An Image Analysis Method to Measure Cross-Sectional Tracheid Dimensions on Softwood Increment Cores

Anatomical properties of wood affect the properties of wood products. In this paper, an automated image analysis method for measuring cross-sectional tracheid dimensions of softwood cores is presented. The images used were single slice, confocal reflected light microscope images. By the use of the proposed method, automatic measurements of radial and tangential lumen diameter, as well as radial cell-wall thickness, of almost all individual tracheids are obtainable

Brott eller rättighet? Fallet Åke Green - Om yttrandefrihet och religionsfrihet kontra hets mot homosexuella

I januari 2003 utvidgades lagen om hets mot folkgrupp till att även omfatta sexuell läggning. Detta innebär att den som i uttalande eller annat sådant meddelande som sprids, hotar eller uttrycker missaktning för en grupp av personer med anspelning på deras sexuella läggning döms för hets mot folkgrupp. Lagen om hets mot folkgrupp innebär en inskränkning av yttrandefriheten enligt RF 2:12-13. Inskränkningen är närmast gjord med hänsyn till allmän ordning och säkerhet och syftar till att motarbeta olika organisationers spridning av fientlig propaganda mot olika folkgrupper i samhället. År 2004 kom den nya utvidgade lagen att prövas i domstol för första gången. En pingstpastor stod åtalad för att i en predikan gjort uttalanden som uttryckt missaktning mot homosexuella som grupp. Pastorn hävdade att hans predikan skyddades av hans rätt till religions- och yttrandefrihet. Tingsrätten ansåg att pastorn uppsåtligen gjort uttalanden som klart uttrycker missaktning mot homosexuella som grupp och dömde pastorn till en månads fängelse. Domen överklagades och i hovrätten friades predikan. Hovrätten menade att predikans innehåll anknöt till bibelns budskap på ett sådant sätt att det måste anses som en tillåten utläggning av pastorns trosuppfattning. Domen har överklagats av Riksåklagaren och kommer att tas upp till prövning i Högsta domstolen senare i år. Fallet har rönt stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt. Inom den kristna kyrkan är homosexualitet ett brännande ämne. Den mediala debatten har främst handlat om hur religionsfriheten står sig mot lagen om hets mot folkgrupp. Kristna falanger har krävt att sexuell läggning tas bort från lagrummet medan andra debattörer har hävdat att det inte är en fråga om religionsfrihet. Det har också ifrågasatts om inte hovrätten skulle ha bedömt predikan annorlunda om den hade handlat om t.ex. judar eller muslimer. Vid prövningen om ett uttalande innebär hets mot folkgrupp skall i huvudsak tre faktorer beaktas. För det första krävs att uttalandet överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion. För det andra skall uttalandet alltid bedömas i sitt sammanhang och för det tredje måste hänsyn tas till motiven bakom uttalandena. Det avgörande blir hur meddelandet framstår vid en objektiv bedömning. I fallet med pingstpastorn tillkommer en religionsfrihetsrättslig aspekt som också vägs in i domstolarnas bedömning. Religionsfriheten är enligt svensk grundlag en s.k. absolut rättighet. Detta innebär att religionsfriheten såsom den definieras i RF 2:1 inte får inskränkas. Definitionen är dock snävt formulerad och innefattar endast friheten att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. Moment i religionsfriheten som är utflöden av andra friheter, t.ex. yttrandefriheten, får däremot inskränkas i enlighet med vad som gäller för dessa friheter. Följden av detta torde bli att uttalanden i en predikan skall ses som ett uttryck för yttrandefriheten snarare än för religionsfriheten. Vad som således måste undersökas är om uttalandena överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion. Här går tingsrättens, hovrättens och riksåklagarens meningar isär. Bedömningen beror bl.a. på hur man ser på uttalandena i sitt sammanhang. Hovrätten tar fasta på att uttalandena var ett uttryck för religiös övertygelse och spreds i en predikosituation. Riksåklagaren tillmäter dessa förhållanden liten vikt och understryker att grova kränkningar inte kan rättfärdigas p.g.a. att man inspirerats av en religiös urkund. Tingsrätten, hovrätten och Riksåklagaren gör även skilda bedömningar avseende pastorns motiv eller syfte med uttalandena. Hovrätten finner inget som tyder på något annat syfte bakom predikan än pastorns avsikt att lägga ut bibelns syn på homosexualitet. Detta anser hovrätten faller utanför det straffbara området. Tingsrätten menar att de grova anklagelser mot homosexuella som predikan innehåller måste ha syftat till att missakta homosexuella som grupp. Riksåklagaren bedömer att predikans innehåll går vida utöver vad som är nödvändigt för att beskriva bibelns inställning till homosexualitet. Pastorn har härtill varit medveten om att homosexuella skulle kunna känna sig kränkta av predikan men har ändå försökt sprida sitt budskap till så många som möjligt. Detta innebär, enligt Riksåklagaren, att rekvisiten för hets mot folkgrupp är uppfyllda. Vad som slutligen har betydelse i målet är om den svenska lagstiftningen kan tänkas strida mot Europakonventionen om de mänskliga fri- och rättigheterna eller Europadomstolens praxis. Även här skiljer sig tolkningen åt mellan domstolar och Riksåklagare. Enligt Europakonventionen tillåts inskränkningar av religions- och yttrandefriheten under vissa förutsättningar och för vissa ändamål. Den inskränkning som hets mot folkgrupp innebär har ansetts nödvändig i ett demokratiskt samhälle. I hovrätten tillmäts ett av Europadomstolens avgörande stor betydelse. Från fallet Kokkinakis mot Grekland drar hovrätten slutsatsen att det endast i sällsynta fall kan komma att bedöma uttalanden som görs i predikosituationer som hets mot folkgrupp. Slutsatsen får givetvis stor betydelse för målets utgång. Riksåklagaren har ifrågasatt hovrättens tolkning. Fallen berör skilda frågor och en analogitolkning mellan fallen är enligt Riksåklagaren olämplig. Fallet Åke Green visar på en stor osäkerhet i det svenska rättsväsendet och ett misslyckat samspel mellan lagstiftare och rättstillämpare. Det syns en tydlig diskrepans mellan hur mål som rör hets mot homosexuella behandlas i jämförelse med mål som rör t.ex. judar. Efter hovrättens dom synes homosexuella som grupp tvingas tåla grövre angrepp än vad som tidigare godtagits för judar och andra folkgrupper. Detta hänger även samman med en osäkerhet kring hur religionsfriheten skall tolkas. Förhoppningsvis kommer rättsläget att klarna efter Högsta domstolens avgörande i målet

Oculomotor Deficits after Chemotherapy in Childhood

Advances in the diagnosis and treatment of pediatric malignancies have substantially increased the number of childhood cancer survivors. However, reports suggest that some of the chemotherapy agents used for treatment can cross the blood brain barrier which may lead to a host of neurological symptoms including oculomotor dysfunction. Whether chemotherapy at young age causes oculomotor dysfunction later in life is unknown. Oculomotor performance was assessed with traditional and novel methods in 23 adults (mean age 25.3 years, treatment age 10.2 years) treated with chemotherapy for a solid malignant tumor not affecting the central nervous system. Their results were compared to those from 25 healthy, age-matched controls (mean age 25.1 years). Correlation analysis was performed between the subjective symptoms reported by the chemotherapy treated subjects (CTS) and oculomotor performance. In CTS, the temporal control of the smooth pursuit velocity (velocity accuracy) was markedly poorer (p<0.001) and the saccades had disproportionally shorter amplitude than normal for the associated saccade peak velocity (main sequence) (p = 0.004), whereas smooth pursuit and saccade onset times were shorter (p = 0.004) in CTS compared with controls. The CTS treated before 12 years of age manifested more severe oculomotor deficits. CTS frequently reported subjective symptoms of visual disturbances (70%), unsteadiness, light-headedness and that things around them were spinning or moving (87%). Several subjective symptoms were significantly related to deficits in oculomotor performance. To conclude, chemotherapy in childhood or adolescence can result in severe oculomotor dysfunctions in adulthood. The revealed oculomotor dysfunctions were significantly related to the subjects’ self-perception of visual disturbances, dizziness, light-headedness and sensing unsteadiness. Assessments of oculomotor function may, thus, offer an objective method to track and rate the level of neurological complications following chemotherapy

Decreased postural control in adult survivors of childhood cancer treated with chemotherapy

© 2016 The Authors. Published by Nature Research. This is an open access article available under a Creative Commons licence. The published version can be accessed at the following link on the publisher’s website: https://doi.org/10.1038/srep36784The objective of cancer treatment is to secure survival. However, as chemotherapeutic agents can affect the central and peripheral nervous systems, patients must undergo a process of central compensation. We explored the effectiveness of this compensation process by measuring postural behaviour in adult survivors of childhood cancer treated with chemotherapy (CTS). We recruited sixteen adults treated with chemotherapy in childhood for malignant solid (non-CNS) tumours and 25 healthy age-matched controls. Subjects performed posturography with eyes open and closed during quiet and perturbed standing. Repeated balance perturbations through calf vibrations were used to study postural adaptation. Subjects were stratified into two groups (treatment before or from 12 years of age) to determine age at treatment effects. Both quiet (p = 0.040) and perturbed standing (p ≤ 0.009) were significantly poorer in CTS compared to controls, particularly with eyes open and among those treated younger. Moreover, CTS had reduced levels of adaptation compared to controls, both with eyes closed and open. Hence, adults treated with chemotherapy for childhood cancer may suffer late effects of poorer postural control manifested as reduced contribution of vision and as reduced adaptation skills. These findings advocate development of chemotherapeutic agents that cause fewer long-term side effects when used for treating children.The authors’ wish to acknowledge the financial supported from the Swedish Medical Research Council (grant nr. 17x-05693), the Medical Faculty, Lund University, Sweden and the Skåne County Council’s research and development foundation.Published versio

Elevated visual dependency in young adults after chemotherapy in childhood

Chemotherapy in childhood can result in long-term neurophysiological side-effects, which could extend to visual processing, specifically the degree to which a person relies on vision to determine vertical and horizontal (visual dependency). We investigated whether adults treated with chemotherapy in childhood experience elevated visual dependency compared to controls and whether any difference is associated with the age at which subjects were treated. Visual dependency was measured in 23 subjects (mean age 25.3 years) treated in childhood with chemotherapy (CTS) for malignant, solid, non-CNS tumors. We also stratified CTS into two groups: those treated before 12 years of age and those treated from 12 years of age and older. Results were compared to 25 healthy, age-matched controls. The subjective visual horizontal (SVH) and vertical (SVV) orientations was recorded by having subjects position an illuminated rod to their perceived horizontal and vertical with and without a surrounding frame tilted clockwise and counter-clockwise 20° from vertical. There was no significant difference in rod accuracy between any CTS groups and controls without a frame. However, when assessing visual dependency using a frame, CTS in general (p = 0.006) and especially CTS treated before 12 years of age (p = 0.001) tilted the rod significantly further in the direction of the frame compared to controls. Our findings suggest that chemotherapy treatment before 12 years of age is associated with elevated visual dependency compared to controls, implying a visual bias during spatial activities. Clinicians should be aware of symptoms such as visual vertigo in adults treated with chemotherapy in childhood