Upplevelser av att leva med multipel skleros utifrån ett närståendeperspektiv

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk neurologisk sjukdom som kan ge omfattande funktionsnedsättningar. När en individ drabbas av MS kan närstående påverkas. Sjuksköterskans kompetensbeskrivning beskriver att en god vård innefattar ett personcentrerat förhållningssätt som inkluderar de närstående. Därav anses det relevant att ta reda på närståendes upplevelser av att leva med en anhörig med MS. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med en anhörig med multipel skleros utifrån ett närståendeperspektiv. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats, där tretton vetenskapliga artiklar som var baserade på kvalitativ metod analyserades. Resultat: Resultatet visade att närstående upplevde förändringar gällande relationen, familjerollen samt ändrade behov efter att en anhörig drabbats av MS. Svårigheter i att finna sin identitet kopplades till att rollen som vårdare upplevdes svår. Information och stöd visade sig ha en central roll för ett fungerande liv. Slutsats: Det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal uppmärksammar upplevelsen hos närstående för att underlätta situationen hos den drabbade familjen. Då vården saknar resurser och samhället är beroende av att närstående vårdar sina anhöriga är det viktigt att de känner sig trygga i sina roller. Detta kan stärkas genom kunskap, stöd och informationsöverföring

Relatives experiences of brief admission in borderline personality disorder and self-harming behaviour

AimThe aim of this study is to describe experiences of brief admission (BA) of people with borderline personality disorder and self-harming behaviour, from the perspective of their relatives.DesignA descriptive qualitative design was chosen.MethodsTwelve relatives of people with borderline personality disorder and self-harming behaviour who had access to BA were interviewed. Data were analysed with qualitative conventional content analysis.ResultsOne overarching category: Hope for the future and three categories occurred: Breathing space, Personal responsibility and Structure. BA created hope for the future and the relatives appreciated that BA is a freer and easily accessible form of care that enables help at an early stage, compared with usual care. When BA functions, the structure and pre-determined days of care give relatives a breathing space, and the uncertainty diminishes for the children, as the parent can still be present during inpatient care. The lack of places was described as a disadvantage of BA.Funding Agencies|Psychiatric Clinic, Ryhov Region Joenkoeping; Department of Psychiatry, Ryhov County Hospital, Joenkoeping [969854]</p

Relatives' experiences of brief admission in borderline personality disorder and self‐harming behaviour

Abstract Aim The aim of this study is to describe experiences of brief admission (BA) of people with borderline personality disorder and self‐harming behaviour, from the perspective of their relatives. Design A descriptive qualitative design was chosen. Methods Twelve relatives of people with borderline personality disorder and self‐harming behaviour who had access to BA were interviewed. Data were analysed with qualitative conventional content analysis. Results One overarching category: Hope for the future and three categories occurred: Breathing space, Personal responsibility and Structure. BA created hope for the future and the relatives appreciated that BA is a freer and easily accessible form of care that enables help at an early stage, compared with usual care. When BA functions, the structure and pre‐determined days of care give relatives a breathing space, and the uncertainty diminishes for the children, as the parent can still be present during inpatient care. The lack of places was described as a disadvantage of BA