Directed diversity-oriented synthesis. Ring-fused 5- to 10-membered rings from a common peptidomimetic 2-pyridone precursor

AbstractA variety of ring-fused 2-pyridone-based central fragments were prepared using a strategy inspired by diversity-oriented synthesis. The produced compounds are diverse, yet focused, analogs of biologically active peptidomimetic 2-pyridones

Development of 2-Pyridone-based central fragments : Affecting the aggregation of amyloid proteins

There are many applications of small organic compounds, e.g. as drugs or as tools to study biological systems. Once a compound with interesting biological activity has been found, medicinal chemists typically synthesize small libraries of compounds with systematic differences to the initial “hit” compound. By screening the new ensemble of compounds for their ability to perturb the biological system, insights about the system can be gained. In the work presented here, various ways to synthesize small libraries of ring-fused 2‑pyridones have been developed. Members of this class of peptidomimetic compounds have previously been found to have a variety of biological activities, e.g. as antibacterial agents targeting virulence, and as inhibitors of the aggregation of Alzheimer b‑peptides. The focus in this work has been to alter the core skeleton, the central fragment, of the previously discovered biologically active 2‑pyridones and evaluate the biological effects of these changes. Several new classes of compounds have been constructed and their preparations have included the development of multi-component reactions and a method inspired by diversity-oriented synthesis. Some of the new compounds have been evaluated for their effect on the fibrillation of different amyloid proteins. Both the Parkinson-associated amyloid protein a-synuclein and the bacterial protein CsgA that is involved in bacterial biofilm formation are affected by subtle changes of the compounds’ central fragments. This is an example of the usefulness of central-fragment alterations as a strategy to probe structure-activity relationships, and the derived compounds may be used as tools in further study of the aggregation of amyloid proteins

Mobilitet som tjänst (MaaS) från ett transportoperatörsperspektiv : Möjligheter och hinder

Congestion and pollution are challenges that have started to build pressure on urban cities to introduce more environmental-friendly transportation alternatives. One transport solution that has gained attention in the light of digitalization is a concept called mobility as a service (MaaS) that has the potential to change how people travel today. However, the main issue related to MaaS is that there is no sustainable or long-term business model in place, and it is unclear how value can be created for actors that are considering to integrate themselves to this ecosystem. The purpose of this study is to investigate what the potential opportunities and challenges are from a transport operator’s perspective when considering to integrate their transportation service to MaaS. This study further addresses the key elements that are needed in this service and its system-level enablers, as well as, how transportation operators’ ability and desire differ to influence the development of MaaS. The study is moreover built on a qualitative research approach where actors from both private and public organizations were interviewed. The gathered data was in combination with a literature review and business model theory analyzed to provide an answer to the current opportunities and challenges with MaaS. The results indicate that both public transport and carpools are essential parts to even consider developing MaaS further and to be able to compete with privately owned vehicles. To be able to make MaaS an attractive transportation solution and to be able to develop this service further, thirdparty resellers have to be granted permission by PTA’s to sell their travel tickets, and that carpool cars have to be given a definition to receive parking subsidies. Next, it was concluded that a clearer added value is needed in order for private and public transportation operators to see the actual value that MaaS could potentially offer their businesses and customers. Moreover, both roles and responsibilities have to be determined to make transport operators aware of how an integration of their service into the MaaS ecosystem could affect them. Additionally, transportation operators that are operating within procured public traffic are limited in their ability to influence the development of MaaS, since they do not have the mandate to make that decision. On the contrary, private transport operators do have the ability to affect the development of MaaS and could have the potential to create their own MaaS solution.Till följd av ökad trafikträngsel och ökade utsläpp inom transportsektorn i storstadsregioner så efterfrågas nya hållbara resealternativ. Ett koncept som kallas mobilitet som tjänst (MaaS) har därför ökat i intresse de senaste åren och tros ha potentialen att förändra människors sätt att resa. En av de stora utmaningarna för MaaS är dock att det ännu inte har presenterats någon hållbar affärsmodell och det är oklart hur värde kan skapas för de aktörer som överväger att integrera sig till detta ekosystem. Därför är syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder som transportoperatörer ser i samband med att integrera sig till ett MaaS koncept. Dessutom undersöks det vilka element som anses vara nödvändiga för att MaaS ska fungera samt hur transportoperatörernas möjlighet och förmåga till att påverka utvecklingen av MaaS skiljer sig. Studien är byggd på en kvalitativ ansats vilket innebär att både offentliga och privata aktörer från transportindustrin intervjuades. En litteraturgranskning och affärsmodellteori användes som utgångspunkt i analysen av det insamlade empiriska underlaget. Resultatet i studien indikerar att kollektivtrafik och bilpooler är nödvändiga element i en MaaS tjänst som måste finnas på plats för att MaaS ska kunna konkurrera med det privata bilägandet. För att fortsätta utveckla Maas måste tredjepartsleverantörer få tillåtelse att sälja kollektivtrafikbiljetter och bilpoolsbilar behöver definieras för att kunna kvalificeras för parkeringssubventioner. Dessutom krävs det att MaaS kan uppvisa ett tydligt värde för privata -och offentliga transportoperatörer och deras kunder. De ingående aktörernas roller och ansvar behöver bestämmas för att på längre sikt förstå hur en integration till MaaS påverkar deras tjänst. Det kunde även konstateras att transportoperatörer som jobbar som underleverantörer inom upphandlad kollektivtrafik är mer begränsade till att påverka utvecklingen av MaaS då de inte innehar mandat för beslutsfattande. De transportoperatörer som jobbar på kommersiell marknadsbasis har däremot inga begränsningar till att påverka utvecklingen av MaaS

Mobilitet som tjänst (MaaS) från ett transportoperatörsperspektiv : Möjligheter och hinder

Congestion and pollution are challenges that have started to build pressure on urban cities to introduce more environmental-friendly transportation alternatives. One transport solution that has gained attention in the light of digitalization is a concept called mobility as a service (MaaS) that has the potential to change how people travel today. However, the main issue related to MaaS is that there is no sustainable or long-term business model in place, and it is unclear how value can be created for actors that are considering to integrate themselves to this ecosystem. The purpose of this study is to investigate what the potential opportunities and challenges are from a transport operator’s perspective when considering to integrate their transportation service to MaaS. This study further addresses the key elements that are needed in this service and its system-level enablers, as well as, how transportation operators’ ability and desire differ to influence the development of MaaS. The study is moreover built on a qualitative research approach where actors from both private and public organizations were interviewed. The gathered data was in combination with a literature review and business model theory analyzed to provide an answer to the current opportunities and challenges with MaaS. The results indicate that both public transport and carpools are essential parts to even consider developing MaaS further and to be able to compete with privately owned vehicles. To be able to make MaaS an attractive transportation solution and to be able to develop this service further, thirdparty resellers have to be granted permission by PTA’s to sell their travel tickets, and that carpool cars have to be given a definition to receive parking subsidies. Next, it was concluded that a clearer added value is needed in order for private and public transportation operators to see the actual value that MaaS could potentially offer their businesses and customers. Moreover, both roles and responsibilities have to be determined to make transport operators aware of how an integration of their service into the MaaS ecosystem could affect them. Additionally, transportation operators that are operating within procured public traffic are limited in their ability to influence the development of MaaS, since they do not have the mandate to make that decision. On the contrary, private transport operators do have the ability to affect the development of MaaS and could have the potential to create their own MaaS solution.Till följd av ökad trafikträngsel och ökade utsläpp inom transportsektorn i storstadsregioner så efterfrågas nya hållbara resealternativ. Ett koncept som kallas mobilitet som tjänst (MaaS) har därför ökat i intresse de senaste åren och tros ha potentialen att förändra människors sätt att resa. En av de stora utmaningarna för MaaS är dock att det ännu inte har presenterats någon hållbar affärsmodell och det är oklart hur värde kan skapas för de aktörer som överväger att integrera sig till detta ekosystem. Därför är syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder som transportoperatörer ser i samband med att integrera sig till ett MaaS koncept. Dessutom undersöks det vilka element som anses vara nödvändiga för att MaaS ska fungera samt hur transportoperatörernas möjlighet och förmåga till att påverka utvecklingen av MaaS skiljer sig. Studien är byggd på en kvalitativ ansats vilket innebär att både offentliga och privata aktörer från transportindustrin intervjuades. En litteraturgranskning och affärsmodellteori användes som utgångspunkt i analysen av det insamlade empiriska underlaget. Resultatet i studien indikerar att kollektivtrafik och bilpooler är nödvändiga element i en MaaS tjänst som måste finnas på plats för att MaaS ska kunna konkurrera med det privata bilägandet. För att fortsätta utveckla Maas måste tredjepartsleverantörer få tillåtelse att sälja kollektivtrafikbiljetter och bilpoolsbilar behöver definieras för att kunna kvalificeras för parkeringssubventioner. Dessutom krävs det att MaaS kan uppvisa ett tydligt värde för privata -och offentliga transportoperatörer och deras kunder. De ingående aktörernas roller och ansvar behöver bestämmas för att på längre sikt förstå hur en integration till MaaS påverkar deras tjänst. Det kunde även konstateras att transportoperatörer som jobbar som underleverantörer inom upphandlad kollektivtrafik är mer begränsade till att påverka utvecklingen av MaaS då de inte innehar mandat för beslutsfattande. De transportoperatörer som jobbar på kommersiell marknadsbasis har däremot inga begränsningar till att påverka utvecklingen av MaaS

Jämförelsestudie av kylmodeller förserverhallar i Sverige

Data centers around the world are using energy to process large amounts of data. Energy consumption is increasing with accelerating data usage, and data traffic is expected to increase by 20 percentage units each year between 2016 and 2022. More data center operators choose to place their data centers operation in Sweden due to favorable climate conditions, cheap renewable electricity and technical skills. In data centers, the IT-equipment generates a large amount of heat which must be removed to ensure that servers maintain their performance and service life. The abducted heat can either be ventilated to the surroundings or be used to heat other premises. In this study, four cooling models were developed and evaluated from an economic and environmental perspective. For the economic perspective, a life- cycle cost for each system was calculated for 20 years, and for the environmental perspective, the carbon dioxide emission generated by the cooling systems were analyzed. The cooling systems that were compared were district cooling, free cooling with a cooling tower, cooling machine and heat pump with heat recovery to a district heating network. The cooling systems were further assumed to be used in their respective optimal operating environment. The cost analyses showed that there were large differences in the total cost between each respective cooling system. Free cooling with a cooling tower had the lowest cost while district cooling accounted for the highest cost. Selling waste heat to a district heating supplier could in this study reduce the total cost by approximately 27 %, for 20 years of use of a data center with an installed IT- power of 1 MW, provided that the electricity price does not change significantly from today's market price. The district cooling technique was the most expensive and has disadvantages due to current energy tax policies, because district cooling suppliers are not entitled to tax subsidy. In this work, carbon dioxide emissions were assumed to be caused only by electricity used for cooling equipment. This resulted in that the heat pump with heat recovery was the best option for minimizing carbon dioxide emission. Recovering heat could furthermore reduce the carbon dioxide emission significantly, provided that the electricity was cleaner than district heating.Serverhallar världen över använder sig av en stor mängd energi för att processa dagens enorma datamängder. Energiåtgången ökar med ett stigande databehov, och datatrafiken förväntas att öka med 20 procentenheter varje år mellan 2016 och 2022. Fler aktörer väljer att placera sin serverhallsverksamhet i Sverige på grund av gynnsamma klimatförhållanden, billig förnyelsebar el och teknisk kompetens.I serverhallarna genererar IT-utrusningen en stor mängd värme, som måste föras bort för att servrarna ska bibehålla sin prestanda och livslängd. Den bortförda värmen kan antingen fläktas ut till omgivningen eller tas tillvara på för att värma upp andra lokaler.I denna studie togs fyra kylmodeller fram och utvärderades utifrån ett ekonomiskt- och miljömässigt perspektiv. För det ekonomiska perspektivet beräknades en livscykelkostnad för respektive system för 20 år, och för miljöperspektivet analyserades vilka koldioxidutsläpp driften av kylsystemen genererar. Kylsystemen som jämfördes var fjärrkyla, frikyla med kyltorn, kylmaskin och kylvärmepump med värmeåtervinning till ett fjärrvärmenät.Kylsystemen antogs vidare att användas i deras respektive optimala driftsmiljö. Kostnadsanalysen visade att det fanns stora skillnader i totalkostnad mellan de respektive kylsystemen. Frikyla med kyltorn hade den lägsta kostnaden medan fjärrkylatekniken stod för den högsta kostnaden. Att sälja spillvärmen till en fjärrvärmeleverantör kunde i denna studie reducera totalkostnaden med cirka 27 %, för 20 års användning av en serverhall med 1 MW installerad IT-effekt. Men detta under förutsättningen att elpriset inte ändrar sig signifikant från dagens marknadspris. Fjärrkylatekniken var dyrast och missgynnas på grund av rådande energiskattepolitik, eftersom fjärrkylaleverantörer inte får ta del av skattesubventioner på el.I detta arbete antogs koldioxidutsläppen endast orsakas av använd el för kylutrustningen. Detta gav att kylvärmepumpen med värmeåtervinning var det bästa alternativet för att minimera koldioxidutsläppen. Att återvinna värmen kunde vidare även reducera nettoutsläppen av koldioxid kraftigt, men under förutsättningen att den använda elen var renare än fjärrvärmen

Jämförelsestudie av kylmodeller förserverhallar i Sverige

Data centers around the world are using energy to process large amounts of data. Energy consumption is increasing with accelerating data usage, and data traffic is expected to increase by 20 percentage units each year between 2016 and 2022. More data center operators choose to place their data centers operation in Sweden due to favorable climate conditions, cheap renewable electricity and technical skills. In data centers, the IT-equipment generates a large amount of heat which must be removed to ensure that servers maintain their performance and service life. The abducted heat can either be ventilated to the surroundings or be used to heat other premises. In this study, four cooling models were developed and evaluated from an economic and environmental perspective. For the economic perspective, a life- cycle cost for each system was calculated for 20 years, and for the environmental perspective, the carbon dioxide emission generated by the cooling systems were analyzed. The cooling systems that were compared were district cooling, free cooling with a cooling tower, cooling machine and heat pump with heat recovery to a district heating network. The cooling systems were further assumed to be used in their respective optimal operating environment. The cost analyses showed that there were large differences in the total cost between each respective cooling system. Free cooling with a cooling tower had the lowest cost while district cooling accounted for the highest cost. Selling waste heat to a district heating supplier could in this study reduce the total cost by approximately 27 %, for 20 years of use of a data center with an installed IT- power of 1 MW, provided that the electricity price does not change significantly from today's market price. The district cooling technique was the most expensive and has disadvantages due to current energy tax policies, because district cooling suppliers are not entitled to tax subsidy. In this work, carbon dioxide emissions were assumed to be caused only by electricity used for cooling equipment. This resulted in that the heat pump with heat recovery was the best option for minimizing carbon dioxide emission. Recovering heat could furthermore reduce the carbon dioxide emission significantly, provided that the electricity was cleaner than district heating.Serverhallar världen över använder sig av en stor mängd energi för att processa dagens enorma datamängder. Energiåtgången ökar med ett stigande databehov, och datatrafiken förväntas att öka med 20 procentenheter varje år mellan 2016 och 2022. Fler aktörer väljer att placera sin serverhallsverksamhet i Sverige på grund av gynnsamma klimatförhållanden, billig förnyelsebar el och teknisk kompetens.I serverhallarna genererar IT-utrusningen en stor mängd värme, som måste föras bort för att servrarna ska bibehålla sin prestanda och livslängd. Den bortförda värmen kan antingen fläktas ut till omgivningen eller tas tillvara på för att värma upp andra lokaler.I denna studie togs fyra kylmodeller fram och utvärderades utifrån ett ekonomiskt- och miljömässigt perspektiv. För det ekonomiska perspektivet beräknades en livscykelkostnad för respektive system för 20 år, och för miljöperspektivet analyserades vilka koldioxidutsläpp driften av kylsystemen genererar. Kylsystemen som jämfördes var fjärrkyla, frikyla med kyltorn, kylmaskin och kylvärmepump med värmeåtervinning till ett fjärrvärmenät.Kylsystemen antogs vidare att användas i deras respektive optimala driftsmiljö. Kostnadsanalysen visade att det fanns stora skillnader i totalkostnad mellan de respektive kylsystemen. Frikyla med kyltorn hade den lägsta kostnaden medan fjärrkylatekniken stod för den högsta kostnaden. Att sälja spillvärmen till en fjärrvärmeleverantör kunde i denna studie reducera totalkostnaden med cirka 27 %, för 20 års användning av en serverhall med 1 MW installerad IT-effekt. Men detta under förutsättningen att elpriset inte ändrar sig signifikant från dagens marknadspris. Fjärrkylatekniken var dyrast och missgynnas på grund av rådande energiskattepolitik, eftersom fjärrkylaleverantörer inte får ta del av skattesubventioner på el.I detta arbete antogs koldioxidutsläppen endast orsakas av använd el för kylutrustningen. Detta gav att kylvärmepumpen med värmeåtervinning var det bästa alternativet för att minimera koldioxidutsläppen. Att återvinna värmen kunde vidare även reducera nettoutsläppen av koldioxid kraftigt, men under förutsättningen att den använda elen var renare än fjärrvärmen

Mobilitet som tjänst (MaaS) från ett transportoperatörsperspektiv : Möjligheter och hinder

Congestion and pollution are challenges that have started to build pressure on urban cities to introduce more environmental-friendly transportation alternatives. One transport solution that has gained attention in the light of digitalization is a concept called mobility as a service (MaaS) that has the potential to change how people travel today. However, the main issue related to MaaS is that there is no sustainable or long-term business model in place, and it is unclear how value can be created for actors that are considering to integrate themselves to this ecosystem. The purpose of this study is to investigate what the potential opportunities and challenges are from a transport operator’s perspective when considering to integrate their transportation service to MaaS. This study further addresses the key elements that are needed in this service and its system-level enablers, as well as, how transportation operators’ ability and desire differ to influence the development of MaaS. The study is moreover built on a qualitative research approach where actors from both private and public organizations were interviewed. The gathered data was in combination with a literature review and business model theory analyzed to provide an answer to the current opportunities and challenges with MaaS. The results indicate that both public transport and carpools are essential parts to even consider developing MaaS further and to be able to compete with privately owned vehicles. To be able to make MaaS an attractive transportation solution and to be able to develop this service further, thirdparty resellers have to be granted permission by PTA’s to sell their travel tickets, and that carpool cars have to be given a definition to receive parking subsidies. Next, it was concluded that a clearer added value is needed in order for private and public transportation operators to see the actual value that MaaS could potentially offer their businesses and customers. Moreover, both roles and responsibilities have to be determined to make transport operators aware of how an integration of their service into the MaaS ecosystem could affect them. Additionally, transportation operators that are operating within procured public traffic are limited in their ability to influence the development of MaaS, since they do not have the mandate to make that decision. On the contrary, private transport operators do have the ability to affect the development of MaaS and could have the potential to create their own MaaS solution.Till följd av ökad trafikträngsel och ökade utsläpp inom transportsektorn i storstadsregioner så efterfrågas nya hållbara resealternativ. Ett koncept som kallas mobilitet som tjänst (MaaS) har därför ökat i intresse de senaste åren och tros ha potentialen att förändra människors sätt att resa. En av de stora utmaningarna för MaaS är dock att det ännu inte har presenterats någon hållbar affärsmodell och det är oklart hur värde kan skapas för de aktörer som överväger att integrera sig till detta ekosystem. Därför är syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter och hinder som transportoperatörer ser i samband med att integrera sig till ett MaaS koncept. Dessutom undersöks det vilka element som anses vara nödvändiga för att MaaS ska fungera samt hur transportoperatörernas möjlighet och förmåga till att påverka utvecklingen av MaaS skiljer sig. Studien är byggd på en kvalitativ ansats vilket innebär att både offentliga och privata aktörer från transportindustrin intervjuades. En litteraturgranskning och affärsmodellteori användes som utgångspunkt i analysen av det insamlade empiriska underlaget. Resultatet i studien indikerar att kollektivtrafik och bilpooler är nödvändiga element i en MaaS tjänst som måste finnas på plats för att MaaS ska kunna konkurrera med det privata bilägandet. För att fortsätta utveckla Maas måste tredjepartsleverantörer få tillåtelse att sälja kollektivtrafikbiljetter och bilpoolsbilar behöver definieras för att kunna kvalificeras för parkeringssubventioner. Dessutom krävs det att MaaS kan uppvisa ett tydligt värde för privata -och offentliga transportoperatörer och deras kunder. De ingående aktörernas roller och ansvar behöver bestämmas för att på längre sikt förstå hur en integration till MaaS påverkar deras tjänst. Det kunde även konstateras att transportoperatörer som jobbar som underleverantörer inom upphandlad kollektivtrafik är mer begränsade till att påverka utvecklingen av MaaS då de inte innehar mandat för beslutsfattande. De transportoperatörer som jobbar på kommersiell marknadsbasis har däremot inga begränsningar till att påverka utvecklingen av MaaS

Jämförelsestudie av kylmodeller förserverhallar i Sverige

Data centers around the world are using energy to process large amounts of data. Energy consumption is increasing with accelerating data usage, and data traffic is expected to increase by 20 percentage units each year between 2016 and 2022. More data center operators choose to place their data centers operation in Sweden due to favorable climate conditions, cheap renewable electricity and technical skills. In data centers, the IT-equipment generates a large amount of heat which must be removed to ensure that servers maintain their performance and service life. The abducted heat can either be ventilated to the surroundings or be used to heat other premises. In this study, four cooling models were developed and evaluated from an economic and environmental perspective. For the economic perspective, a life- cycle cost for each system was calculated for 20 years, and for the environmental perspective, the carbon dioxide emission generated by the cooling systems were analyzed. The cooling systems that were compared were district cooling, free cooling with a cooling tower, cooling machine and heat pump with heat recovery to a district heating network. The cooling systems were further assumed to be used in their respective optimal operating environment. The cost analyses showed that there were large differences in the total cost between each respective cooling system. Free cooling with a cooling tower had the lowest cost while district cooling accounted for the highest cost. Selling waste heat to a district heating supplier could in this study reduce the total cost by approximately 27 %, for 20 years of use of a data center with an installed IT- power of 1 MW, provided that the electricity price does not change significantly from today's market price. The district cooling technique was the most expensive and has disadvantages due to current energy tax policies, because district cooling suppliers are not entitled to tax subsidy. In this work, carbon dioxide emissions were assumed to be caused only by electricity used for cooling equipment. This resulted in that the heat pump with heat recovery was the best option for minimizing carbon dioxide emission. Recovering heat could furthermore reduce the carbon dioxide emission significantly, provided that the electricity was cleaner than district heating.Serverhallar världen över använder sig av en stor mängd energi för att processa dagens enorma datamängder. Energiåtgången ökar med ett stigande databehov, och datatrafiken förväntas att öka med 20 procentenheter varje år mellan 2016 och 2022. Fler aktörer väljer att placera sin serverhallsverksamhet i Sverige på grund av gynnsamma klimatförhållanden, billig förnyelsebar el och teknisk kompetens.I serverhallarna genererar IT-utrusningen en stor mängd värme, som måste föras bort för att servrarna ska bibehålla sin prestanda och livslängd. Den bortförda värmen kan antingen fläktas ut till omgivningen eller tas tillvara på för att värma upp andra lokaler.I denna studie togs fyra kylmodeller fram och utvärderades utifrån ett ekonomiskt- och miljömässigt perspektiv. För det ekonomiska perspektivet beräknades en livscykelkostnad för respektive system för 20 år, och för miljöperspektivet analyserades vilka koldioxidutsläpp driften av kylsystemen genererar. Kylsystemen som jämfördes var fjärrkyla, frikyla med kyltorn, kylmaskin och kylvärmepump med värmeåtervinning till ett fjärrvärmenät.Kylsystemen antogs vidare att användas i deras respektive optimala driftsmiljö. Kostnadsanalysen visade att det fanns stora skillnader i totalkostnad mellan de respektive kylsystemen. Frikyla med kyltorn hade den lägsta kostnaden medan fjärrkylatekniken stod för den högsta kostnaden. Att sälja spillvärmen till en fjärrvärmeleverantör kunde i denna studie reducera totalkostnaden med cirka 27 %, för 20 års användning av en serverhall med 1 MW installerad IT-effekt. Men detta under förutsättningen att elpriset inte ändrar sig signifikant från dagens marknadspris. Fjärrkylatekniken var dyrast och missgynnas på grund av rådande energiskattepolitik, eftersom fjärrkylaleverantörer inte får ta del av skattesubventioner på el.I detta arbete antogs koldioxidutsläppen endast orsakas av använd el för kylutrustningen. Detta gav att kylvärmepumpen med värmeåtervinning var det bästa alternativet för att minimera koldioxidutsläppen. Att återvinna värmen kunde vidare även reducera nettoutsläppen av koldioxid kraftigt, men under förutsättningen att den använda elen var renare än fjärrvärmen

Metabolic effects of an aspartate aminotransferase-inhibitor on two T-cell lines

An emerging method to help elucidate the mode of action of experimental drugs is to use untargeted metabolomics of cell-systems. The interpretations of such screens are however complex and more examples with inhibitors of known targets are needed. Here two T-cell lines were treated with an inhibitor of aspartate aminotransferase and analyzed with untargeted GC-MS. The interpretation of the data was enhanced by the use of two different cell-lines and supports aspartate aminotransferase as a target. In addition, the data suggest an unexpected off-target effect on glutamate decarboxylase. The results exemplify the potency of metabolomics to provide insight into both mode of action and off-target effects of drug candidates