föreningen såsom emissionsinsatser, stärks föreningens balansräkning utan att medlemmens likviditet försämras, eftersom emissionsinsatserna kan köpas och säljas på en marknad. Genom att utge förlagsinsatser kan föreningen få in ett stabilt kapital från medlemmar och andra investerare, och omsättningsbarheten garanterar att innehavet finns hos de, som har rätta riskpreferenser, avkastningskrav och planeringshorisonter

Oceanic tidal angular momentum and Earth’s rotation for diurnal/semidiurnal bands

第3回極域科学シンポジウム/第32回極域地学シンポジウム 11月29日（木） 統計数理研究所 ３階セミナー

Формування компетентностей студентів педагогічних вузів при навчанні основам інформаційних технологій

(uk) У статті розглядається компетентнісний підхід, що полягає в набутті та розвитку у студентів набору ключових, загальногалузевих, предметних, професійних та інформаційних компетентностей.(ru) В статье рассматривается компетентносный подход, который заключается в приобретении и развитии у студентов набора ключевых, общеотраслевых, предметных, профессиональных и информационных компетентностей

Skogliga grunddata

Skogliga grunddata är digitala raster-kartor som beskriver tillståndet i skog och mark. De skogliga variablerna är i huvudsak framtagna genom en sambearbetning av laserdata från Lantmäteriets nationella laserskanning och provytor från Riksskogstaxeringen. De digitala kartorna som beskriver skogsmarken är till stor hjälp för privata skogsägare, skogstjänstemän, myndigheter, m fl. Data är dels tillgängligt för gratis nedladdning, men det finns även möjligheter att titta på kartorna med hjälp av interaktiva webverktyg. Lantmäteriets laserskanning påbörjades 2009 och fortgår än idag. Endast delar av fjällkedjan återstår. Grundtanken med laserskanningen var att få en bra höjdmodell över landet. En bra höjdmodell ger stor nytta vid all samhällsplanering, men är även till hjälp vid klimatanpassning. Riksskogstaxeringen samlar årligen in data om Sveriges skogstillstånd med permanenta och tillfälliga provytor. Dessa provytor är koordinatsatta och är väl spridda över hela landet. I detta projekt har provytor från Riksskogstaxeringen kombinerats med laserdata för att ta fram rasterkartor med uppgifter om virkesvolym, grundyta, medelhöjd, medeldiameter och trädbiomassa