Växt- och djurplankton i 11 sjöar – Undersökning i Stockholms län 2019

Det undersöktes totalt 11 sjöar i Stockholms län i juli 2019. Totalbiomassornaav växtplankton var förhöjda i 9 av sjöarna. Av de 11 undersökta sjöarnafick en sjö hög sammanvägd status, en sjö god status, fyra sjöar måttligstatus, tre sjöar otillfredsställande status och två sjöar dålig status. I expertbedömningen sänktes näringsstatusen från hög till god för en av sjöarna och för en sjö höjdes statusen från måttlig till god. Bland annat har tidigare undersökningars resultat och kunskap om hur de olika delparametrarna fungerar använts för att göra en bra expertbedömning.Resultaten från den sammanvägda bedömningen av näringsstatus överensstämmer inte helt med näringsämneshalter. Sjöar med högre halt totalfosfor och totalkväve hade i några sjöar högre status än sjöar med lägre halter. Sjöar som hade totalfosforhalter upp till 40μg per liter hade mycket varierad statusklassningen, mellan hög och otillfredsställande. Sjöar som hade en totalfosforhalt mellan 40 och 80μg per liter statusklassades som otillfredsställande eller dålig.Gonyostomum semen påträffades ej i någon av sjöarna 2019. Djurplanktonresultaten visade på mycket näringsrika förhållanden i en av de fyra sjöarna, Orlången. Även Norrviken och Garnsviken visade tydliga tecken på näringspåverkan. Turingen bedömdes som mindre näringspåverkad än de andra sjöarna, precis som tidigare år. Artsammansättningen tyder på att predationstrycket är betydande i sjöarna. I Garnsviken indikerade djurplanktonsamhället mer näringspåverkan än vad växtplanktonsamhället gjorde. Förekomsten av måttligt stora betare kan ha hållit nere växtplanktonbiomassan i Garnsviken

Effekten av fysisk avtivitet för kvinnor med fibromyalgi : En litteraturstudie

2013-06-04</p

Växt- och djurplanktonundersökning 2022 : En undersökning av 14 sjöar i Stockholms län

På uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm bedömdes näringsstatusen i 14 sjöar med hjälp av växtplanktonanalys år 2022. I fyra av dessa sjöar undersöktes även djurplanktonsamhället. Av de 14 undersökta sjöarna fick tre sjöar hög status, tre sjöar god status, fyra sjöar måttlig status, tre sjöar otillfredsställande status och en sjö dålig status. I expertbedömningen gjordes en annan bedömning av näringsstatusen för fyra av sjöarna. Expertbedömningen baserades på kunskap om bedömningsgrundernas referensvärden samt tidigare års växtplanktonresultat. Artsammansättningen av djurplankton i Norrviken, Turingen, Garnsviken och Orlången visade tecken på näringspåverkan och betydande populationer av planktonätande fisk i sjöarna. Tätheten av hjuldjur, som minskade markant i Orlången efter fosforfällningen, har åter ökat. Orlången var den sjö vars djurplanktonsamhälle visade tydligast tecken på näringspåverkan medan resultaten från Turingen visade på minst näringspåverkan. En jämförelse mellan beräknad näringsstatus baserat på växtplankton-resultaten och totalfosforvärden från sjöarna visade att redan vid fosforvärden över 15μg per liter visar vissa sjöars växtplanktonsamhällen tecken på näringspåverkan. Fyra av sex sjöar med totalfosforvärden mellan 15-25μg per liter fick måttlig status eller sämre i klassningen gjord i enlighet med bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten 2019)

Växtplankton i Södermanlands län 2017

På uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanland har Medins Havs och Vattenkon-sulter under 2017 provtagit och analyserat växtplankton från 37 sjöar i Söder-manlands län. Undersökningen genomfördes främst i syfte att bedöma närings-statusen i sjöarna. Provtagning och analys utfördes enligt standardiserad me-tod (Havs- och vattenmyndigheten 2016, SS-EN 16698:2015 och SS-EN 15204: 2006) och gällande bedömningsgrunder (Havs- och vattenmyndigheten 2013). I denna rapport presenteras resultaten från provtagningen, laboratorieanalysen och statusklassificeringen. Växtplankton i sjöar studeras inom miljöövervakningen av främst två skäl. Dels för att växtplanktonsamhällets mängd och sammansättning avspeglar närings-tillståndet i den aktuella sjön. Dels kan en del växtplankton själva bli ett direkt problem som t.ex. vid toxiska algblomningar eller om problemskapande arter uppträder i dricksvattentäkter. I denna undersökning studerades växtplankton främst av det första skälet. Artsammansättningen hos växtplankton varierar mellan olika typer av sjöar. Viktiga faktorer som styr artsammansättning och biomassa är bl.a. näringstill-gång, ljus, temperatur, humushalt, pH och det övriga ekosystemets samman-sättning, t.ex. artsammansättning och biomassa av fisk, djurplankton och un-dervattensvegetation. När någon av ovanstående faktorer ändras kan det på-verka växtplanktonsamhället och eftersom växtplankton är relativt kortlivade organismer kan förändringar ske snabbt. Eftersom olika växtplanktonarter har olika krav på omvärldsförhållandena kan man genom att studera växtplankton-samhället få information om framförallt sjöars näringssituation och surhet

Växtplankton i Södermanlands län 2017

På uppdrag av Länsstyrelsen i Södermanland har Medins Havs och Vattenkon-sulter under 2017 provtagit och analyserat växtplankton från 37 sjöar i Söder-manlands län. Undersökningen genomfördes främst i syfte att bedöma närings-statusen i sjöarna. Provtagning och analys utfördes enligt standardiserad me-tod (Havs- och vattenmyndigheten 2016, SS-EN 16698:2015 och SS-EN 15204: 2006) och gällande bedömningsgrunder (Havs- och vattenmyndigheten 2013). I denna rapport presenteras resultaten från provtagningen, laboratorieanalysen och statusklassificeringen. Växtplankton i sjöar studeras inom miljöövervakningen av främst två skäl. Dels för att växtplanktonsamhällets mängd och sammansättning avspeglar närings-tillståndet i den aktuella sjön. Dels kan en del växtplankton själva bli ett direkt problem som t.ex. vid toxiska algblomningar eller om problemskapande arter uppträder i dricksvattentäkter. I denna undersökning studerades växtplankton främst av det första skälet. Artsammansättningen hos växtplankton varierar mellan olika typer av sjöar. Viktiga faktorer som styr artsammansättning och biomassa är bl.a. näringstill-gång, ljus, temperatur, humushalt, pH och det övriga ekosystemets samman-sättning, t.ex. artsammansättning och biomassa av fisk, djurplankton och un-dervattensvegetation. När någon av ovanstående faktorer ändras kan det på-verka växtplanktonsamhället och eftersom växtplankton är relativt kortlivade organismer kan förändringar ske snabbt. Eftersom olika växtplanktonarter har olika krav på omvärldsförhållandena kan man genom att studera växtplankton-samhället få information om framförallt sjöars näringssituation och surhet