Det kontantlösa samhällets påverkan på SME-företag : En studie om de olika betalsättens effekter

Det skedde en stor utveckling mot ett kontantlöst samhälle i samband med tillkomsten av elektroniska och internetbaserade betalningsmedel i mitten av nittiotalet. De senaste åren har även mobila betalsätt vuxit fram. Effekten av denna utveckling bidrog till ett minskat behov av kontanter, vilket har påverkat företag. Företag har blivit tvungna att anpassa sig till de nya sätten att utföra betalningar men även anpassa sig till marknadens krav då konsumenters köpbeteende har förändrats. Syftet med denna uppsats är att synliggöra de effekter som det kontantlösa samhället har på svenska små och medelstora företag. Det har tillämpats en deduktiv utgångspunkt tillsammans med en kvantitativ metod. För att få en större förståelse kring betalsättens påverkan har det utvecklats en modell som mäter nio dimensioner av betalsätten. Resultatet visade att högre grad av utsatthet för det kontantlösa samhället leder till större grad av spårbarhet och en mindre grad av enkelhet i betalningen. Detta kan bero på att kontantlösa betalsätt medför en större grad av information och att företag fortfarande finner kontanter som ett enkelt betalmedel att använda. Resultatet visar även att många dagliga transaktioner i ett företag i viss mån leder till större utsatthet för det kontantlösa samhället och att ett företag som i hög grad är utsatt för det kontantlösa samhället har en låg grad av kontroll över timing. Eftersom forskningen kring betalmedels påverkan på SME-företag är begränsad kan denna studie vara av värde då den belyser just detta. Denna uppsats visar på just de effekter som förändringen mot det kontantlösa samhället kan har på SME-företag.

Prototype for group-based decision support system : With focus on matching researcher profiles

Varje dag behöver individer, grupper och organisationer fatta olika typer av beslut relaterade till affärsverksamhet- och privatlivsaktiviteter. Framgången för dessa beslut beror ofta på mängden och kvalitén på information som är tillgänglig för beslutsfattaren. Om det finns en stor mängd information, utöver begränsad tid till exempel under kriser, blir beslutsprocessen så komplex att det blir nödvändigt att använda datoriserade beslutsstödsverktyg. I denna studie föreslås, designas och implementeras en prototyp för gruppbaserat beslutsfattande för att stödja beslutet att hitta liknande forskarprofiler i krissituationer för forskare som vill samarbeta. Syftet med studien är att undersöka den potentiella påverkan på hur ett gruppbaserat beslutsstödssystem kan möjliggöra matchning av liknande forskarprofiler. Syftet är även att beskriva hur processen går till när en artefakt skapas och att förtydliga de olika delarna av denna innovativa process. Studien vill kunna utvärdera systemets potential genom att studera systemets funktionalitet som prototyp och fördjupa vår kunskap om hur användarna upplever systemet genom en kvalitativ analys. Ett experiment genomförs som använder den kvantitativa metod som gör det möjligt för författarna att undersöka syftet med denna studie. Studien avslöjade, som förväntat, att den största fördelen med ett gruppbaserat beslutsstödsystem är att minska den genomsnittliga tiden som krävs för att hitta en matchning mellan liknande forskarprofiler. Resultaten visar att det gruppbaserade beslutsstödsystem som tagits fram hade en positiv inverkan på möjligheterna till tidsbesparingar samt potentialen för relevans och hög kvalitet på matchning av profiler. Om en mer utvecklad algoritm hade utvecklats, skulle det resultera i fler möjligheter att matcha profiler, bland annat skulle forskarprofiler kunna matchas på underkategorier.Each day individuals, groups and organizations need to make different types of decisions related to business activities and private life activities. The success of these decisions often depends on the amount and quality of information available to the decision maker. If there is a large amount of information, in addition to limited time, e.g., during crises, the decision-making process becomes so complex that it becomes necessary to make use of computerized decision support tools. In this study, we propose, design and implement a prototype for group-based decision making to support the decision of finding similar researcher profiles in crisis situations for researchers that wish to collaborate. The purpose of the study is to investigate the potential impact on how a group-based decision support system can enable matching of similar researcher profiles. The purpose is also to describe how the process goes when an artifact is created and to clarify the different parts of this innovative process. The authors want to be able to evaluate the potential of the system by studying the system's functionality as a prototype and deepening our knowledge of how users experience the system through a qualitative analysis. An experiment was designed which allows the authors to investigate the purpose of this study. The study uncovered, as we expected, that the main benefit of a group-based decision support system is reducing the average time required to find a match between similar researcher profiles. The results show that the group-based decision support system that was developed had a positive impact on the potential for time savings as well as the potential for relevance and high quality of matching profiles. If a more developed algorithm had been developed, it could result in more opportunities to match profiles, e.g., based on subcategories. This thesis will be written in Swedish

Prototype for group-based decision support system : With focus on matching researcher profiles

Varje dag behöver individer, grupper och organisationer fatta olika typer av beslut relaterade till affärsverksamhet- och privatlivsaktiviteter. Framgången för dessa beslut beror ofta på mängden och kvalitén på information som är tillgänglig för beslutsfattaren. Om det finns en stor mängd information, utöver begränsad tid till exempel under kriser, blir beslutsprocessen så komplex att det blir nödvändigt att använda datoriserade beslutsstödsverktyg. I denna studie föreslås, designas och implementeras en prototyp för gruppbaserat beslutsfattande för att stödja beslutet att hitta liknande forskarprofiler i krissituationer för forskare som vill samarbeta. Syftet med studien är att undersöka den potentiella påverkan på hur ett gruppbaserat beslutsstödssystem kan möjliggöra matchning av liknande forskarprofiler. Syftet är även att beskriva hur processen går till när en artefakt skapas och att förtydliga de olika delarna av denna innovativa process. Studien vill kunna utvärdera systemets potential genom att studera systemets funktionalitet som prototyp och fördjupa vår kunskap om hur användarna upplever systemet genom en kvalitativ analys. Ett experiment genomförs som använder den kvantitativa metod som gör det möjligt för författarna att undersöka syftet med denna studie. Studien avslöjade, som förväntat, att den största fördelen med ett gruppbaserat beslutsstödsystem är att minska den genomsnittliga tiden som krävs för att hitta en matchning mellan liknande forskarprofiler. Resultaten visar att det gruppbaserade beslutsstödsystem som tagits fram hade en positiv inverkan på möjligheterna till tidsbesparingar samt potentialen för relevans och hög kvalitet på matchning av profiler. Om en mer utvecklad algoritm hade utvecklats, skulle det resultera i fler möjligheter att matcha profiler, bland annat skulle forskarprofiler kunna matchas på underkategorier.Each day individuals, groups and organizations need to make different types of decisions related to business activities and private life activities. The success of these decisions often depends on the amount and quality of information available to the decision maker. If there is a large amount of information, in addition to limited time, e.g., during crises, the decision-making process becomes so complex that it becomes necessary to make use of computerized decision support tools. In this study, we propose, design and implement a prototype for group-based decision making to support the decision of finding similar researcher profiles in crisis situations for researchers that wish to collaborate. The purpose of the study is to investigate the potential impact on how a group-based decision support system can enable matching of similar researcher profiles. The purpose is also to describe how the process goes when an artifact is created and to clarify the different parts of this innovative process. The authors want to be able to evaluate the potential of the system by studying the system's functionality as a prototype and deepening our knowledge of how users experience the system through a qualitative analysis. An experiment was designed which allows the authors to investigate the purpose of this study. The study uncovered, as we expected, that the main benefit of a group-based decision support system is reducing the average time required to find a match between similar researcher profiles. The results show that the group-based decision support system that was developed had a positive impact on the potential for time savings as well as the potential for relevance and high quality of matching profiles. If a more developed algorithm had been developed, it could result in more opportunities to match profiles, e.g., based on subcategories. This thesis will be written in Swedish

Ekosystemtjänster i miljökonsekvensbeskrivningar och samhällsekonomiska konsekvensanalyser

Ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra värden i naturen som människor är beroende av för sin överlevnad och sin välfärd. Att integrera ekosystemtjänster i miljökonsekvensbeskrivningar och samhällsekonomiska konsekvensanalyser kan bidra till bättre beslutsunderlag, att beslutsprocesser underlättas och att fler människor kan känna sig delaktiga i besluten. Genom att undersöka tre fallstudier – en gruvetablering, en vindkraftpark till havs och en kommunal översiktsplan – visas hur ekosystemtjänster påverkas av exploatering och infrastrutur, men också hur ett synliggörande av dessa ekosystemtjänster gör att bättre hänsyn kan tas till hur människans nyttjande av naturen påverkas av olika exploateringar och största möjliga samhällsnytta kan skapas. I rapporten undersöks både möjligheter och hinder, och vilka praktiska konsekvenser en integrering av ekosystemtjänster i beslutsprocesser skulle innebära. Studien visar på ett konkret sätt hur begreppet ekosystemtjänster kan komma till praktisk nytta

Ekosystemtjänster i miljökonsekvensbeskrivningar och samhällsekonomiska konsekvensanalyser : Slutrapport

Att uppmärksamma de ekosystemtjänster som naturen erbjuder innebär ett perspektiv där relationen mellan människa och natur står i centrum och där ekosystemens värde för människan synliggörs på ett effektivt sätt. I denna studie undersöker vi hur ekosystemtjänster kan användas i samband med miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och samhällsekonomiska konsekvensanalyser (SKA). Både MKB och SKA utgör viktiga beslutsunderlag rörande projekt, planer och program där naturen och ekosystemen på olika sätt påverkas.Vår bedömning är att ekosystemtjänster kan hjälpa till att skapa en bättre helhetssyn och att synliggöra ett flertal aspekter som idag inte kommer fram tillräckligt i MKB och SKA. Detta kan exempelvis gälla värden knutna till vardagslandskapet och fler sammanhang i tid och rum. Genom detta kan potentiellt också fler människor komma till tals och känna sig delaktiga i beslutsprocesser. Ekosystemtjänster kan därmed även bidra till att identifiera viktiga frågor som bör hanteras i beslutsprocesser.Detta kan komma att innebära att MKB och SKA behöver innehålla mer information. Men det kan också medföra att betydelsefulla frågor identifieras tidigare i processen och att mindre tid för kompletteringar och besvärliga förhandlingar går åt i slutändan. Ett ekosystemtjänstperspektiv kan innebära att beslut baseras på nya avvägningar och andra prioriteringar, vilket i vissa fall troligen också leder till ett annat utfall. Det är inte självklart att ekosystemen i och med detta generellt sett kommer att skyddas eller förvaltas bättre. Vad som skyddas eller bevaras kommer i högre grad att bero på vilka värden detta skapar för människor. Samtidigt skapas en begreppsapparat som synliggör vårt beroende av ekosystemen som också ger en grund för ett hållbart nyttjande.Våra slutsatser baseras till stor del på tre relativt utförliga fallstudier där vi undersökt miljökonsekvensbeskrivningar, samråds- och yttrandematerial.Kallak Norra – riksintressen i konfliktDen första fallstudien gäller en ansökan om koncession för gruvdrift i Kallak, Jokkmokks kommun. I området finns stora naturvärden, inte minst världsarvet Laponia fyra mil från den tilltänkta gruvan. Platsen är också viktig för rennäringen vintertid och en gruvetablering skulle skära av en viktig flyttled för renarna. Förekomsten av två motstående riksintressen – för rennäringen och för mineralresurser – gör att konflikter varit svåra att undvika. Ett ekosystemtjänstperspektiv skulle kunna förbättra kommunikationen mellan olika aktörer och därmed underlätta för en konstruktiv dialog. Kattegatt Offshore – ökad betydelse av rekreationsvärden Vår andra fallstudie handlar om en vindkraftsetablering till havs i Kattegatt utanför Falkenberg. Den tilltänkta platsen för vindkraftparken ligger inom ett lekområde för torsk och det finns en risk för att vindkraftverken kommer att inverka negativt på det redan hotade torskbeståndet. Dessutom påverkas landskapsbilden både till havs och på land. Samtidigt bidrar vindkraften till produktionen av förnybar energi, vilket skulle ha en positiv effekt på klimatet. Det är troligt att ett ekosystemtjänstperspektiv skulle leda till en annan avvägning i den komplicerade tillståndsprocessen där förekomsten av torsk och tumlare inte nödvändigtvis skulle ses som den viktigaste aspekten att väga mot nyttan av en exploatering, utan att påverkan på rekreation och landskapsbild skulle tillmätas större eller åtminstone likvärdig betydelse.Översiktsplan i Storvreta – lågprioriterade ekosystemtjänster från jord- och skogsbruksmarkDen tredje fallstudien behandlar en fördjupad översiktsplan i Storvreta utanför Uppsala. Området utgörs av en bostadsort med villabebyggelse samt angränsande skogs- och jordbruksmark. I MKB:n och yttrandematerial har vi kunnat identifiera ekosystemtjänster kopplade till jordbruk men också till den värdefulla natur- och kulturmiljö som finns i området. Medan bevarandet av kulturmiljö och rekreationsområden vägt tungt i planeringen bedöms byggnation på jord- och skogsbruksmark endast ha ”små konsekvenser” på naturmiljön. Med andra ord ges liten prioritet åt de ekosystemtjänster som icke skyddade miljöer inom jordbruksmark, ängar, skog och våtmarker levererar i form av bland annat biodiversitet, habitat, kolinlagring, vattenrening och översvämningsreglering. I rapporten har vi också analyserat hur bedömningsprocesser, SKA och ekosystemtjänstanalyser kan kopplas ihop och tillsammans bidra till att ett så bra beslutsunderlag som möjligt kan tas fram för projekt, planer och program. Vår slutsats är att SKA och ekosystemtjänstanalys utgör ett värdefullt komplement till de analyser som normalt ingår i MKB, och att det går att utnyttja synergieffekter mellan dem för att stärka helheten och därmed få fram ett så bra underlag som möjligt för en samlad bedömning av projekt, planer och program. För att genomföra dessa analyser inom ramen för dagens bedömningsprocesser kommer delvis nya metoder att behöva utvecklas för att identifiera, analysera och kommunicera miljöpåverkan. Ett första steg för att få till stånd detta kan vara att ta fram vägledningar från myndigheternas sida

Resultat från FoU-samarbete Syvab-IVL : Årsredovisning för 2020 - 2021

Dagens reningsverk står inför flera utmaningar såsom ökad belastning, skärpta reningskrav, ett förändrat klimat, krav på ökad resurseffektivitet, en mer hållbar slamhantering och minskad miljöpåverkan från verksamheten. I en strävan att nå mer hållbara lösningar för avloppsvattenrening och slamhantering har IVL Svenska Miljöinstitutet och Syvab haft ett långsiktigt forskningssamarbete. Under 2020 och 2021 har olika aktiviteter inom områdena klimat- och miljöpåverkan, slamhantering och processoptimering genomförts. Några av de aktiviteter som redovisas i denna rapport är fortfarande under genomförande och fortsätter även under 2022.   Några resultat från 2020/21 års arbete är följande:  - En simulering av framtida Himmerfjärdsverket 2030 med olika realistiska inflöden där infiltration och snabb avrinning varierats visar att mängden tillskottsvatten i inflödet påverkar reningsverkets miljöpåverkan. Framför allt en förändrad infiltration som ger ett minskat inflöde resulterar i en kraftig minskning av övergödningspotentialen, förbrukning av fossila resurser, klimatpåverkan, försurningspotential och förbrukningen av materialresurser. - Lutsgasmätningarna i den nya rejektvattenbehandlingen indikerade att 0,3 % av inkommande totalkväve emitterades som lustgas vilket är en total årlig lustgasemission från processen på ca 330 kg N2O/år eller 117,5 ton koldioxidekvivalenter årligen. Dessa emissioner är mycket lägre jämfört med mätningar i den tidigare deammonifikationsprocessen. Vid periodvisa problem i demonprocessen uppgår lustgasemissionerna dock till samma storleksordning som från den tidigare deammonifikationsprocessen. - Emissionsmätningar i huvudlinjen visade en genomsnittlig N2O-emissionsfaktor på ca 0,42 % (N2O-N/NH4-N-belastning). Vid en delvis hämning av nitrifikationen under mätperioden v41 kunde högre utsläpp av lustgas (1 % N2O-N/NH4-N-belastning) observeras. Vid en mer stabil nitrifikation minskar även lustgasemissioner igen till en emissionsfaktor på <0,4 %. - Mätningar för att kvantifiera växthusgasemissioner gjordes även i MBR-pilotanläggningen och ett medelvärde för lustgasemissionsfaktorn på ca 0,36 % N2O-N/NH4-N-belastning med ett högsta värde på 1,33 % beräknades. Även om det på grund av saknande data för luftflödet till membrantanken inte går att dra några slutsatser än så tyder dessa initiala mätningar ändå på högre lustgasemissioner från MBR-piloten jämfört med mätningar i IVLs MBR-pilot vid Hammarby Sjöstadsverk samt jämfört med nuvarande reningsprocess vid Himmerfjärdsverket. - Resultaten för rening av läkemedelsrester och PFAS för de två MBR-GAK-pilotlinjerna visar en fortsatt bra reningseffektivitet även om en förväntat avtagande effekt med ökade antal behandlade bäddvolymer observerades. Ett kolbyte har fortfarande inte behövts och PFOS-reningen sker fortfarande främst i MBR-processen. Medan första pilotlinjen bekräftar principförslaget så visar den andra pilotlinjen och övergripande resultat att signifikanta resurs- och kostnadsbesparingar kan åstadkommas jämfört med konventionell design om resultaten från pilotförsöken läggs som grund för en framtida fullskaleimplementering. - Olika åtgärder som rekommenderades i en genomförd utredning för att minska skumproblemet i piloten och för att undersöka en möjlig hantering i framtida Himmerfjärdsverket visar ett minskat skumtäcke i piloten. Ifall det beror på en minskad skumbildning eller ett effektivt avdrag av skummet kvarstår dock att utreda

Resultat från FoU-samarbete Syvab-IVL : Årsredovisning för 2020 - 2021

Dagens reningsverk står inför flera utmaningar såsom ökad belastning, skärpta reningskrav, ett förändrat klimat, krav på ökad resurseffektivitet, en mer hållbar slamhantering och minskad miljöpåverkan från verksamheten. I en strävan att nå mer hållbara lösningar för avloppsvattenrening och slamhantering har IVL Svenska Miljöinstitutet och Syvab haft ett långsiktigt forskningssamarbete. Under 2020 och 2021 har olika aktiviteter inom områdena klimat- och miljöpåverkan, slamhantering och processoptimering genomförts. Några av de aktiviteter som redovisas i denna rapport är fortfarande under genomförande och fortsätter även under 2022.   Några resultat från 2020/21 års arbete är följande:  - En simulering av framtida Himmerfjärdsverket 2030 med olika realistiska inflöden där infiltration och snabb avrinning varierats visar att mängden tillskottsvatten i inflödet påverkar reningsverkets miljöpåverkan. Framför allt en förändrad infiltration som ger ett minskat inflöde resulterar i en kraftig minskning av övergödningspotentialen, förbrukning av fossila resurser, klimatpåverkan, försurningspotential och förbrukningen av materialresurser. - Lutsgasmätningarna i den nya rejektvattenbehandlingen indikerade att 0,3 % av inkommande totalkväve emitterades som lustgas vilket är en total årlig lustgasemission från processen på ca 330 kg N2O/år eller 117,5 ton koldioxidekvivalenter årligen. Dessa emissioner är mycket lägre jämfört med mätningar i den tidigare deammonifikationsprocessen. Vid periodvisa problem i demonprocessen uppgår lustgasemissionerna dock till samma storleksordning som från den tidigare deammonifikationsprocessen. - Emissionsmätningar i huvudlinjen visade en genomsnittlig N2O-emissionsfaktor på ca 0,42 % (N2O-N/NH4-N-belastning). Vid en delvis hämning av nitrifikationen under mätperioden v41 kunde högre utsläpp av lustgas (1 % N2O-N/NH4-N-belastning) observeras. Vid en mer stabil nitrifikation minskar även lustgasemissioner igen till en emissionsfaktor på <0,4 %. - Mätningar för att kvantifiera växthusgasemissioner gjordes även i MBR-pilotanläggningen och ett medelvärde för lustgasemissionsfaktorn på ca 0,36 % N2O-N/NH4-N-belastning med ett högsta värde på 1,33 % beräknades. Även om det på grund av saknande data för luftflödet till membrantanken inte går att dra några slutsatser än så tyder dessa initiala mätningar ändå på högre lustgasemissioner från MBR-piloten jämfört med mätningar i IVLs MBR-pilot vid Hammarby Sjöstadsverk samt jämfört med nuvarande reningsprocess vid Himmerfjärdsverket. - Resultaten för rening av läkemedelsrester och PFAS för de två MBR-GAK-pilotlinjerna visar en fortsatt bra reningseffektivitet även om en förväntat avtagande effekt med ökade antal behandlade bäddvolymer observerades. Ett kolbyte har fortfarande inte behövts och PFOS-reningen sker fortfarande främst i MBR-processen. Medan första pilotlinjen bekräftar principförslaget så visar den andra pilotlinjen och övergripande resultat att signifikanta resurs- och kostnadsbesparingar kan åstadkommas jämfört med konventionell design om resultaten från pilotförsöken läggs som grund för en framtida fullskaleimplementering. - Olika åtgärder som rekommenderades i en genomförd utredning för att minska skumproblemet i piloten och för att undersöka en möjlig hantering i framtida Himmerfjärdsverket visar ett minskat skumtäcke i piloten. Ifall det beror på en minskad skumbildning eller ett effektivt avdrag av skummet kvarstår dock att utreda

Metrics for environmental compensation : A comparative analysis of Swedish municipalities

Environmental compensation (EC) aims at addressing environmental losses due to development projects and involves a need to compare development losses with compensation gains using relevant metrics. A conceptual procedure for computing no net loss is formulated and used as a point of departure for a comparative analysis of metrics used by five Swedish municipalities as a part of their EC implementation in the spatial planning context of detailed development plans. While Swedish law does not require EC in this context, these municipalities have still decided to introduce EC requirements for development projects that occur on municipality-owned land and to promote voluntary EC among private actors in development projects on private land. There is substantial variation across the municipalities studied with respect to both metrics and attributes subject to measurement, but there are also similarities: The attributes considered when assessing the need for EC in conjunction with development are not only about nature per se, but also about recreational opportunities and other types ecosystem services; semi-quantitative metrics such as scores are common while quantitative or monetary metrics are rare; and metrics are rarely applied to assess compensatory gains, focusing instead on losses from development. Streamlining across municipalities might be warranted for increasing predictability and transparency for developers and citizens, but it also introduces considerable challenges such as a need for developing consistent guidelines for semi-quantitative metrics, and to handle substitutability issues if metrics are not only applied on individual attributes but also on groups of attributes. The broad scope of attributes used by the municipalities is in line with an international tendency to broaden EC to include not only biodiversity aspects but also ecosystem services. Moreover, the EC systems applied by the municipalities are of particular importance for highlighting the crucial role of environmental management for maintaining and enhancing biodiversity and ecosystem services not only in areas having formal protection status but also in the everyday landscape. The municipalities’ experience and strengths and weaknesses associated with their EC systems are therefore relevant also in an international perspective.MuniCom

Ekologisk kompensation som styrmedel i kommunal planering

Projektet har undersökt erfarenheter av och förutsättningar för att tillämpa ekologisk kompensation inom ramen för den kommunala planeringen. Inom olika delstudier har projektet undersökt ekologisk kompensation som styrmedel, tillämpningen av skadelindringshierarkin, utformningen av kompensationsmodeller och rutiner, användningen av olika modeller för beräkning av förluster och vinster inom kompensationsprojekt, samt allmänhetens preferenser för olika kompensationsalternativ. Projektet har genomförts i nära samarbete med Helsingborgs och Lomma kommun, och Kommunförbundet Skåne har varit projektets kommunikationspartner och arrangör av flera större möten och workshopar med tjänstemän från många kommuner i Skåne. ...The project has investigated experiences of and prerequisites for applying environmental compensation within a municipal planning context. The project has examined environmental compensation as a policy instrument, the application of the mitigation hierarchy, the design of compensation models and procedures, the use of different frameworks for assessing losses and gains, and the public’s preferences for different compensation options. The project has been carried out in close co-operation with Helsingborg and Lomma municipalities. Kommunförbundet Skåne has been the project’s communication partner and organizer of several major meetings and workshops with officials from many municipalities in Skåne. ...Ekologisk kompensation som styrmedel – ett kommunperspektiv (MuniComp

Environmental compensation as a policy tool in Swedish municipal planning

In the struggle to reach the national environmental policy objectives, environmental compensation has emerged as a possible policy tool that may contribute to achieving the objectives. In Sweden, environmental compensation is legally mandated mainly in cases of exploitation within Natura 2000 areas and nature reserves, which is handled through the Swedish Environmental Code. In contrast, regulatory support is weak when it comes to compensation for impacts arising from municipal development (e.g., housing, schools, hospitals, local roads, etc), even though detailed development planning is required through the Planning and Building Act. Despite this, some municipalities have voluntarily mainstreamed environmental compensation into their planning processes. In the research project ”MuniComp” (2018-2020) we investigate the more progressive use of environmental compensation in planning in two Southern Swedish municipalities, Lomma and Helsingborg (in the province of Skåne). We analyze the models and processes of compensation used, and planning cases where compensation have been applied, in terms of general aspects and criteria for environmental compensation and in light of the constraints of the Swedish legislative context. In the presentation, the compensation models and some of the results from the compensation cases will be presented