PeRL:A circum-Arctic Permafrost Region Pond and Lake database

Ponds and lakes are abundant in Arctic permafrost lowlands. They play an important role in Arctic wetland ecosystems by regulating carbon, water, and energy fluxes and providing freshwater habitats. However, ponds, i.e., waterbodies with surface areas smaller than 1. 0 × 104ĝ€m2, have not been inventoried on global and regional scales. The Permafrost Region Pond and Lake (PeRL) database presents the results of a circum-Arctic effort to map ponds and lakes from modern (2002-2013) high-resolution aerial and satellite imagery with a resolution of 5ĝ€m or better. The database also includes historical imagery from 1948 to 1965 with a resolution of 6ĝ€m or better. PeRL includes 69 maps covering a wide range of environmental conditions from tundra to boreal regions and from continuous to discontinuous permafrost zones. Waterbody maps are linked to regional permafrost landscape maps which provide information on permafrost extent, ground ice volume, geology, and lithology. This paper describes waterbody classification and accuracy, and presents statistics of waterbody distribution for each site. Maps of permafrost landscapes in Alaska, Canada, and Russia are used to extrapolate waterbody statistics from the site level to regional landscape units. PeRL presents pond and lake estimates for a total area of 1. 4 × 106ĝ€km2 across the Arctic, about 17ĝ€% of the Arctic lowland ( < ĝ€300ĝ€mĝ€a.s.l.) land surface area. PeRL waterbodies with sizes of 1. 0 × 106ĝ€m2 down to 1. 0 × 102ĝ€m2 contributed up to 21ĝ€% to the total water fraction. Waterbody density ranged from 1. 0 × 10 to 9. 4 × 101ĝ€kmĝ'2. Ponds are the dominant waterbody type by number in all landscapes representing 45-99ĝ€% of the total waterbody number. The implementation of PeRL size distributions in land surface models will greatly improve the investigation and projection of surface inundation and carbon fluxes in permafrost lowlands. Waterbody maps, study area boundaries, and maps of regional permafrost landscapes including detailed metadata are available at https://doi.pangaea.de/10.1594/PANGAEA.868349

Nyhetsjournalistik finansierad med crowdfunding – en kartläggning av svenskarnas inställning till användarfinansierade nyheter

I en tid då tidningsbranschen står inför en omfattande strukturomvandling, är jakten igång att hitta komplement och substitut till gamla intäktskällor. Som ett led av detta har intresset väckts för att använda crowdfunding för att finansiera nyhetsjournalistik. Crowdfunding är en finansieringsform där privatpersoner och organisationer kan ansöka om ekonomiskt stöd från ett större antal finansiärer. Frågan är dock om det finns en potentiell marknad för crowdfunding-finansierad journalistik i Sverige. Den här rapporten ämnar kartlägga den svenska befolkningens kännedom om, och deras inställning till, att finansiera journalistik med crowdfunding. Detta görs genom en enkätundersökning som syftar till att svara på följande frågor: Vilken inställning har den svenska befolkningen till crowdfunding som en finansieringsform för granskande journalistik? Vilka förutsättningar krävs för att finansieringsformen ska accepteras av svenska nyhetskonsumenter? Vilka hinder upplever svenskarna till att betala för granskande journalistik med crowdfunding? Resultatet visade att kännedomen om crowdfunding är låg och slutsatsen är att marknaden för crowdfunding är omogen i Sverige. Vidare är det är få som uppger att de med crowdfunding skulle kunna tänka sig att betala för en journalistik granskning i förväg. Dock ställer sig en femtedel positiva till finansieringsformen och en potential finns att omvandla denna inställning till betalningsvilja om rätt åtgärder görs. Respondenterna är beredda att betala för granskningar av orättvisor eller missförhållanden och gärna ämnen som de har ett personligt intresse av att få granskat. En förutsättning för att få finansieringsmodellen att fungera i Sverige är att man lyckas formulera för läsaren vilket mervärde som följer att betala för journalistik i förväg. Samtidigt krävs att framtida crowdfundingtjänster är tydliga kring finansiärernas rättigheter och skyldigheter, tillsammans med en fullständig transparens kring processen.In a time when the newspaper industry face major structural changes, a search for new and supplemental sources of revenue has begun. In line with this, crowdfunding has been addressed as a way of financing journalism. Crowdfunding is a model of financing where individuals and organizations, can apply for funding from a wide range of funders. Several experiments have occurred in the world, e.g. Spot.us and Krautreporter. The question is whether there is a potential market for crowdfunded journalism in Sweden. The purpose of this paper is to describe the market for investigative journalism financed with crowdfunding, from a consumer’s view. This is done through a survey that aims to answer the following questions: What is the attitude of the Swedish population towards crowdfunding as a form of financing of investigative journalism? What conditions are required for crowdfunding to be accepted by Swedish consumers? What obstacles do Swedish consumers experience to pay for journalism with crowdfunding? The results show that awareness of crowdfunding is low and the conclusion is that the Swedish market for crowdfunding is immature. Furthermore, only a few percentages of the respondents stated that they would be willing to pay for a journalistic work in advance. However, one fifth of the respondents are positive to the model of financing, and there are signs showing that this attitude can be converted into a willingness to pay, if the right measures are made. Most of the respondents state that they are willing to pay for the investigation of maladministration or injustices, and preferably subjects that they have a personal interest in getting audited. However a prerequisite for the model to work in Sweden is that one manages to articulate the added value of paying for journalism in advance. In the same time, future crowdfunding services must be absolutely clear about the financiers' rights and responsibilities along with full transparency around the process

Batman and the Joker : A dramaturgical interpretation

Den här studien presenterar Batman och Jokern som meningsskapande tankefigurer hos en samhällelig publik inom rådande kultur. Protagonisten och antagonisten representerar språkliga uttryck och innebörder bortom rollerna som enbart hjälte och skurk. Studien uppenbarar en relation mellan fiktiva karaktärer och socialt handlande, där serieupplagan är bestående av mening för den samhälleliga publiken. Det är en kvalitativ undersökning utifrån tematisk analys med en ontologisk och epistemologisk argumentation för ett kritiskt realistiskt förhållningssätt. Jag har använt mig av tre serieupplagor i karaktärsanalysen av protagonisten och antagonisten. De teoretiker som till störst del framträder är Goffman och hans dramaturgiska terminologi, Webers resonemang om idealtypers funktioner samt Fiskes kommunikationsteori och dess förekommande genom populärkulturens maktdimension. Analysen har uppenbarat vad som är kärnan i differensen mellan hjälten och skurken och hur dessa kan förstås som meningsskapande, symboliska uttryck för samhällsvarelsen

Batman and the Joker : A dramaturgical interpretation

Den här studien presenterar Batman och Jokern som meningsskapande tankefigurer hos en samhällelig publik inom rådande kultur. Protagonisten och antagonisten representerar språkliga uttryck och innebörder bortom rollerna som enbart hjälte och skurk. Studien uppenbarar en relation mellan fiktiva karaktärer och socialt handlande, där serieupplagan är bestående av mening för den samhälleliga publiken. Det är en kvalitativ undersökning utifrån tematisk analys med en ontologisk och epistemologisk argumentation för ett kritiskt realistiskt förhållningssätt. Jag har använt mig av tre serieupplagor i karaktärsanalysen av protagonisten och antagonisten. De teoretiker som till störst del framträder är Goffman och hans dramaturgiska terminologi, Webers resonemang om idealtypers funktioner samt Fiskes kommunikationsteori och dess förekommande genom populärkulturens maktdimension. Analysen har uppenbarat vad som är kärnan i differensen mellan hjälten och skurken och hur dessa kan förstås som meningsskapande, symboliska uttryck för samhällsvarelsen

Batman and the Joker : A dramaturgical interpretation

Den här studien presenterar Batman och Jokern som meningsskapande tankefigurer hos en samhällelig publik inom rådande kultur. Protagonisten och antagonisten representerar språkliga uttryck och innebörder bortom rollerna som enbart hjälte och skurk. Studien uppenbarar en relation mellan fiktiva karaktärer och socialt handlande, där serieupplagan är bestående av mening för den samhälleliga publiken. Det är en kvalitativ undersökning utifrån tematisk analys med en ontologisk och epistemologisk argumentation för ett kritiskt realistiskt förhållningssätt. Jag har använt mig av tre serieupplagor i karaktärsanalysen av protagonisten och antagonisten. De teoretiker som till störst del framträder är Goffman och hans dramaturgiska terminologi, Webers resonemang om idealtypers funktioner samt Fiskes kommunikationsteori och dess förekommande genom populärkulturens maktdimension. Analysen har uppenbarat vad som är kärnan i differensen mellan hjälten och skurken och hur dessa kan förstås som meningsskapande, symboliska uttryck för samhällsvarelsen

Batman and the Joker : A dramaturgical interpretation

Den här studien presenterar Batman och Jokern som meningsskapande tankefigurer hos en samhällelig publik inom rådande kultur. Protagonisten och antagonisten representerar språkliga uttryck och innebörder bortom rollerna som enbart hjälte och skurk. Studien uppenbarar en relation mellan fiktiva karaktärer och socialt handlande, där serieupplagan är bestående av mening för den samhälleliga publiken. Det är en kvalitativ undersökning utifrån tematisk analys med en ontologisk och epistemologisk argumentation för ett kritiskt realistiskt förhållningssätt. Jag har använt mig av tre serieupplagor i karaktärsanalysen av protagonisten och antagonisten. De teoretiker som till störst del framträder är Goffman och hans dramaturgiska terminologi, Webers resonemang om idealtypers funktioner samt Fiskes kommunikationsteori och dess förekommande genom populärkulturens maktdimension. Analysen har uppenbarat vad som är kärnan i differensen mellan hjälten och skurken och hur dessa kan förstås som meningsskapande, symboliska uttryck för samhällsvarelsen

To interact with a robot : A provisional study of the relation between modern individuals and high technology

Högteknologin i samhället idag är ständigt närvarande. Teknologiska system som lagrar information som nyttjas till individanpassad reklam och automatiserar flygplan som idag kan drivas utan medverkan av en pilot. En artificiell intelligens som hovrar i automatiska samtals- och chattrobotar och effektiviserar en mängd yrkesfält med automatiserade lösningar. Syftet med denna studie ligger i människans föreställning om mötet och interaktionen med högteknologi. Etiskt-, emotionellt-, praktiskt- och relationsmässigt har undersökningen sökt sig till en förståelse för individers förhållningssätt till fenomenet. Det har genomförts en kvalitativ innehållsanalys på åtta respondenter och det erhållna datamaterialet har tolkats med utvalda sociologiska teorier hos Marx, Weber, Bauman, Foucault, Ottomeyer och Ritzer.  Resultatet från studien visar på att det finns en skeptism och motvilja till den teknologiska utvecklingen och upplevelser av exponering och övervakning. Utifrån empirin har egna vidareutvecklingar i anslutning till den sociologiska teorin kläckts: Det allseende ögat, den ensidiga relationen samt interaktion mellan bortvända ryggar.

To interact with a robot : A provisional study of the relation between modern individuals and high technology

Högteknologin i samhället idag är ständigt närvarande. Teknologiska system som lagrar information som nyttjas till individanpassad reklam och automatiserar flygplan som idag kan drivas utan medverkan av en pilot. En artificiell intelligens som hovrar i automatiska samtals- och chattrobotar och effektiviserar en mängd yrkesfält med automatiserade lösningar. Syftet med denna studie ligger i människans föreställning om mötet och interaktionen med högteknologi. Etiskt-, emotionellt-, praktiskt- och relationsmässigt har undersökningen sökt sig till en förståelse för individers förhållningssätt till fenomenet. Det har genomförts en kvalitativ innehållsanalys på åtta respondenter och det erhållna datamaterialet har tolkats med utvalda sociologiska teorier hos Marx, Weber, Bauman, Foucault, Ottomeyer och Ritzer.  Resultatet från studien visar på att det finns en skeptism och motvilja till den teknologiska utvecklingen och upplevelser av exponering och övervakning. Utifrån empirin har egna vidareutvecklingar i anslutning till den sociologiska teorin kläckts: Det allseende ögat, den ensidiga relationen samt interaktion mellan bortvända ryggar.

Batman and the Joker : A dramaturgical interpretation

Den här studien presenterar Batman och Jokern som meningsskapande tankefigurer hos en samhällelig publik inom rådande kultur. Protagonisten och antagonisten representerar språkliga uttryck och innebörder bortom rollerna som enbart hjälte och skurk. Studien uppenbarar en relation mellan fiktiva karaktärer och socialt handlande, där serieupplagan är bestående av mening för den samhälleliga publiken. Det är en kvalitativ undersökning utifrån tematisk analys med en ontologisk och epistemologisk argumentation för ett kritiskt realistiskt förhållningssätt. Jag har använt mig av tre serieupplagor i karaktärsanalysen av protagonisten och antagonisten. De teoretiker som till störst del framträder är Goffman och hans dramaturgiska terminologi, Webers resonemang om idealtypers funktioner samt Fiskes kommunikationsteori och dess förekommande genom populärkulturens maktdimension. Analysen har uppenbarat vad som är kärnan i differensen mellan hjälten och skurken och hur dessa kan förstås som meningsskapande, symboliska uttryck för samhällsvarelsen

To interact with a robot : A provisional study of the relation between modern individuals and high technology

Högteknologin i samhället idag är ständigt närvarande. Teknologiska system som lagrar information som nyttjas till individanpassad reklam och automatiserar flygplan som idag kan drivas utan medverkan av en pilot. En artificiell intelligens som hovrar i automatiska samtals- och chattrobotar och effektiviserar en mängd yrkesfält med automatiserade lösningar. Syftet med denna studie ligger i människans föreställning om mötet och interaktionen med högteknologi. Etiskt-, emotionellt-, praktiskt- och relationsmässigt har undersökningen sökt sig till en förståelse för individers förhållningssätt till fenomenet. Det har genomförts en kvalitativ innehållsanalys på åtta respondenter och det erhållna datamaterialet har tolkats med utvalda sociologiska teorier hos Marx, Weber, Bauman, Foucault, Ottomeyer och Ritzer.  Resultatet från studien visar på att det finns en skeptism och motvilja till den teknologiska utvecklingen och upplevelser av exponering och övervakning. Utifrån empirin har egna vidareutvecklingar i anslutning till den sociologiska teorin kläckts: Det allseende ögat, den ensidiga relationen samt interaktion mellan bortvända ryggar.