Tidlig fransk og tysk – hvordan kan forskningsanbefalinger for den tidligere sprogstart omsættes til undervisningspraksis?

I denne artikel tager vi afsæt i skolens praksiserfaringer med tidlig sprogstart i fransk [...

Lipolysis drives expression of the constitutively active receptor GPR3 to induce adipose thermogenesis

Thermogenic adipocytes possess a therapeutically appealing, energy-expending capacity, which is canonically cold-induced by ligand-dependent activation of β-adrenergic G protein-coupled receptors (GPCRs). Here, we uncover an alternate paradigm of GPCR-mediated adipose thermogenesis through the constitutively active receptor, GPR3. We show that the N terminus of GPR3 confers intrinsic signaling activity, resulting in continuous Gs-coupling and cAMP production without an exogenous ligand. Thus, transcriptional induction of Gpr3 represents the regulatory parallel to ligand-binding of conventional GPCRs. Consequently, increasing Gpr3 expression in thermogenic adipocytes is alone sufficient to drive energy expenditure and counteract metabolic disease in mice. Gpr3 transcription is cold-stimulated by a lipolytic signal, and dietary fat potentiates GPR3-dependent thermogenesis to amplify the response to caloric excess. Moreover, we find GPR3 to be an essential, adrenergic-independent regulator of human brown adipocytes. Taken together, our findings reveal a noncanonical mechanism of GPCR control and thermogenic activation through the lipolysis-induced expression of constitutively active GPR3.ISSN:0092-8674ISSN:1097-417

Samverkansformer för en inkluderande skola : Eleven – ett vad eller ett vem?

  Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika uppfattningar rektorer har om samverkansformer i skolan för att skapa förutsättningar för en inkluderande skola. Syftet är även att få svar på vilka åtgärder och lösningar som rektorer anser är av betydelse för att kunna inkludera elever som uppvisar beteendeproblem i skolan. Vi väljer att inrikta oss på samverkansformer för inkludering av elever som övergår från särskild undervisningsgrupp, men även de elever som redan går i ordinarie skola. Fyra intervjuer har genomförts utifrån en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden passar väl eftersom studien baseras på människors egna uppfattningar. Vi väljer att i studien presentera von Wrights (2000) pedagogiska rekonstruktion om människors intersubjektivitet, där hon tolkar G.H Meads interaktionistiska teori. Därtill kan vi koppla några av våra nyckelord i studien nämligen samverkan och inkludering. Samverkan och inkludering är båda beroende av kommunikation och relation mellan individer vilket stämmer överens med vår pedagogiska grundsyn där vi anser att människan lär sig just utifrån kommunikation och samverkan med andra.   Resultatet visar att de uppfattningar som respondenterna har om samverkansformer, åtgärder och lösningar tyder på att förutsättningar för en inkluderande skola ligger i att ha ett relationellt perspektiv. Å ena sidan säger de att detta relationella perspektiv, med kommunikation och samtal, är den mest betydelsefulla faktorn, där handledning ingår som en viktig bit för att hitta nya vägar och våga prova nytt. Å andra sidan ser vi i deras svar att det fortfarande finns mycket att utveckla när det gäller att flytta problemet från eleven och istället se problemet utifrån den miljö/situation eleven befinner sig i. Detta ser vi som en del av en lång social process där det handlar om att ta någon annans perspektiv och attityd, samt att vidga sitt eget perspektivtagande

Tidlig tysk og fransk:hvordan kan forskningsanbefalinger for den tidligere sprogstart omsættes til undervisningspraksis?

I denne artikel tager vi afsæt i skolens praksiserfaringer med tidlig sprogstart i fransk [...