Undantagsbestämmelsen - Kunskaper, attityder och tillämpning i grundskolans högstadium

Abstract Jeanette Lindell & Katarina Svanberg (2013). Undantagsbestämmelsen - kunskaper, attityder och tillämpning i grundskolans högstadium. (The derogation clause - knowledge, attitudes and application of secondary school). Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. Syfte Syftet med detta arbete har varit att undersöka om och hur väl förtrogna betygssättande lärare, specialpedagoger, speciallärare och rektorer ute på kommunala skolor är med Undantagsbestämmelsen. Att undersöka om lärare känner till och tillämpar Undantagsbestämmelsen samt vad de har för attityder gentemot den är intressant eftersom vi i vårt framtida yrke som speciallärare kommer vara den elevgrupps, som bestämmelsen berör, röst och företrädare vid till exempel betygskonferenser. Frågeställningar • Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers samt rektorers allmänna kunskaper om Undantagsbestämmelsen ut? • Hur är betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers attityder till, och synen på Undantagsbestämmelsen? • Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers samt rektorer på betyg, bedömning och tillämpning av Undantagsbestämmelsen? • Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers och rektorer på Undantagsbestämmelsen och livschanser? Teoretisk ram Tidigare forskning kring betyg och bedömning visar att lärare, när de känner osäkerhet, inte bedömer enligt gällande betygspraxis (Klapp Lekholm, 2008; Selghed, 2011). Detta leder till en viss osäkerhet både vad gäller rättssäkerhet men även likvärdighet i de bedömningar elever får. Enligt Skollagen ska alla utbildning i Sverige vara likvärdig (SFS 2010:800) vilket alltså inte alltid är fallet. Vilka betyg vi får i grundskolan kan utgöra en viktig del i hur våra liv kommer att gestalta sig, genom att de betyg vi får påverkar vår självbild och livschanser och med det hur vår framtid kommer se ut (Waldow, 2010). Den bedömning lärare gör måste därför vara rättssäker och jämförbar för alla elever, oberoende om det finns en funktionsnedsättning hos eleven eller inte. Metod Vår metod för undersökningen har varit att använda en kvantitativ enkätmodell på tre större högstadieskolor i södra Sverige. Vi valde ett s.k. bekvämlighetsurval vilket innebar att enkäten delades ut på skolor till vilka vi båda har anknytning, detta för att öka möjligheten att få in så många enkätsvar som möjligt. Svaren på enkätfrågorna fördes sedan in i Excel för att skapa diagram som är tydliga och lättöverskådliga. Resultaten analyserades sedan efter våra frågeställningar. Resultat I vårt resultat framkom tydliga indikationer på att alltför många lärare, speciallärare, specialpedagoger saknar eller har bristande och osäkra kunskaper om Undantagsbestämmelsens tillämpning i verksamheterna. Konklusion De i vår undersökning framkomna kunskapsbrister kring Undantagsbestämmelsen visar på ett stort och nödvändigt behov av utbildning kring denna. Betygssättande pedagoger och rektorer behöver få stöd i tolkningen av bestämmelsen samt fördjupade kunskaper om dess tillämpningsmöjligheter i verksamhetens vardag. Implikationer Svaga eller obefintliga kunskaper inom området hos betygssättande lärare och skolledare leder till minskad rättssäkerhet för de elever som borde omfattas av bestämmelsen. För dessa elever kan lärarens okunskap vara avgörande för elevens självbild, framtida studiemöjligheter och i förlängningen påverka deras möjligheter i livet, så kallade livschanser. Nyckelord bedömning, bedömningskompetens, bedömningsgrunder, en skola för alla, funktionsnedsättning, kunskapskrav, likvärdighet, Skollagen, Undantagsbestämmelsen

Digitalizing the journalistic field : Journalists' views on changes in journalistic autonomy, capital and habitus

Bourdieu-inspired journalism scholarship, and journalism studies at large, could benefit from an approach that can holistically explain how journalists make sense of technology-related change in the journalistic field. By merging key insights from field theory with philosophy of technology, and by analyzing 40 qualitative interviews with agents across a wide range of positions in the Swedish journalistic field, we uncover how journalists view technological change in relation to the field's autonomy, capitals and habitus. At the macro-level, the analysis shows how technology is constructed in the journalistic field at large, indicating a digital heteronomy. At the meso-level, findings indicate that positions become rearranged when new skills such as metrics and engagement management become collectively recognized as capital. Field-specific, journalistic, capital is supplemented with a virality capital. At the micro-level, we unravel an emerging journalistic habitus formed in relation to structural transformations in the field – the feel for engagement

Mucoadhesion : mucin-polymer molecular interactions

Mucoadhesion, adhesion of a material to a mucous membrane or a mucus-covered surface, has been employed in drug delivery to prolong contact with adsorption sites and consequently a likely improvement of drug absorption. Mucoadhesion in the oral cavity also provides additional effects on tactile mouthfeel and extended flavor delivery, which impact consumer perception. The mechanisms behind mucoadhesion have not been well understood and there are contradictory literature results on the ranking of mucoadhesive properties of different polymers based on what in-vitro methods that are used. We herein examine the molecular interactions of different polymers with mucin from bovine submaxillary glands at pH 6.6 by using 1H NMR (Nuclear Magnetic Resonance) that provides atomically resolved information on conformational mobility of the mucin. Studying different types of polymers with different chemical structures and degrees of polymerization (DP), we can via the NMR linewidths and the signal intensities distinguish if the polymers interact with specific segments of the mucin or if they have a universal effect on the mobility of all the molecular segments of the mucin. The specific interaction sites on the mucin for positively charged polymer poly(ethyleneimine) are shown to be different from those for negatively and neutrally charged polymers. In addition, the interactions are also driven by the DP, the concentration of the polymers, and the dehydration. Deepened understanding of molecular effects of the different polymers on the mucin can therefore have strong impact on the development of mucoadhesive products in pharmaceutical and food applications. Finally, we raise awareness of the interpretation of rheological data in terms of mucoadhesion