The influence of hearing loss on transport safety and mobility

Purpose: To examine how road users with different degree of hearing loss experience safety and mobility in transport situations, compared to road users with normal hearing.Methods: A questionnaire ... Document type: Articl

Noise barriers with speed reducing properties

Syftet var att påvisa att tätnande intervall av vertikala markeringar på vägnära bullerskydd kan sänka medelhastigheten. Konceptet har potential för att utgöra ett kostnadseffektivt alternativ eller komplement till vägmarkeringar och vägmärken. Metoden för detta var ett fältexperiment för att mäta medelhastigheten före, under, samt efter tidsperioden då testmarkeringarna fanns monterade. Resultaten påvisade ingen effekt av testmarkeringarna. Det är möjligt att det krävs en annan typ av trafikmiljö än den som studerades i detta fältexperiment för att förmå förarna att sakta ned. Förslag till fortsatta undersökningar ges.The purpose was to demonstrate that a successively denser interval of vertical markings on noise barriers near the road can slow down the mean speed. The concept has the potential to be a cost-efficient alternative or complement to road markings and road signs. The method for investigation was a field experiment to measure the speed before, during, and after the time period when the test markings were mounted. The results showed no effect of the test markings. It is possible that another type of traffic environment is needed than the type studied in the current field experiment in order to affect the drivers to slow down

Rear lights in daylight : effects on traffic safety

Effekter av bakljusanvändning i dagsljus undersöktes med ett fältexperiment, en enkätstudie, och en observationsstudie. Fältexperimentet mätte passerande bilars sidoavstånd till stillastående bil, som effekt av om den hade tända eller släckta bakljus. Enkäten mätte bilförares uppfattning om säkerhet och synlighet beroende på bakljusanvändning, samt deras erfarenheter, preferenser och egen användning av bakljus i dagsljus. Resultaten visade att tända bakljus ger större sidoavstånd vid passage. Stillastående bil med tända bakljus tolkas som mer sannolik att vara igång och därmed kunna börja köra. Tända bakljus föredras och skattas ge bättre synlighet och trafiksäkerhet, vilket står i kontrast till EU-lagstiftningen som tillåter släckta bakljus i dagsljus. Endast en liten andel av bilförarna vet om att de kör med släckta bakljus i dagsljus, medan majoriteten faktiskt kör med släckta bakljus. Slutsatsen är att tända bakljus i dagsljus ger bättre trafiksäkerhet (vilket motsäger skäl för rådande EU-lagstiftning); efterfrågas av bilförare; att majoriteten av förare inte vet om att de kör med släckta bakljus i dagsljus; och att det därför finns anledning att revidera lagstiftningen rörande bakljus inom EU och införa krav på tända bakljus i dagsljus.Effects of rear-light usage were examined via a field experiment, a questionnaire study, and an observational study. The field experiment measured passing vehicles' lateral distance to a stationary car, as an effect of lit or unlit rear lights. The questionnaire measured car drivers' perceptions regarding safety and visibility depending on rear-light usage, and their experiences, preferences, and own usage of rear lights in daylight. The results showed that lit rear lights give greater lateral distance when being passed by. A stationary car with lit rear lights is interpreted as more likely to be running and therefore as more likely to start driving. Lit rear lights are preferred and are estimated to give better visibility and traffic safety. Only a small proportion of drivers know that they drive with unlit rear lights in daylight, whilst the majority actually do drive with unlit rear lights. The conclusion is that lit rear lights by daylight improve traffic safety (which contradicts claims behind the EU legislation); is preferred by drivers; that the majority of drivers do not know that they drive with unlit rear lights in daylight; and that there therefore is reason to revise the EU legislation concerning rear lights to make lit rear lights in daylight mandatory

Readability and visibility of road signs with reflective sheeting : a field experiment in darkness and questionnaire studies

Bakgrund: Vägmärken behövs för att informera och uppmärksamma trafikanter. De behöver vara ljusa nog för att vara synliga och läsbara, men inte så ljusa att de orsakar bländning. Vägmärken bör vara så ljusa att de passar den stora majoriteten av trafikanter. Syfte: Syftet var att utvärdera läsbarhet för vägmärken i reflexionsklasserna RA2 och RA3B, med hänsyn till faktorer som påverkar retroreflexionen i sig, ljusmängd som träffar vägmärkena, och hur väl föraren ser. Objektiva mått på läsavstånd och synstatus samt subjektiva mått på hur olika kategorier av förare upplever att de uppfattar, läser och bländas av vägmärken skulle också beaktas. Metoder: Ett fältexperiment mätte läsavstånd (och synskärpa och kontrastseende). Enkätstudier mätte uppfattningar och erfarenheter hos olika förarkategorier om körning i mörker i allmänhet och om vägmärkens egenskaper i mörker i synnerhet.Background: Road signs are crucial for informing road users and need to be bright enough to be visible and readable, but not so bright that they cause glare. The brightness levels of road signs should also be appropriate for the vast majority of road users. Purpose: The purpose was to evaluate readability of road signs of retroreflection classes RA2 and RA3B, with regard to factors affecting the retroreflection per se, amount of light onto the signs, and how well the driver sees. Objective measures of reading distance and visual status, and subjective measures of how different categories of drivers experience that they detect, read, and experience glare from road signs were also to be taken into account. Methods: A field experiment measured reading distance (and visual acuity and contrast); and questionnaire studies measured opinions and experiences from different driver categories concerning driving in darkness in general, and about properties of road signs in darkness in particular.Synbarhet och läsbarhet av vägmärken med reflexfoli

Police cruise light : a field experiment and two questionnaire studies

Det övergripande syftet var att undersöka identifieringsljusets synlighetsfrämjande och trygghetsskapande effekter.  Ett fältexperiment med stationärt polisfordon med identifieringsljus genomfördes tre fredagskvällar utmed gångstråk vid ett torg, där många människor passerade och träffades. Totalt 2 883 passerande fotgängare registrerades med avseende på om de sett polisfordonet eller inte, beroende på om identifieringsljuset var påslaget eller inte. Dessutom jämfördes effekten av identifieringsljus i dagsljus och mörker, på kortare och längre siktavstånd, samt med högre och lägre polisfordon.  Två enkätundersökningar genomfördes också, varav en riktad till allmänheten och en till poliser i ingripandeverksamhet samt trafikpoliser (12 723 respektive 1 132 fullständigt besvarade enkäter). I dem undersöktes hur stor synlighetsfrämjande effekt identifieringsljuset anses ha samt hur mycket tryggare allmänheten känner sig och hur mycket lugnare trafiken blir när polisen är synligt närvarande. I tillägg undersöktes omfattningen av identifieringsljusets användning och i vilken omfattning allmänheten lagt märke till denna användning. Allmänhetens skattningar jämfördes också med polisens skattningar, både vad gäller identifieringsljusets synlighetsfrämjande effekt och hur mycket tryggare allmänheten känner sig när polisen är synligt närvarande.The general purpose was to examine the visibility-enhancing and security-enhancing effects of police cruise light.  A field experiment with a stationary police vehicle with cruise light was conducted three Friday nights at pedestrian paths by a town square, with many people passing by and meeting each other. In total 2,883 passing pedestrians were registered with regard to if they had seen the police vehicle or not, depending on whether the cruise light was on or not. The effect of cruise light was also compared in daylight versus darkness, on shorter versus longer viewing distance, and on a higher versus a lower police vehicle.  Two questionnaire studies were also conducted, whereof one for the general public and one for the police in intervention activities and traffic police (12,723 and 1,132 finished questionnaires, respectively). The questions concerned how visibility-enhancing the cruise light is rated to be and how much more secure the general public feels and how much calmer the traffic is when the police is visibly present. Additionally, the extent of cruise light usage was examined, as well as to what extent the general public has taken notice of this usage. The ratings of the general public were also compared to the ratings of the police, with regard to both the visibility-enhancing effect of cruise light and to how much more secure the general public feels when the police is visibly present

Trängsel i kollektivtrafiken : förutsättningar för att kunna minska trängsel och mäta effekterna av riktade insatser

Tekniska förutsättningar för att undersöka effekterna av insatser för att minska trängsel i kollektivtrafiken med objektiva mått undersöktes, i syfte att förbereda för framtida studier. Insatserna kan handla dels om samhällsinsatser där grupper av kollektivtrafikresenärer får sina restider mer utspridda över dygnet, dels om insatser där resenärerna uppmuntras att resa med avgångar utan trängsel. Fem enkätundersökningar med totalt 7605 respondenter genomfördes också, i syfte att undersöka (1) om utspridda skolstartstider i Göteborg och Linköping haft mätbar effekt på upplevd trängsel under hösten 2020; (2) resenärernas upplevelser av trängsel, oro för att bli smittade, och trängseltolerans; och (3) hur information om fyllnadsgrad påverkar resval både generellt och för olika resenärskategorier

Readability and visibility of road signs with reflective sheeting : a field experiment in darkness and questionnaire studies

Bakgrund: Vägmärken behövs för att informera och uppmärksamma trafikanter. De behöver vara ljusa nog för att vara synliga och läsbara, men inte så ljusa att de orsakar bländning. Vägmärken bör vara så ljusa att de passar den stora majoriteten av trafikanter. Syfte: Syftet var att utvärdera läsbarhet för vägmärken i reflexionsklasserna RA2 och RA3B, med hänsyn till faktorer som påverkar retroreflexionen i sig, ljusmängd som träffar vägmärkena, och hur väl föraren ser. Objektiva mått på läsavstånd och synstatus samt subjektiva mått på hur olika kategorier av förare upplever att de uppfattar, läser och bländas av vägmärken skulle också beaktas. Metoder: Ett fältexperiment mätte läsavstånd (och synskärpa och kontrastseende). Enkätstudier mätte uppfattningar och erfarenheter hos olika förarkategorier om körning i mörker i allmänhet och om vägmärkens egenskaper i mörker i synnerhet.Background: Road signs are crucial for informing road users and need to be bright enough to be visible and readable, but not so bright that they cause glare. The brightness levels of road signs should also be appropriate for the vast majority of road users. Purpose: The purpose was to evaluate readability of road signs of retroreflection classes RA2 and RA3B, with regard to factors affecting the retroreflection per se, amount of light onto the signs, and how well the driver sees. Objective measures of reading distance and visual status, and subjective measures of how different categories of drivers experience that they detect, read, and experience glare from road signs were also to be taken into account. Methods: A field experiment measured reading distance (and visual acuity and contrast); and questionnaire studies measured opinions and experiences from different driver categories concerning driving in darkness in general, and about properties of road signs in darkness in particular.Synbarhet och läsbarhet av vägmärken med reflexfoli

Readability and visibility of road signs with reflective sheeting : a field experiment in darkness and questionnaire studies

Bakgrund: Vägmärken behövs för att informera och uppmärksamma trafikanter. De behöver vara ljusa nog för att vara synliga och läsbara, men inte så ljusa att de orsakar bländning. Vägmärken bör vara så ljusa att de passar den stora majoriteten av trafikanter. Syfte: Syftet var att utvärdera läsbarhet för vägmärken i reflexionsklasserna RA2 och RA3B, med hänsyn till faktorer som påverkar retroreflexionen i sig, ljusmängd som träffar vägmärkena, och hur väl föraren ser. Objektiva mått på läsavstånd och synstatus samt subjektiva mått på hur olika kategorier av förare upplever att de uppfattar, läser och bländas av vägmärken skulle också beaktas. Metoder: Ett fältexperiment mätte läsavstånd (och synskärpa och kontrastseende). Enkätstudier mätte uppfattningar och erfarenheter hos olika förarkategorier om körning i mörker i allmänhet och om vägmärkens egenskaper i mörker i synnerhet.Background: Road signs are crucial for informing road users and need to be bright enough to be visible and readable, but not so bright that they cause glare. The brightness levels of road signs should also be appropriate for the vast majority of road users. Purpose: The purpose was to evaluate readability of road signs of retroreflection classes RA2 and RA3B, with regard to factors affecting the retroreflection per se, amount of light onto the signs, and how well the driver sees. Objective measures of reading distance and visual status, and subjective measures of how different categories of drivers experience that they detect, read, and experience glare from road signs were also to be taken into account. Methods: A field experiment measured reading distance (and visual acuity and contrast); and questionnaire studies measured opinions and experiences from different driver categories concerning driving in darkness in general, and about properties of road signs in darkness in particular

Semantic Framing of Speech : Emotional and Topical Cues in Perception of Poorly Specified Speech

The general aim of this thesis was to test the effects of paralinguistic (emotional) and prior contextual (topical) cues on perception of poorly specified visual, auditory, and audiovisual speech. The specific purposes were to (1) examine if facially displayed emotions can facilitate speechreading performance; (2) to study the mechanism for such facilitation; (3) to map information-processing factors that are involved in processing of poorly specified speech; and (4) to present a comprehensive conceptual framework for speech perception, with specification of the signal being considered. Experi¬mental and correlational designs were used, and 399 normal-hearing adults participated in seven experiments. The main conclusions are summarised as follows. (a) Speechreading can be facilitated by paralinguistic information as constituted by facial displayed emotions. (b) The facilitatory effect of emitted emotional cues is mediated by their degree of specification in transmission and ambiguity as percepts; and by how distinct the perceived emotions combined with topical cues are as cues for lexical access. (c) The facially displayed emotions affect speech perception by conveying semantic cues; no effect via enhanced articulatory distinctiveness, nor of emotion-related state in the perceiver is needed for facilitation. (d) The combined findings suggest that emotional and topical cues provide constraints for activation spreading in the lexicon. (e) Both bottom-up and top-down factors are associated with perception of poorly specified speech, indicating that variation in information-processing abilities is a crucial factor for perception if there is paucity in sensory input. A conceptual framework for speech perception, comprising specification of the linguistic and paralinguistic information, as well as distinctiveness of primes, is presented. Generalisations of the findings to other forms of paralanguage and language processing are discussed