Coping with chronic pain: In-depth interviews with children suffering from Juvenile Chronic Arthritis

This study examined from the perspective of children with Juvenile Chronic Arthritis, their experiences of coping with chronic pain in daily life. In-depth interviews were conducted with 22 children (6–17 years). The grounded theory method was applied for analysing the taped and transcribed interviews. Seven descriptive categories were grounded in the data, labelled (1) “controlling strategies”, (2) “avoidance strategies”, (3) “cognitive strategies”, (4) “compliance with the treatment”, (5) “seeking social support”, and (6) “recovering”. A core category was identified and labelled “making me different”. The children seem to be caught in a dilemma. In one way the chosen coping strategy reduces chronic pain and in another way the strategy increases stress and feelings of being different from non-disabled peers. Our results indicate the great importance of social support from the children's environment

Group rehabilitation of patients with acquired hearing impairment and their close relatives: Evaluation of short- and long-term effects

The aim of this study was to evaluate the effects of a two-weeks full-time group-rehabilitation program designed for hearing-impaired patients and their close relatives. Seventy-six consecutive patients in employment age (mean = 51 years; SD = 9 years, R = 22–64 years) with subjective need for audiological rehabilitation were included in the program. Pure tone averages were 46 dB HL and 58 dB HL at the low and high frequencies in the best ear, respectively. The patients responded to visual analogue scales (VAS) and questionnaires, intended to measure “perceived handicap”, “social support”, “perceived negative attitudes”, “acceptance of hearing loss” and “communication strategies”, before and after the last group session. The forms were also sent to the study group by post four and six months after the program was terminated. No significant short-term effects were found after the last group session, except that self-rated handicap in family life (VAS) was increased (p = 0.028), probably due to the participants’ increased awareness of hearing-related problems. Four months later, perceived negative attitudes from others were significantly reduced (p = 0.025), but self-rated handicap in family life was still increased (p = 0.023). Six months later (long-term effects), maladaptive strategies (e.g. guessing, pretending to hear and avoiding interactions) were significantly less often used (p = 0.036) and verbal strategies more frequently adopted (p = 0.018). This change of communication strategies might facilitate social participation and should therefore be seen as positive outcomes of a rehabilitation program

Health care professionals meeting with individuals with Type 2 diabetes and obesity: Balancing coaching and caution

The burden of diabetes and obesity is increasing worldwide, indicating a need to find the best standard for diabetes care. The aim of this study was to generate a theory grounded in empirical data derived from a deeper understanding of health care professionals’ main concerns when they consult with individuals with diabetes and obesity and how they handle these concerns. Tape-recorded interviews were conducted with seven groups and three individual members of a diabetes team in an area of western Sweden. The grounded theory (GT) method was used to analyse the transcribed interviews. A core category, labelled Balancing coaching and caution and three categories (Coaching and supporting, Ambivalence and uncertainty, and Adjusting intentions) emerged. The core category and the three categories formed a substantive theory that explained and illuminated how health care professionals manage their main concern; their ambition to give professional individualised care; and find the right strategy for each individual with diabetes and obesity. The theory generated by this study can improve our understanding of how a lack of workable strategies limits caregivers’ abilities to reach their goals. It also helps identify the factors that contribute to the complexity of meetings between caregivers and individuals with diabetes

The “core category” of grounded theory : Making constant comparisons

Approximately 40 years ago, Barney Glaser and Anselm Strauss and their joint research approach, the constant comparative method of grounded theory, were at the forefront of what can be called a qualitative revolution. The publication of their book, The discovery of grounded theory (1967), was a breakthrough because of the systematic procedures for qualitative research that were presented. Prior to this publication, qualitative research methodology was traditionally most often taught orally. Through their book, Glaser and Strauss defended the method of qualitative research and countered the prevailing opinion that quantitative research provided the one and only approach to scientific inquiry. They argued that qualitative research is a field of inquiry in its own right, not merely to be used for pre-studies to “real” statistically based studies. The grounded theory method fits in with life world research, because the emphasis is on individuals as unique living wholes and the researcher focuses on the world as it is experienced by the individual. The researcher does not formulate any hypothesis in advance and tries to approach the research area with as few preconceptions as possible. Preconceptions, taken-for-granted assumptions, and interpretations must be handled by reflexive strategies in line with what Dahlberg (2006) has labelled “bridling”. Grounded theory offers the researcher a set of guidelines for building conceptual frameworks that specify the relationships among categories. The guidelines should be used as flexible tools rather than being seen as rigid rules. Grounded theory is a broad method with distinct procedures that work in practice and that are suitable to pragmatic researchers. The “core category” in grounded theory is, as I see it, the constant comparative method. The grounded theory method has been modified by the era within which it exists and by new ideas encountered in the world of inquiry (Annells, 1997). Varying views of what reality is and how it can be known affect the modes of the grounded theory method

Ett pionjärarbete för ensamvargar : Enkät- och intervjuundersöknng av nordiska folkhälsodoktorander examinerade vid nordiska hälsovårdshögskolan under åren 1987 - 2000.

Forskarutbildning bör kontinuerligt utvärderas för att anpassas till de krav som olika intressenter ställer. Syftet med denna undersökning var att be-skriva hur folkhälsodoktorer, som examinerats från Nordiska hälsovårds-högskolan (NHV) mellan åren 1987 – 2000, upplevt sin forskarutbildning och sin fortsatta akademiska karriär. Data samlades in dels genom en post-enkät med 17 frågor och dels genom en bandinspelad intervju med öppna frågor. Elva av 17 examinerade folkhälsodoktorer besvarade den utsända enkäten. Samtliga ställde sig positiva till att delta i den uppföljande inter-vjun. Fyra av folkhälsodoktorerna tycktes vid tidpunkten för studien vara docentkompetenta och flertalet hade anställningar inom universitet och hög-skolor. Flertalet var forskningsaktiva och hade i genomsnitt publicerat fyra artiklar efter disputationen. Av undersökningen framgår att de examinerade folkhälsodoktorerna i stort sett var nöjda med sin forskarutbildning. De har minnen av suveräna föreläsningar, intressanta tvärfackliga diskussioner och en stimulerande stu-diemiljö. De upplevde dock att de haft få möjligheter att diskutera sina av-handlingsarbeten med andra doktorander och övriga forskare/lärare på NHV. De menade också att de inte tillräckligt utvecklade ett kritiskt förhållnings-sätt under sin forskarutbildning. Flertalet hade genomgått få ämnes- och metodkurser utöver de kurser som ingick i MPH-examen. Forskarutbild-ningen, som i genomsnitt tog 4 år, innebar i princip att ytterligare 3 – 4 em-piriska studier skulle planeras, genomföras och dokumenteras. Jämfört med dagens kursplan för forskarutbildning på NHV (1999), är det tydligt att kra-ven på ämnes- och metodkunskaper har ökat betydligt. Folkhälsodoktorerna hade både positiva och negativa synpunkter på den handledning de fått. När extern och intern handledning vägdes samman, ansåg sig dock flertalet nöjda med den handledning de fått. Några var dock otillfredsställda med handledningen och ansåg sig ha klarat av avhandlings-arbetet genom insatser från andra lärare vid och utanför NHV. Avhandlings-arbetet upplevdes som ett pionjärarbete, som till stora delar utfördes i en-samhet. Flera av de svagheter i forskarutbildningen som angavs i under-sökningen, har tillgodosetts genom den nya kursplanen för forskarutbild-ningen, som antogs av NHVs styrelse 1999

Kränkande särbehandling eller mobbning på arbetsplatsen

Konferens, Halmstad 25 oktober 2004</p

Högskolan i Halmstad – en gränsöverskridande högskola för alla

Högskolan i Halmstad är en ung och framtidsinriktad högskola. De fl esta utbildningsprogram vid Högskolan leder till kandidat- eller magisterexamen och genom etablerade samarbeten med andra lärosäten är det också möjligt att bedriva forskarutbildning och avlägga doktorsexamen. Det bedrivs forskning inom fl era olika områden vid Högskolan i Halmstad. Forskning inom samhälls- och beteendevetenskap, vårdvetenskap och inom humaniora sker både inom enskilda discipliner, som till exempel inom ämnet omvårdnad, men också inom ramen för fl ervetenskapliga forskningsmiljöer. En strategisk inriktning för forskningen på Högskolan i Halmstad är att under kommande år än mer kraftsamla forskningsverksamheten vid lärosätet genom att utveckla och stödja starka fl erdisciplinära forskningsmiljöer med nationell och internationell konkurrenskraft. En sådan fl ervetenskaplig forskningsmiljö med fokus på Välfärd och Välbefi nnande (Welfare &amp; Well-being) håller för närvarande på att byggas upp inom sektionen för Hälsa och Samhälle

En kvalitativ studie om mobbning i arbetslivet

Avsikten med studien var att öka förståelsen för hur mobbning initieras och vidmakthålls på en arbetsplats samt vilka konsekvenser mobbning ger. Tre begrepp sammanfattar processen: ”spelet om makten”, ”utstötning från arbetsplatsen” och ”märkt för livet”. Arbetsmiljön är präglad av omorganisationer, bristande ekonomiska resurser och begränsat infl ytande, vilket leder till stress och frustration. Ledarskapet är svagt eller otydligt. Värdekonfl ikter mellan anställda resulterar i maktkamp, som kan övergå i mobbning och utstötning. Sviktande hälsa och begränsade valmöjligheter blir konsekvenserna för den mobbade. En väg tillbaka till ”normalt” liv gårvia psykologisk bearbetning och upprättelse, men den mobbade är ändå märkt för livet. Kompetenta och starka personer liksom extra sårbara personer är potentiella mobboffer