30 research outputs found
Mellom administrasjon og faglig-pedagogisk arbeid - rektorrollen i reformtid i Norge
I denne artikkelen tematiserer vi en velkjent problemstilling som mange rektorer opplever i arbeidet sitt: hvordan finne balansen mellom det administrative og faglig-pedagogiske arbeidet? Vi ser nÊrmere pÄ utviklingen av balansen mellom rektorers administrative og faglig-pedagogiske arbeid i det som kan beskrives som en intens reformtid i Norge. Ved hjelp av begrepene strukturell og kunnskapsmessig avgrensning av profesjonelt skjÞnn analyseres denne balansen gjennom eksempler fra tidligere forskning og dokumentstudier av forskningspublikasjoner. Studien viser hvordan administrativt og faglig-pedagogisk arbeid forstÄs ulikt over de siste 20 Är. Vi diskuterer hvordan slike variasjoner over tid handler om kjennetegn ved reformene i samme tidsrom, og hvordan rektorers administrative og faglig-pedagogiske arbeid best kan forstÄs som et samspill. En implikasjon av studien for skoleledere og for forskere er at forstÄelser av hva som er henholdsvis administrativt og faglig-pedagogisk arbeid endres med skolelederes oppgaver og ansvar over tid og mÄ ses i relasjon til reformers fokus og innhold
When assessment defines the contentâunderstanding goals in between teachers and policy
© 2020 The Authors. The Curriculum Journal published by John Wiley & Sons Ltd on behalf of British Educational Research Association.Education policy development internationally reflect a widespread expansion of learning outcome orientation in policy, curricula and assessment. In this paper, teachersâ perceptions about their work are explored, as goals and assessment play a more prominent role driven by the introduction of a learning outcomesâoriented system. This is investigated through interviews of Norwegian teachers and extensive policy analysis of Norwegian policy documents. The findings indicate that the teachers are finding ways to negotiate and adjust to the language in the policies investigated in this study. Furthermore, the findings show that the teachers have developed their professional language according to the policies. The teachers referred to their selfâmade criteria and goal sheets as central tools in explicating what is to be learned. In many ways, the tools for assessment, thus determine the content of education as well as what is valued in the educational system.publishedVersio
Utbildning, lÀrande, forskning: Slutrapport frÄn en utvÀrderingsstudie av ULF-försöksverksamhet
Regeringsuppdraget Utbildning, LÀrande, Forskning (ULF) har varit att planera och genomföra en försöksverksamhet för utveckling och utprovning av modeller som kan leda till lÄngsiktigt samarbete mellan universitet och högskolor och huvudmÀn om praktiknÀra forskning inom skolvÀsendets omrÄde. VÄrt utvÀrderingsuppdrag har varit att identifiera och utvÀrdera vad försöksverksamheten har inneburit och vilka aktiviteter som har genomförts. UtvÀrderingen har visat att arbetet har varit mycket komplext och krÀvande. ULF har berört en stor mÄngfald av aktörer i skola och förskola, hos huvudman, i akademi och en rad aktörer och organisationer pÄ olika nivÄ. ULF-försöksverksamheten har inneburit ambitiösa förvÀntningar pÄ bÄde system- och individnivÄ och Äterspeglar utbildningsomrÄdets komplexitet, men har likevÀl visat att det har varit möjligt att bygga nationella, regionala och lokala strukturer. Det har etablerats kopplingar för ökad samverkan och mötesplatser som möjliggör relationsbyggande mellan aktörsgrupperna, som otvivelaktigt har stÀrkt praktiknÀra forskning inom utbildningsomrÄdet. Totalt sett har arbetet med ULF medfört en imponerande organisationsbildning under de fyra Är som vi följt arbetet.
En modell kan vara en visualisering av planerade konstruktioner, processer och aktiviteter och fungera som ett mönster för vad som skall utvecklas och etableras. ULF-försöksverksamheten valde att inte definiera olika, konkreta modeller för praktiknÀra forskningssamarbete, men tog utgÄngspunkt i olika förstÄelser av och traditioner inom praktiknÀra forskning. Konturerna av modeller vÀxte fram nedifrÄn. Reformers genomslagskraft i praktiken stÀrks nÀr de tar hÀnsyn till kontextuella förhÄllanden och bygger pÄ kulturella traditioner och professionens vÀrderingar. Modellerna som har utvecklats i ULF, handlar om struktur- och organisationsbyggande. ULF har valt att operationalisera det nationella uppdraget genom ramstyrning som har definierat begreppsförstÄelse/sprÄk, infrastruktur och aktiviteter pÄ en överordnad nivÄ. Det har etablerats underenheter och en ledningsstruktur som fördelar roller, uppgifter och ansvar.
UtvÀrderingsgruppen har redogjort för ett perspektiv pÄ organisationsutveckling der det tas höjd för att organisationsförÀndring pÄgÄr kontinuerligt och att det generellt i organisationer ofta finns en stor sensitivitet inför förÀndring, men att organisationen sÀllan förÀndras, sÄsom den avsÄgs göra. Komplexa organisationer kan prÀglas av ordning och oordning samtidigt, dÀr Àven rationella beslutsprocesser ingÄr. Dette perspektivet stÀller frÄgor kring tesen om god nationell politikutformning, liksom styrning i högre utbildning, planering och implementering, baserat pÄ rationella beslutsprocesser och har utmanat idealet om att alla beslut kan vara baserade pÄ omfattande utvÀrderingar av alla alternativa ÄtgÀrder och att de lösningar som vÀljs Àr de mest optimala. Den komplexa utvecklingen av försöksverksamheten i ULF gör att det kan vara svÄrt att dokumentera kausala förhÄllanden eftersom samverkan ofta har integrerats i olika sammanhang, som bland annat ligger utanför universitets och högskolors kontroll. UtvÀrderingen kan inte sÀga nÄgot sÀkert om orsakssammanhang eller effekter av olika modeller, men vi kan sÀga med stor sannolikhet att ULF har bidragit med att öppna dörrar mellan olika aktörer inom utbildningsomrÄdet i Sverige.
Utvarderingen har utvecklad en rad centrala dimensioner som Àr anvÀnt som analytiska redskap genom utvÀrderingen för att systematisera, beskriva och tolka strukturer, relationer och aktiviteter i ljuset av kontinuerligt nytt empiriskt material som vi har samlat in.
⹠FörstÄelsen av praktiknÀra forskning
⹠Strukturer, hjÀlpmedel och aktiviteter för/i samverkan
⹠Finansiering och resursförvaltning
⹠JÀmstÀllda aktörer
Begreppet praktiknĂ€ra forskning hĂ€nvisar bĂ„de till praktiskt yrkesutövande och det vetenskapliga arbetet och omfattar ett spĂ€nningsförhĂ„llande mellan teori och praktik/yrkesutövning. Regeringsuppdraget och ULF-arbetet, visar en stor tilltro till praktiknĂ€ra forskning som svar pĂ„ flera av de svenska skolvĂ€sendets utmaningar. Diskussionen i den svenska utbildningspolitiska kontexten kring vad praktiknĂ€ra forskning innebĂ€r dĂ€r forskningsinitiativ och forskningsförvaltningen i Skolöverstyrelsen, Skolverket och Skolforskningsinstitutet har utmanats av spĂ€nningen mellan att vara praktiknĂ€ra och det att upprĂ€tthĂ„lla allmĂ€ngiltiga vetenskapliga kvalitetskriterier i forskningen. I ULF lades tonvikt pĂ„ att praktiknĂ€ra forskning skall ha samma kvalitetskrav som all annan forskning, samtidigt som forskningen skal ta utgĂ„ngspunkt i yrkesomrĂ„dets behov. Ă
andra sidan handlade detta om kompetens- och karriĂ€rutveckling dĂ€r lĂ€rare genom grundutbildning skall möta forskning och forskningsmiljöer för att utveckla ett âvetenskapligt förhĂ„llningsĂ€ttâ. Avgörande i detta sammanhang verkar att det förbereds för en genomtĂ€nkt strategi och medvetenhet kring involvering av olika aktörer.
Försöksverksamheten har utvecklat lÄngsiktiga verksamhetsplaner pÄ lokala arenor för samverkan. Den nationella samordningsgruppen har pekat pÄ betydelsen av möten «i ögonhöjd» och att forskningsfrÄgorna inte bara Àr relevanta för olika aktörer i skolvÀsendet, utan Àven forskningsbara och obesvarade i forskningslitteraturen. SÄ kan en nationell satsning sÀkerstÀlla att Àven praktiknÀra forskning bidrar till kumulativ kunskapsutveckling i det vetenskapliga fundamentet för lÀrarutbildningen och skolvÀsendet.
ULF-försöksverksamheten har utvecklat ett regionaliserat landstÀckande nÀtverk mellan universitet/högskolor och huvudmÀn. Avtalsverket beskriver fyra huvudnoder och en nationell samordningsgrupp som har förankrat de fyra universitetens ansvar för ULF-uppdraget. Varje huvudnod har bildat regionala nÀtverksorganisationer bestÄende av huvudnoden och lokala noder (andra universitet och högskolor) med avtal med lokala huvudmÀn, skolor och förskolor. Totalt har 25 lÀrosÀten och nÀrmare 150 huvudmÀn medverkat i försöksverksamheten.
UtvÀrderingen visar att representanter frÄn lÀrarutbildningen inte Àr lika synliga i ULF-försöksverksamheten som andra grupper i akademi eller skolvÀsendet. Trots att vi har sett spÀnnande och intressant exempel pÄ ULF-projekt i eller knutet till lÀrarutbildning och med deltagande av lÀrarstudenter, Àr vi osÀkra gÀllande graden av involvering av lÀrarutbildning och lÀrarstudenter i ULF. Utmaningarna med att knyta lÀrarutbildningen till försöksverksamheten kan bero pÄ att noderna inte har gett detta tillrÀcklig uppmÀrksamhet. Det kan Àven bero pÄ organisering av lÀrarutbildningen i Sverige som jÀmfört med exempelvis Finland och Norge, som verkar ha en svagare koppling till forskning mer generellt.
Det Àr krÀvande att bygga vÀlfungerande organisationer med solida strukturer och med ekonomisk handlingsrum för alla involverade. Konsekvenser av prioriteringar i förbindelse med fördelning av medel i huvudnoderna och i noderna har skapat de största utmaningarna och huruvida tyngdpunkten i tilldelningen skall tillfalla huvudman/skolorna/lÀrare kontra lÀrosÀtena/forskarna. ULF-medel har bidragit till att forskare har fÄtt större möjligheter att ta initiativ och driva fram samverkansprojekt, och ser ut att ha etablerat en grundstruktur och en organisation som kan fortsÀtta arbetet med samverkan kring praktiknÀra forskning i hela Sverige. Staten beviljar medel till utvecklingsarbete som huvudmÀnnen kan ansöka om via Skolverket. ULF-försöksverksamheten reser frÄgan om man bör efterstrÀva en annan balans mellan medel till utvecklingsarbetet respektive praktiknÀra forskning för att stÀrka det vetenskapliga underlaget för skolutvecklingen. Det mÄste lÀggas medel pÄ huvudman och det mÄste finnas konkreta ULF-medel för lÀrares/förskollÀrares deltagande.
Komplexa organisationer prÀglas av osÀkra preferenser, otydliga organisationsprocesser och flytande deltagande. DÀr det finns utrymme för att aktörerna möts inom fasta och sÀkra strukturer, skapas det möjligheter för nya val och nya former av beslutsfattande. Inom komplexa organisationer förutsÀtter detta förutsÀgbarhet och transparens i resurstillgÄng.
De olika involverade miljöerna/aktörsgrupperna uppger att de har upplevt hög grad av delaktighet i en rad viktiga ULF-aktiviteter. Det gÀller involvering i att ta initiativ, bestÀmma inriktningen och i formulering av forskningsfrÄgor pÄ project. JÀmstÀlldhet definieras utifrÄn respekt för aktörernas olika kompetenser. LÀrare deltar i praktiknÀra forskning som lÀrare. Forskare deltar som forskare. Sampublicering med aktörer i yrkesomrÄdet Àr nog Àven avhÀngigt forskningstraditionen som det enskilda projektet omfattas av. Vi ser en tillvÀxt av hybrida former för publicering dÀr lÀrare och representanter frÄn huvudman i större grad Àr med och publicerar kortare artiklar eller inlÀgg i publikationer med tydlig orientering mot lÀrarutbildning och lÀrarstudenter.
Försöksverksamheten har lagt ett solitt fundament för det fortsatta arbetet med att utveckla hÄllbar samverkan kring praktiknÀra forskning i Sverige inom ramen för det svenska utbildningssystemet som helhet. VÄra rekommendationer Àr baserat pÄ erfarenheter som gjorts under den fyraÄriga utvÀrderingen:
ULF-avtalet bör ingÄs pÄ nationell nivÄ mellan staten och skolÀgarna (huvudmÀnnen) och beskriva en nationell styrgrupp, syfte och innehÄll, finansiering/modell för resursfördelning, samarbetet huvudmÀnnen och universitet/högskolor med lÀrarutbildning, inklusive sÀrskilda anstÀllningar/kombinationstjÀnster som kan stÀrka samverkan mellan akademi, huvudmÀn och skolor och organisatoriska strukturer (arenor) för samverkan pÄ regional och lokal nivÄ.
Den nationella styrgruppen bör fÄ en sammansÀttning som möjliggör samverkan mellan aktörer frÄn akademi och huvudmÀnnen pÄ nationell nivÄ och bör fÄ som uppgift att vidareutveckla nationella och regionala arenor för informations- och erfarenhetsutbyte, en levande diskussion kring centrala begrepp om praktiknÀra forskning, samverkan och jÀmstÀlldhet och frÀmja och möjliggöra identifiering av forskningsbara praktiknÀra problemstÀllningar.
Det bör upprÀttas ett nationellt kansli vid VetenskapsrÄdet som kan förbereda Àrenden för den nationella styrgruppen och sÀkerstÀlla forskningens kvalitet och som fÄr ett liknande mandat som ALF-avtalet. Systemet med regionala noder/regionaliseringen bör fortsÀtta med ett avtalsverk pÄ underliggande nivÄ som kommunicerar tydliga förvÀntningar om ledningsstruktur, samverkansarenor baserat pÄ jÀmstÀlldhet mellan aktörer med olika kompetenser. FörstÀrkning av skolvÀsendets och lÀrarutbildningens vetenskapliga fundament förutsÀtter en fortsatt satsning pÄ kompetensutveckling hos huvudmÀnnen och i lÀrarutbildningen.
Vi rekommenderar att det nationella ULF-avtalet principiellt fokuserar pÄ praktiknÀra forskning som hÄller hög internationell kvalitet. ULF-avtalet bör först och frÀmst sÀkerstÀlla det vetenskapliga fundamentet för skolor och förskolor och skolvÀsendets ekosystem. Andra politiska initiativ som Àr under utveckling för att stÀrka skolans kvalitet, bör organiseras genom parallella strukturer. Slutligen bör styrgruppen, genom kansliet, ha tÀt dialog med VetenskapsrÄdet för att sÀkerstÀlla forskningens kvalitet och kompetensutveckling i lÀrarutbildningen, i skolor och hos huvudmÀnnen genom forskarskolor
Utbildning, lĂ€rande, forskning: En evalueringsstudie â delrapport 3
Denne delrapporten presenterer resultatene fra den tredje fasen i den forskningsbaserte fÞlgeevalueringen av ULF. Her har vi rettet blikket mot flere sentrale deler av ULF-forsÞksvirksomhet. Vi presenterer et fjerde case med nÊrstudier av lokal ULF aktivitet i Uppsala-noden. Vi presenterer en gjennomgang av ULF-avtaledokumenter, gjennomfÞringen av nasjonal ULF Bazar i 2020 og arbeidet med koordineringen av ULF-arbeidet i den nasjonale samordningsgruppen. Til slutt i rapporten begynner vi ogsÄ en diskusjon omkring ULF-arbeidet i dets tredje Är sett i lys av forsÞksvirksomhetens oppdrag om utprÞving og utvikling av modeller for «praktiknÀra forskning».
Vi har tatt i bruk ulike typer metoder i steg 3 av denne evalueringen, som observasjon, intervjuer og dokumentanalyser. VÄre analyser bygger blant annet pÄ fÞlgende dimensjoner som vi har identifisert som viktige for utviklingen i ULF: Tema for samverkan og forskning, refleksjoner og forstÄelse av begreper og aktiviteter, koblinger mellom aktÞrene, organisering og ressurser og avgjÞrende forutsetninger for Ä lykkes med oppdraget. I analysene bygger vi pÄ begreper og teoretiske resonnementer fra studier av relasjonen mellom forskning og praksis og mellom hÞyere utdanning og profesjonsutÞvelse. Vi drar ogsÄ veksler pÄ organisasjonsteori og tenkning omkring utvikling av tredje-rom relasjoner mellom aktÞrgrupper og profesjonelle som arbeider pÄ tvers av organisatoriske og institusjonelle grenser.
Case-studiet i Uppsala-noden
I vÄr fjerde casestudie av operasjonalisering av ULF som lokal praksis i en ULF-aktivitet der sentreringspunktet for caset er lÊrerutdanning, identifiserer vi fem viktige faktorer som bygger opp under praksisnÊr forskning som styrker det vitenskapelige grunnlaget for lÊrerutdanning og skolevesenet. For det fÞrste finner vi en omforent definisjon av hva praksisnÊr forskning er. Forskning tar utgangspunkt i spÞrsmÄl fra praksisfeltet, og gjennomfÞres i samarbeid mellom aktÞrer fra akademia og praksisfeltet. Caset bygger pÄ etablerte samarbeidsstrukturer mellom en bestemt enhet ved universitetet og hovudmÀn/skoler. Hovedfokuset i samarbeidet er praksisopplÊring og eksamensarbeider i lÊrerutdanningen. De etablerte samarbeidsstrukturene gir et mulighetsrom for utvikling av en felles arena for samarbeid om forskning basert pÄ en partnerskapsmodell, og ikke bare et prosjektsamarbeid. Basert pÄ etablerte strukturer har deltakerne utviklet en ny samarbeidsarena som definerer rollefordelinger mellom tydelige definerte aktÞrer, omforente problemstillinger og definerte delprosjekter. For det fjerde styres casearbeidet og utvalget av aktÞrer til enhver tid av de tre valgte temaer som har vokst fram fra et opplevd behov for Þkt kunnskap og nye lÞsninger i praksisfeltet, enten via lÊrere og/eller lÊrerstudenter. Det er utviklet hybride roller og identiteter hos lÊrerstudenter, lÊrere i skolene og hos forskere/lÊrerutdannere i akademia, hvor en utforskende tilnÊrming til Ä endre og forbedre praksis stÄr i fokus. Sist, men ikke minst, ser det ut til at en mer tradisjonell hierarkisk forstÄelse av kunnskap og kompetanse i samarbeidsprosjekter mellom forskere og praksisfeltet til dels er utjevnet, noe som betyr at de ulike aktÞrenes rolle i stÞrre grad er Äpen for Ä bli definert med utgangspunkt i forskningsspÞrsmÄlene mer enn akademisk bakgrunn og erfaring.
Nasjonal samordningsgruppe som koordinerende organ
I evalueringen har vi fulgt arbeidet i ULF nasjonale samordningsgruppe gjennom hele forsÞksperioden. Gruppen har en viktig funksjon som koordinerende og samordnende organ. Siden oppstarten av ULF har vi observert hvordan gruppens fokus, arbeid og funksjon har utviklet seg i trÄd med utviklingen av ULF som landsdekkende forsÞksvirksomhet. Mens gruppens arbeid i den tidlige fasen av ULF i stor grad handlet om Ä definere og etablere ULF gjennom planer, avtaler og utlysning og tildeling av midler til prosjekter, handlet den neste fasen om Ä sikre felles plattformer for forstÄelse av ULF, sikre progresjon i arbeidet og lÞse eventuelle utfordringer som dukket opp underveis. Gjennom observasjonene i det tredje Äret har vi sett at gruppen har fortsatt arbeidet med Ä tildele midler, drive arenaer for fortolkning og forstÄelse av praksisnÊr forskning, samarbeid, anvendelse av kombinasjonsstillinger og involvering av lÊrere og skoler i forsÞksvirksomheten, i tillegg til Ä utveksle erfaringer med ULF arbeidet i de ulike nodene.
ULF-Bazar som arena for erfaringsdeling
ULF Bazar fungerer som verktÞy/modell for erfaringsinnhenting og erfaringsdeling, pÄ en arena der de ulike aktÞrgruppene deltar. Slik sett representerer ULF Bazar en arena for erfaringsutveksling og diskusjon omkring forstÄelsen av sentrale begreper i ULF-forsÞket og samarbeidsrelasjoner rundt praksisnÊr forskning som styrker det vitenskapelige grunnlaget for lÊrerutdanning og yrkesutÞvelse. Ved Ä koble sammen ulike aktÞrer med ulike erfaringer kommer et mangfold av perspektiver fram i diskusjonene.
Generelt viser vÄre studier at det er et stort behov for en arena der aktÞrene i ULF kan mÞtes pÄ tvers av roller, nivÄer og prosjekter. Vi ser at i ULF-prosjektets tredje Är har deltakerne fortsatt ulike forstÄelser av hva ULF er og av sentrale begreper i arbeidet. For eksempel har de ulike oppfatninger av hva som skiller ULF-arbeidet fra andre eksisterende programmer og aktiviteter med samme formÄl/ÀndamÄl. I tillegg er det utfordringer og dilemmaer knyttet til lÊreres deltakelse i praksisnÊr forskning, bÄde nÄr det gjelder lÊrernes rolle i forskningen og mer praktiske utfordringer. For eksempel er spÞrsmÄlet om likeverdighet mellom aktÞrene er en utfordring som engasjerer mange. ULF Bazar ser ut til Ä vÊre en viktig arena for diskusjoner rundt ulike forstÄelser og fortolkninger av sentrale element i ULF-oppdraget. PÄ noe lengre sikt kan Bazar ogsÄ fungere som en arena for Ä diskutere forskningsresultater fra ULF-arbeidet.
Avtaleverket i ULF
VÄr gjennomgang av avtaledokumentene i ULF tegner et bilde av en omfattende organisasjon og et komplekst nettverk av avtaler som kobler universiteter, hÞyskoler og huvudmÀn, men der ogsÄ skoler og enkeltindivider inngÄr. Vi har registrert et omfattende utvalg av forskjellige dokumenter i nodene. Generelt og pÄ tvers av nodene ser vi at avtalene har en sterk forankring i det nasjonale ULF-oppdraget gjennom tydelige henvisninger til den overordnede overenskomsten mellom de fire universitetene, som danner grunnlaget for ULF forsÞksvirksomhet. Dette framkommer ogsÄ gjennom viderefÞring av begrepsbruk og sprÄklige vendinger i avtaledokumentene pÄ nodenivÄ, og igjen i avtaledokumentene mellom noder og huvudmÀn. Samtidig ser vi ogsÄ at det synes Ä vÊre relativt stort rom for tilpasninger og vektlegging av spesifikke kompetanser, fag, tema og innsatsomrÄder i de lokale avtalene.
PÄ samme mÄte som de overordnede dokumentene som definerer ULF er generelle, er ogsÄ avtaledokumentene lite konkrete om hva slags virksomhet som omfattes av avtalene, utover Ä drive arbeid for praktiknÊr forskning gjennom samverkan. Dette kan forstÄs som en refleksjon av ULF-forsÞksverksamhet som en virksomhet der det lokale behovet, eierskapet og initiativet skal fÄ stort spillerom. Samtidig kan dette gjÞre det vanskelig for utenforstÄende Ä fÄ grep om virksomhetens faktiske og konkrete arbeid og forventede resultater. Det kan dermed vÊre en utfordring for ULF som forsÞksvirksomhet Ä kommunisere hva ULF faktisk er og hvilke gevinster som skal realiseres gjennom forsÞket. Dette er imidlertid ikke uvanlig i satsinger der aktÞrer i store deler av utdanningssystemet er involvert, og der resultatet av aktivitetene er avhengig av innsats fra et konglomerat av aktÞrer og fÞrst vil kunne vise seg etter en tid.
En mÄte Ä forenkle arbeidet med avtaledokumenter pÄ er gjerne Ä utvikle maler eller felles retningslinjer for utformingen av dokumentene. Det er derfor interessant at et annet gjennomgÄende kjennetegn ved dokumentmaterialet er bruken av sÄ mange ulike dokumenter bÄde mellom og innenfor nodene. Dette kan handle om den desentraliserte strukturen ULF i hovedtrekk er organisert etter, og/eller at dette reflekterer ideen i om at det skal vÊre en begrenset grad av styring i ULF. Mangfoldet av avtaledokumenter kan ogsÄ forstÄs som nÞdvendig i en organisasjon med sÄ mange nivÄer og ulike aktÞrer med ulike roller, der ULF utgjÞr en felles intensjon som i mÞte med det lokale tilpasses og gis et konkret innhold gjennom prioriteringer og ulike aktiviteter.
Vurderinger og systematisering av ULF erfaringer for videre arbeid med ULF-avtal,
Stor fleksibilitet i gjennomfÞringen av ULF-oppdraget betyr stort regionalt og lokalt mangfold nÄr det gjelder organiseringen av praksisnÊr forskning som samarbeid mellom lÊresetene (forskere og lÊrere og studenter i lÊrerutdanningen), huvudmÀnnen, skolene og lÊrere. NÄr regjeringen i den siste forskningsproposisjonen foreslÄr at forsÞket med praksisnÊr forskning skal permanenteras (jf. Prop 2020/21:60, s. 112.), reiser det spÞrsmÄlet om hvilke erfaringer som bÞr inngÄ i regjeringens betraktninger nÄr det gjelder den videre politikkutformingen: Vilka allmÀnna strukturer och politiska riktlinjer pÄ nationell, regional och lokal nivÄ bör upprÀttas som grund för ett permanent ULF-avtal som institutionaliserar lÄngsiktigt samarbete mellan universitet / högskolor och rektorer, og som sÀkerstÀller "en starkare vetenskaplig grund i lÀrar- och förskolelÀrarutstrÀckning och i skolvÀsendet"?
En hovedutfordring for forsÞksvirksomheten blir i denne sammenheng Ä identifisere hvilke dimensjoner som bÞr defineres og institusjonaliseres gjennom videre nasjonal politikkutforming. I det avsluttende kapitlet i denne tredje rapporten identifiserer vi derfor noen problemstillinger/nyckelfrÄgor knyttet til ulike dimensjoner og beslutnings- og forvaltningsnivÄer som sluttrapporten fra forsÞksvirksomheten til regjeringen bÞr drÞfte og avklare som underlag for en permanent ULF-avtale. Vi presenterer ogsÄ en figur bestÄende av fire nivÄer og fire dimensjoner i en permanent ULF-avtale; en permanent nasjonal modell eller struktur for langsiktig samverkan om praksisnÊr forskning. Figuren kan anvendes som et tankekart for systematisering og vurdering av erfaringer fra arbeidet pÄ de ulike nivÄene og fra iverksatte aktiviteter gjennom forsÞksvirksomhet. Syftet vil vÊre Ä klargjÞre styrker og svakheter, positive og negative erfaringer og hvordan samspillet mellom behovet for styring/ledelse og behovet fleksibilitet/endring kan ivaretas i ULF som kompleks organisasjon
Teacher autonomy and teacher agency: a comparative study in Brazilian and Norwegian lower secondary education
Teacher autonomy and teacher agency are positively related to teachersâ motivation and engagement in teaching. This paper combines the concepts of teacher autonomy and teacher agency to study how Brazilian and Norwegian lower secondary teachers respond to an accountability system marked by a centralised outcomes-based curriculum and testing. Teacher autonomy concerns the relations between teachersâ scope of action and the stateâs role in providing resources and regulations that extend or constrain this scope of action. Teacher agency refers to teachersâ professional action based on their perceptions and experiences of their scope of action as they navigate accountability to respond to educational dilemmas at hand. The findings show that teachers navigate policies in a variety of forms to fit their needs and beliefs and those of their students. Brazilian teachers have a constrained scope of action and possibilities for achieving agency in comparison with their Norwegian counterparts. Norwegian teachers also have their individual autonomy constrained by extended state control over the curriculum and testing. However, the practice of collective work opens up for the exercise of agency because of the possibility of reflection and collective construction of teaching plans and strategies that frame and legitimise teaching wor