18 research outputs found
Motivation och ihärdighet : En studie om elevers attityder till att lära sig svenska som andraspråk
Motivation är en förutsättning för lärande och utveckling. Utan framgångar vad gäller studieresultat hotas elevernas inlärning och deras måluppfyllelse, och sålunda i förlängningen deras möjligheter att välja sin framtid – till exempel möjligheterna att studera vidare eller att välja ett önskat arbete. Motivation påverkar därmed indirekt elevers livschanser och framtid. Syftet med studien är att undersöka attityderna bakom motivationen att lära sig svenska hos några elever som studerar svenska som andraspråk på Språkintroduktionsprogrammet med betygsmål åk 9 på en gymnasieskola i en större stad i Sverige. Attityder som undersöktes var inställningen till målspråket svenska, målspråkstalarna och målspråkskulturen, såväl som elevernas syn på sig själva som målspråkstalare i framtiden. Slutligen studeras också elevernas uppfattning om sin arbetsinsats och ihärdighet att utsätta sig för svenskspråkigt inflöde. Samtliga 14 elever fyllde skriftligt i en enkät utifrån syftet med studien och med fyra elever fördes därefter fördjupande intervjuer. Resultatet sammanställdes utifrån studiens fyra frågeställningar. Som slutsats drogs att eleverna hyste till största delen positiva attityder till målspråket svenska, målspråkstalarna och målspråkskulturen. Eleverna drevs framåt av både en önskad och en fruktad framtida bild av sig själva som målspråkstalare. Avslutningsvis upptäcktes även en diskrepans mellan hur motiverade eleverna upplevde sig vara och den ihärdighet som de faktiskt lade ner på att lära sig svenska och att utsätta sig för svenskspråkigt inflöde
Motivation och ihärdighet : En studie om elevers attityder till att lära sig svenska som andraspråk
Motivation är en förutsättning för lärande och utveckling. Utan framgångar vad gäller studieresultat hotas elevernas inlärning och deras måluppfyllelse, och sålunda i förlängningen deras möjligheter att välja sin framtid – till exempel möjligheterna att studera vidare eller att välja ett önskat arbete. Motivation påverkar därmed indirekt elevers livschanser och framtid. Syftet med studien är att undersöka attityderna bakom motivationen att lära sig svenska hos några elever som studerar svenska som andraspråk på Språkintroduktionsprogrammet med betygsmål åk 9 på en gymnasieskola i en större stad i Sverige. Attityder som undersöktes var inställningen till målspråket svenska, målspråkstalarna och målspråkskulturen, såväl som elevernas syn på sig själva som målspråkstalare i framtiden. Slutligen studeras också elevernas uppfattning om sin arbetsinsats och ihärdighet att utsätta sig för svenskspråkigt inflöde. Samtliga 14 elever fyllde skriftligt i en enkät utifrån syftet med studien och med fyra elever fördes därefter fördjupande intervjuer. Resultatet sammanställdes utifrån studiens fyra frågeställningar. Som slutsats drogs att eleverna hyste till största delen positiva attityder till målspråket svenska, målspråkstalarna och målspråkskulturen. Eleverna drevs framåt av både en önskad och en fruktad framtida bild av sig själva som målspråkstalare. Avslutningsvis upptäcktes även en diskrepans mellan hur motiverade eleverna upplevde sig vara och den ihärdighet som de faktiskt lade ner på att lära sig svenska och att utsätta sig för svenskspråkigt inflöde
Motivation och ihärdighet : En studie om elevers attityder till att lära sig svenska som andraspråk
Motivation är en förutsättning för lärande och utveckling. Utan framgångar vad gäller studieresultat hotas elevernas inlärning och deras måluppfyllelse, och sålunda i förlängningen deras möjligheter att välja sin framtid – till exempel möjligheterna att studera vidare eller att välja ett önskat arbete. Motivation påverkar därmed indirekt elevers livschanser och framtid. Syftet med studien är att undersöka attityderna bakom motivationen att lära sig svenska hos några elever som studerar svenska som andraspråk på Språkintroduktionsprogrammet med betygsmål åk 9 på en gymnasieskola i en större stad i Sverige. Attityder som undersöktes var inställningen till målspråket svenska, målspråkstalarna och målspråkskulturen, såväl som elevernas syn på sig själva som målspråkstalare i framtiden. Slutligen studeras också elevernas uppfattning om sin arbetsinsats och ihärdighet att utsätta sig för svenskspråkigt inflöde. Samtliga 14 elever fyllde skriftligt i en enkät utifrån syftet med studien och med fyra elever fördes därefter fördjupande intervjuer. Resultatet sammanställdes utifrån studiens fyra frågeställningar. Som slutsats drogs att eleverna hyste till största delen positiva attityder till målspråket svenska, målspråkstalarna och målspråkskulturen. Eleverna drevs framåt av både en önskad och en fruktad framtida bild av sig själva som målspråkstalare. Avslutningsvis upptäcktes även en diskrepans mellan hur motiverade eleverna upplevde sig vara och den ihärdighet som de faktiskt lade ner på att lära sig svenska och att utsätta sig för svenskspråkigt inflöde
Vad påverkas vi av vid hållbara klädval? : En kvantitativ studie om konsumenters köpintention gentemot hållbart producerade kläder
SAMMANFATTNING Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Clara Hammarbäck & Milotte Ekermann Titel: Vad påverkas vi av vid hållbara klädval? Handledare: Lennart Haglund Nyckelord: Köpintention, hållbarhet, miljöoro, TPB Forskningsfråga/or: Vilket samband finns det mellan konsumenters miljöoro och köpintention av hållbart producerade kläder? Vilka av de medhavda faktorerna har starkast påverkan på konsumenters köpintention? Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar konsumenters köpintention gentemot hållbart producerade kläder. Genom att ställa attityd, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, miljöoro och klädmärkning mot varandra presenteras ett resultat som kan hjälpa förstå konsumentens köpintention. Vidare syftar studien till att bidra med kunskap till företag inom klädbranschen för att underlätta övergången till hållbart producerade kläder. Metod: Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetod och primärdata har samlats in via en webbaserad enkätundersökning. 96 respondenter svarade på enkätundersökningen. Vetenskapliga artiklar har använts för att kunna genomföra en operationalisering för att därigenom kunna besvara frågeställningarna genom att testa hypoteserna, men likväl för att utforma enkätfrågorna. Resultatet från enkäten analyserades med hjälp av IBM SPSS-Statistics, där en korrelations- och regressionsanalys genomfördes för att hitta eventuella samband. Slutsats:Resultatet visar att attityd och miljöoro är de variabler som har störst påverkan på konsumentens köpintention gentemot hållbart producerade kläder, där attityd var den som påverkade mest. Subjektiv norm, upplevd beteendekontroll och grön klädmärkning visade inga signifikanta samband till köpintention.
Vad påverkas vi av vid hållbara klädval? : En kvantitativ studie om konsumenters köpintention gentemot hållbart producerade kläder
SAMMANFATTNING Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Clara Hammarbäck & Milotte Ekermann Titel: Vad påverkas vi av vid hållbara klädval? Handledare: Lennart Haglund Nyckelord: Köpintention, hållbarhet, miljöoro, TPB Forskningsfråga/or: Vilket samband finns det mellan konsumenters miljöoro och köpintention av hållbart producerade kläder? Vilka av de medhavda faktorerna har starkast påverkan på konsumenters köpintention? Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad som påverkar konsumenters köpintention gentemot hållbart producerade kläder. Genom att ställa attityd, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, miljöoro och klädmärkning mot varandra presenteras ett resultat som kan hjälpa förstå konsumentens köpintention. Vidare syftar studien till att bidra med kunskap till företag inom klädbranschen för att underlätta övergången till hållbart producerade kläder. Metod: Studien baseras på en kvantitativ forskningsmetod och primärdata har samlats in via en webbaserad enkätundersökning. 96 respondenter svarade på enkätundersökningen. Vetenskapliga artiklar har använts för att kunna genomföra en operationalisering för att därigenom kunna besvara frågeställningarna genom att testa hypoteserna, men likväl för att utforma enkätfrågorna. Resultatet från enkäten analyserades med hjälp av IBM SPSS-Statistics, där en korrelations- och regressionsanalys genomfördes för att hitta eventuella samband. Slutsats:Resultatet visar att attityd och miljöoro är de variabler som har störst påverkan på konsumentens köpintention gentemot hållbart producerade kläder, där attityd var den som påverkade mest. Subjektiv norm, upplevd beteendekontroll och grön klädmärkning visade inga signifikanta samband till köpintention.