From Pen to Touchscreen : Elementary School Teachers' Confidence and Use of Digital Tools in Social Sciences Subjects

I dagens samhälle är behovet av digitala kompetenser allt mer påtagligt och utbildningssektorn är inget undantag. Bristen på enhetlig digital kompetens i lärarkåren leder till oklarheter om hur de digitala verktygen används på mest effektivt sätt för att bedriva undervisning i de samhällsorienterade ämnena. Det krävs en mer enhetlig grund för att främja lärarnas digitala färdigheter och förståelse för hur digitala verktyg kan användas i SO-undervisningen och uppfylla läroplanens mål. Denna studie undersöker hur lärares digitala självsäkerhet påverkar deras användning av digitala verktyg i undervisningen av samhällsorienterande ämnen för elever i årskurserna 1-3. Syftet med studien är att undersöka potentiella samband mellan lärares användning av digitala verktyg i grundskolans tidigare år i SO-undervisning och deras självsäkerhet för att kunna bedriva en kunskapsfrämjande undervisning med dessa verktyg. Totalt har en enkät och fyra intervjuer genomförts med verksamma och legitimerade lärare i Skåne i årskurserna 1-3 med en slutlig blandad metodanalys. Empirin har analyserats med hjälp av Punya Mishra och Matthew Koehlers teoretiska ramverk TPCK och Albert Banduras teori om självförmåga. Vårt resultat belyser ett samband kring att de lärare som känner självsäkerhet och en upplevd användbarhet och tillfredsställelse gällande användningen av digitala verktyg, är även de lärare som använder verktygen som mest. Tidigare forskning visar på en avsaknad av fortbildning och stöd för lärare i deras professionella utveckling av digital kompetens. Denna avsaknad är även något som framkommer i vårt resultat. Det är tydligt att lärarna har en drivkraft att bedriva undervisning i de samhällsorienterade ämnena med digitala verktyg, men att det finns ett behov av att effektivisera och uppdatera verktygen

Monitoring of Wooden Construction Projects in the City of Växjö

Ett sekellångt förbud mot att bygga hus med trästomme högre än två våningar har gjort att värdefulla kunskaper om träbyggandet gått förlorat samtidigt som andra material istället etablerat sig på marknaden.För utvecklingen av flervåningshus i trä har Växjö blivit en förebild för andra städer i Sverige och resten av världen. Med denna studie vill författarna skapa en uppfattning om var i utvecklingen vi står idag samt tillvarata erfarenheter från fyra representativa projekt.Målet har varit att ta fram faktorer i produktionsprocessen som påverkar tid, kvalitet och ekonomi för flervåningshus i trä. Dessutom har det undersökts i vilken grad och på vilket sätt erfarenheter från tidigare projekt omsatts i senare projekt.Arbetet resulterar i ett antal punkter som är viktiga att ta ställning till vid en byggnation av flervåningshus med en träbaserad stomme. Dessa punkter berör bl a vad som behöver beaktas vid hög prefabriceringsgrad, varför och hur väderskydd bör användas samt hur sättningar påverkar en träbyggnad. Utvecklingen är starkt beroende av kontinuitet och av att fler hus av denna sort byggs. Detta skapar förutsättningar för att det skall gå snabbare och bli mindre kostsamt att bygga med trä

Lost in a stream of digital information

The curiosity for source criticism was something that sparked in us during our internships. We discovered that students, even at an early age, frequently use digital sources and social media to find information and news. The purpose of this meta-study is to find out how the Swedish school system teaches the younger students about critical thinking and source criticism. The current Swedish curriculum mentions in the introductory chapters, along with the core content for Swedish and civics education, that the students should get the opportunity during their education in compulsory school to develop a source-critical approach. The research question posed was therefore “Are the younger students in compulsory school given the right tools and conditions to develop their critical thinking in civics education, to thus understand contemporary society?”. To find answers to this question, a qualitative textual analysis was conducted to determine a selection of related literature. The results showed that the schools lacked practical work regarding critical thinking and source criticism. As a result the teachers find it difficult to determine how it should be incorporated, along with which subject is responsible for it. Studies have shown confusion mainly among Swedish and civics teachers, since both teachers considered source criticism to be the other teacher's area of responsibility. The results also included which abilities are needed for a student to be able to develop a source-critical approach to thinking, also how a phenomenon can be interpreted differently depending on the experiences of the observer. The primary conclusion drawn was that there is a significant lack of research focusing on students in elementary school and how they relate to media and other information they meet every single day. It was also concluded that there is a lack of communication regarding this topic in the Swedish school system and how important it is for young students to develop critical thinking skills to be able to participate in our society as democratic citizens.