Is physical activity a pathway to culturally and linguistically diverse children’s participation in early childhood education and care?

The Finnish early childhood education’s main principle is to guarantee all children’s and families' rights, prevent segregation, and enhance equality, inclusion, diversity, participation, and communality. Physical activities are one significant way to support all children’s well-being and participation. According to previous studies physical activities were also connected to participation among culturally and linguistically diverse children (Arvola, 2021; Arvola et al., 2020). The study aims to find out if physical activity is a pathway to culturally and linguistically diverse children’s participation. This study is a part of the large Progressive Feedback research results gathered in Finland (see https://blogs.helsinki.fi/orientate/). The main method of the study is systematic observation. According to these results, culturally and linguistically diverse children move enough during their day care day, but they were more often interrupted, less involved, and less participative in their activities. Physical activity was related to continuous involvement. The most increasing physical activity was in sustaining intense involvement: a third of all movement happened in high involvement. The observation results indicate that physical activity is related to increased involvement and building social processes among culturally and linguistically diverse children.

Rädsla inför förlossningen - ett uppenbart kliniskt problem? : konstruktionen av förlossningsrädsla som medicinsk kategori

Kvinnors känsla av oro och rädsla inför förlossningen har under de senaste årtiondena intresserat forskare inom en medicinsk kontext, framför allt i Sverige och Finland. Den obstetriska och psykologiska forskningen har strävat efter att definiera, finna metoder för att mäta samt klassificera dessa känslor. Begreppet förlossningsrädsla används i dag ofta såväl inom den medicinska diskursen som bland allmänheten som ett samlande begrepp för att beskriva föderskors rädsla både inför, under och efter förlossningen. Trots detta finns det ändå ingen allmänt vedertagen definition av eller enhetliga kriterier för vad som skall inkluderas i begreppet. Förlossningsrädsla har konstruerats och etablerats som ett till synes objektivt medicinskt definierat fenomen och vården av förlossningsrädsla har institutionaliserats inom specialsjukvården. Däremot har de praktiker och institutioner som bidragit till att skapa förlossningsrädsla som ett vetenskapligt faktum, en svart låda, blivit osynliga. I "Rädsla inför förlossningen – ett uppenbart kliniskt problem? Konstruktionen av förlossningsrädsla som en medicinsk kategori" granskas uppkomsten, etableringen och institutionaliseringen av förlossningsrädsla som en medicinsk kategori inom vetenskaplig forskningslitteratur i Sverige och Finland. I fokus för analysen står processer av kunskapsproduktion genom vilka förlossningsrädsla formuleras som en specifik medicinsk kategori. Förlossningsrädsla som begrepp och kategori kan beskrivas som ett gränsöverskridande objekt som ständigt reproduceras och konsolideras genom den pågående forskningen

Resursförstärkande mångprofessionell yrkespraxis; social- och hälsovårdsutbildning i utveckling

Social- och hälsovården förändras och de nya utmaningarna förutsätter ett mångprofessionellt samarbete där yrkeskompetenser förenas för klientens bästa. Ett mångprofessionellt arbetssätt kräver också en mångprofessionellt inriktad utbildning, vilken förverkligats inom Yrkeshögskolan Novias avdelning för vård och det sociala området genom utvecklingsprojektet ”Mångprofessionell social- och hälsovård”. Projektet har resulterat i en ny utbildning där sjukskötare, hälsovårdare och socionomer redan inom utbildningen får erfarenhet av ett mångprofessionellt arbetssätt utgående från ett resursförstärkande perspektiv. Det utvecklingsinriktade arbetssättet innebär en ständig förnyelse och omvärdering av kunskap, strukturer och arbetssätt.Society as well as social and health care are changing, and in order to achieve a relevant response to these changes, inter-professional collaborative competencies are needed. Inter-professional collaboration, in turn, demands inter-professional education and training. During the development project “Inter-professional social and health care” the department for social and health care at Novia UAS in Turku developed an interprofessional pedagogical praxis. The result of this project is an education where Nurses, Public Health Nurses and Bachelors of Social Services learn interprofessional collaborative practice from a resource promoting perspective. The praxis focuses on research and development, which implies a continuous reassessment of knowledge, structures and ways of working

Morgondagens skärgårdsbo

Invånarantalet har minskat drastiskt i de områden som ingår i Nordiska skärgårdssamarbetet (NSS) det vill säga södra Finland, Ålands skärgårdskommuner och längs svenska kusten från Uppsala till och med Östergötland. Orsakerna till befolkningsminskningen är flera och hänger samman med varandra på ett inte helt lättbegripligt sätt. För kommuner som vill att deras skärgårdssamhälle ska vara en attraktiv bostadsort är det viktigt att få reda på vilka faktiska orsaker ligger bakom människors val, vare sig det är att flytta till, att bo kvar eller att flytta bort från skärgården. I rapporten frågas därför bland annat om fördelarna av att bo i skärgården samt om vad som borde åtgärdas för en bättre trivsel. Avsikten med denna rapport är att resultaten beaktas i beslutsprocesser, handlingsplaner och strategier.1. Inledning 2. Begrepp, teori och tidigare forskning 2.1 Begreppet skärgård 2.2 Begreppet och fenomenet migration 2.2.1 Migrationstrender 2.2 Teori 2.3 Tidigare forskning 3. Material och metod 3.1 Enkätundersökning 3.2 Registerdata 4. Resultat av enkätstudien 4.1 Nyinflyttade 4.1.1 Jämförelse med tidigare bostadsort och välkomnandet av samhället 4.2 Utflyttarna 4.2.1 Jämförelse av hemorter och framtidsplaner 4.3 Nuvarande skärgårdsbor 4.3.1 Motiv, trivsel och upplevelser av hemorten 4.3.2 Skärgårdsorten, fritidsverksamhet och påverkningsmöjligheter 4.3.3 Kommunikationer, service och tjänster 4.3.4 Framtidsplaner 4.4 Hur ska skärgården hållas levande 5. Registerdata Åboland – Åland 5.1 Ålder och könsfördelning 5.2 Språk och kön 5.3 In- och utflyttarna 5.3.1 Språkförhållanden in och utflyttarna 5.3.2 Socioekonomisk ställning 5.3.3 Migrationsorter vid flytt till och från skärgården 5.3.4 Återflyttare 5.3.5 Hemma i skärgården 5.4 Utflyttningsrisk 6. Slutord och förbättringsförslag Litteratur Yhteenveto Bilaga 1. Postnummer för skärgårdsområdena Bilaga 2. Enkätinbjudan