Neighbourhood characteristics, social capital and self-rated health - A population-based survey in Sweden

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>In previous public health surveys large differences in health have been shown between citizens living in different neighbourhoods in the Örebro municipality, which has about 125000 inhabitants. The aim of this study was to investigate the determinants of health with an emphasis on the importance of neighbourhood characteristics such as the influence of neighbourhood social cohesion and social capital. The point of departure in this study was a conceptual model inspired by the work of Carpiano, where different factors related to the neighbourhood have been used to find associations to individual self-rated health.</p> <p>Methods</p> <p>We used data from the survey 'Life & Health 2004' sent to inhabitants aged 18-84 years in Örebro municipality, Sweden. The respondents (n = 2346) answered a postal questionnaire about living conditions, housing conditions, health risk factors and individual health. The outcome variable was self-rated health. In the analysis we applied logistic regression modelling in various model steps following a conceptual model.</p> <p>Results</p> <p>The results show that poor self-rated health was associated with social capital, such as lack of personal support and no experience of being made proud even after controlling for strong factors related to health, such as age, disability pension, ethnicity and economic stress. Also the neighbourhood factors, housing area and residential stability were associated with self-rated health. Poor self-rated health was more common among people living in areas with predominately large blocks of flats or areas outside the city centre. Moreover, people who had lived in the same area 1-5 years reported poor health more frequently than those who had lived there longer.</p> <p>Conclusions</p> <p>The importance of the neighbourhood and social capital for individual health is confirmed in this study. The neighbourhoods could be emphasized as settings for health promotion. They can be constructed to promote social interaction which in turn supports the development of social networks, social support and social capital - all important determinants of health.</p

Att höra eller nästan inte höra : Liv &amp; hälsa ung 2005 och 2007 i Örebro län

I linje med FN:s barnkonvention och Konventionen om rättigheter förpersoner med funktionshinder ska ungdomars röst göras hörd. Den härrapporten bygger helt på ungdomars uppgifter om sin verklighet.Studierna Liv &amp; hälsa ung 2005 och 2007 visar att i den reguljära skolanupplever drygt fem procent av eleverna att de har ett funktionshinder närdet gäller hörseln och de rapporterar ofta en utsatt situation. Det finns även hörselskadade ungdomar på specialskolan/riksgymnasiet för döva och hörselskadade. De hörselskadade ungdomarna är en grupp som rapporterar en mängd hälsorelaterade problem, många känner sig mobbade av kamrater eller kränkta av vuxna i skolan. Det är också en grupp som förhållandevis ofta rapporterar bruk av alkohol, tobak och narkotika. De kan även ha andra funktionsnedsättningar eller tinnitus. De hörselskadade ungdomarna är en högriskgrupp som behöver uppmärksammas och få ett bättre anpassat stöd. Det behövs fördjupade studier hur stödet kan utformas på ett relevant sätt, speciellt gäller det dem med flera funktionshinder. För att göra detta är det viktigt att ungdomarna själva involveras i arbetet. Fördjupade studier behövs också om hur hörselskadade ungdomars delaktighet i den reguljära skolan kan förbättras samt om vad som skapar exempelvis stress, trötthet och olyckor. Det behövs åtgärder för att minska den mobbning som sker och inte minst minska det ungdomar rapporterar om kränkning från vuxna. Det behövs riktade insatser för att öka de hörselskadade ungdomarnas simkunnighet och fysiska aktivitet. Det är också av stor betydelse för de hörselskadade och döva ungdomarna att det finns kompetent tvåspråkig (svenska och teckenspråk) personal på ungdomsmottagningar och barnahus

Att höra eller nästan inte höra : Liv &amp; hälsa ung 2005 och 2007 i Örebro län

I linje med FN:s barnkonvention och Konventionen om rättigheter förpersoner med funktionshinder ska ungdomars röst göras hörd. Den härrapporten bygger helt på ungdomars uppgifter om sin verklighet.Studierna Liv &amp; hälsa ung 2005 och 2007 visar att i den reguljära skolanupplever drygt fem procent av eleverna att de har ett funktionshinder närdet gäller hörseln och de rapporterar ofta en utsatt situation. Det finns även hörselskadade ungdomar på specialskolan/riksgymnasiet för döva och hörselskadade. De hörselskadade ungdomarna är en grupp som rapporterar en mängd hälsorelaterade problem, många känner sig mobbade av kamrater eller kränkta av vuxna i skolan. Det är också en grupp som förhållandevis ofta rapporterar bruk av alkohol, tobak och narkotika. De kan även ha andra funktionsnedsättningar eller tinnitus. De hörselskadade ungdomarna är en högriskgrupp som behöver uppmärksammas och få ett bättre anpassat stöd. Det behövs fördjupade studier hur stödet kan utformas på ett relevant sätt, speciellt gäller det dem med flera funktionshinder. För att göra detta är det viktigt att ungdomarna själva involveras i arbetet. Fördjupade studier behövs också om hur hörselskadade ungdomars delaktighet i den reguljära skolan kan förbättras samt om vad som skapar exempelvis stress, trötthet och olyckor. Det behövs åtgärder för att minska den mobbning som sker och inte minst minska det ungdomar rapporterar om kränkning från vuxna. Det behövs riktade insatser för att öka de hörselskadade ungdomarnas simkunnighet och fysiska aktivitet. Det är också av stor betydelse för de hörselskadade och döva ungdomarna att det finns kompetent tvåspråkig (svenska och teckenspråk) personal på ungdomsmottagningar och barnahus