Hospital productivity and the Norwegian ownership reform – A Nordic comparative study

In a period where decentralisation seemed to be the prominent trend, Norway in 2002 chose to re-centralise the hospital sector. The reform had three main aims; cost control, efficiency and reduced waiting times. This study investigates whether the hospital reform has improved hospital productivity using the other four major Nordic countries as controls. Hospital productivity measures are obtained using data envelopment analysis (DEA) on a comparable dataset of 728 Nordic hospitals in the period 1999 to 2004. First a common reference frontier is established for the four countries, enveloping the technologies of each of the countries and years. Bootstrapping techniques are applied to the obtained productivity estimates to assess uncertainty and correct for bias. Second, these are regressed on a set of explanatory variables in order to separate the effect of the hospital reform from the effects of other structural, financial and organizational variables. A fixed hospital effect model is used, as random effects and OLS specifications are rejected. Robustness is examined through alternate model specifications, including stochastic frontier analysis (SFA). The SFA approach in performed using the Battese & Coelli (1995) one stage procedure where the inefficiency term is estimated as a function of the set of explanatory variables used in the second stage in the DEA approach. Results indicate that the hospital reform in Norway seems to have improved the level of productivity in the magnitude of approximately 4 % or more. While there are small or contradictory estimates of the effects of case mix and activity based financing, the length of stay is clearly negatively associated with estimated productivity. Results are robust to choice of efficiency estimation technique and various definition of when the reform effect takes place.Efficiency; productivity; DEA; SFA; hospitals

A Guide to Selecting Flexible Survival Models to Inform Economic Evaluations of Cancer Immunotherapies

Objectives: Parametric models are routinely used to estimate the benefit of cancer drugs beyond trial follow-up. The advent of immune checkpoint inhibitors has challenged this paradigm, and emerging evidence suggests that more flexible survival models, which can better capture the shapes of complex hazard functions, might be needed for these interventions. Nevertheless, there is a need for an algorithm to help analysts decide whether flexible models are required and, if so, which should be chosen for testing. This position article has been produced to bridge this gap. Methods: A virtual advisory board comprising 7 international experts with in-depth knowledge of survival analysis and health technology assessment was held in summer 2021. The experts discussed 24 questions across 6 topics: the current survival model selection procedure, data maturity, heterogeneity of treatment effect, cure and mortality, external evidence, and additions to existing guidelines. Their responses culminated in an algorithm to inform selection of flexible survival models. Results: The algorithm consists of 8 steps and 4 questions. Key elements include the systematic identification of relevant external data, using clinical expert input at multiple points in the selection process, considering the future and the observed hazard functions, assessing the potential for long-term survivorship, and presenting results from all plausible models. Conclusions: This algorithm provides a systematic, evidence-based approach to justify the selection of survival extrapolation models for cancer immunotherapies. If followed, it should reduce the risk of selecting inappropriate models, partially addressing a key area of uncertainty in the economic evaluation of these agents

Lärare och autonomistödjande beteenden : En observationsstudie i naturvetenskapliga klassrum

Skolans undervisning i naturkunskap är av lågt intresse för eleverna. Motivationen tryter, vilket kan bero på läraren enligt källor. Lärarens sätt att agera och undervisa i klassrummet påverkar elevernas upplevelse av autonomi. Syftet med denna studie är att ge insikt i hur autonomistödjande beteenden utifrån self-determination theory används av lärare i ämnet naturkunskap. Jag vill undersöka hur naturkunskapslärare använder sig utav dessa beteenden. För att uppfylla syftet genomförs observationer i fyra naturkunskapslärares klassrum. Det visade sig att autonomistödjande beteenden var vanligare än icke autonomistödjande beteenden av de observerade naturkunskapslärarna men att det finns vissa felkällor som kan ha påverkat resultatet. Dessutom kom det fram att de situationer som autonomistödjande beteenden observerades flest gånger var i samband med att frågor ställdes, vilket kan bidra till att motivera eleverna i ämnet naturkunskap

Flödesanalys och kapacitetsbestämning vid Ericsson Network Technologies AB

Validerat; 20101217 (root

Lärare och autonomistödjande beteenden : En observationsstudie i naturvetenskapliga klassrum

Skolans undervisning i naturkunskap är av lågt intresse för eleverna. Motivationen tryter, vilket kan bero på läraren enligt källor. Lärarens sätt att agera och undervisa i klassrummet påverkar elevernas upplevelse av autonomi. Syftet med denna studie är att ge insikt i hur autonomistödjande beteenden utifrån self-determination theory används av lärare i ämnet naturkunskap. Jag vill undersöka hur naturkunskapslärare använder sig utav dessa beteenden. För att uppfylla syftet genomförs observationer i fyra naturkunskapslärares klassrum. Det visade sig att autonomistödjande beteenden var vanligare än icke autonomistödjande beteenden av de observerade naturkunskapslärarna men att det finns vissa felkällor som kan ha påverkat resultatet. Dessutom kom det fram att de situationer som autonomistödjande beteenden observerades flest gånger var i samband med att frågor ställdes, vilket kan bidra till att motivera eleverna i ämnet naturkunskap

Lärare och autonomistödjande beteenden : En observationsstudie i naturvetenskapliga klassrum

Skolans undervisning i naturkunskap är av lågt intresse för eleverna. Motivationen tryter, vilket kan bero på läraren enligt källor. Lärarens sätt att agera och undervisa i klassrummet påverkar elevernas upplevelse av autonomi. Syftet med denna studie är att ge insikt i hur autonomistödjande beteenden utifrån self-determination theory används av lärare i ämnet naturkunskap. Jag vill undersöka hur naturkunskapslärare använder sig utav dessa beteenden. För att uppfylla syftet genomförs observationer i fyra naturkunskapslärares klassrum. Det visade sig att autonomistödjande beteenden var vanligare än icke autonomistödjande beteenden av de observerade naturkunskapslärarna men att det finns vissa felkällor som kan ha påverkat resultatet. Dessutom kom det fram att de situationer som autonomistödjande beteenden observerades flest gånger var i samband med att frågor ställdes, vilket kan bidra till att motivera eleverna i ämnet naturkunskap

Cannabis and the Healthcare : A study about how cannabis can affect chronic pain och quality of life

Bakgrund: Smärta och smärtbehandling är en viktig del i sjuksköterskans yrkesutövning. Det är därför viktigt att ha kunskap om olika behandlingsmetoder för att på ett individanpassat sätt främja en god omvårdnad. Cannabis har länge använts i medicinskt syfte bland annat för att hantera smärta. En adekvat smärtlindring är av betydelse för patientens livskvalitet. Syfte: Att beskriva hur patienters livskvalitet påverkas av att använda cannabispreparat som analgetika vid långvariga smärttillstånd. Metod: Litteraturstudie med systematiska sökningar valdes som metod. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo, även manuella sökningar genomfördes. Resultat: Resultatet är baserat på 21 vetenskapliga artiklar med olika ansatser. Patienter med olika smärttillstånd kan få en analgetisk effekt av cannabispreparat. Livskvalitet mätt inom områden som sömn, aptit, illamående och kräkning förbättrades hos patienter som använder cannabisbaserad medicin i syfte att lindra smärta. Ingen förbättring sågs inom området generell livskvalitet. Konklusion: Cannabisbaserad medicin kan användas som en behandlingsmetod hos patienter med långvariga smärttillstånd. Mer forskning är nödvändig för att avgöra om och i så fall hur cannabisbaserad medicin påverkar livskvaliteten. Som sjuksköterska är det viktigt att ha evidensbaserad kunskap inom ämnet för att kunna möta patienter med komplexa smärttillstånd. Background: Pain and pain management is an important part of nursing. Therefore it is important to have knowledge about different treatment therapies to be able to perform an individualized health care. Cannabis has been used in medical purpose for a long time in intention to handle pain. An adequate pain treatment is vital for the patient’s quality of life. Purpose: To describe how quality of life is affected by using medical cannabis as analgesics by patients with chronic pain. Method: A literature study with systematic searches was chosen as a method. The search was made in the databases PubMed, CINHAL and PsycInfo and also a manual search was made. Result: The result is based on 21 scientific articles with different approaches. Patients who are suffering from different pain disorders can get an analgesic effect by using cannabis-based medicine. Quality of life measured in the domains sleep, appetite, nausea and vomiting improved when using cannabis-based medicine in purpose to relief pain. There were no improvements in the domain general quality of life. Conclusion: Cannabis-based medicine can be used as a treatment option by patients who are suffering from different pain disorders. There is a need for more research in this area to determine if cannabis-based medicine affects quality of life. As a nurse it is important to receive evidensbased knowledge within the area to be able to meet patients with complex pain disorders