Personality dimensions of people who suffer from visual stress

Personality dimensions of participants who suffer from visual stress were compared with those of normal participants using the Eysenck Personality Inventory. Extraversion-Introversion scores showed no significant differences between the participants who suffered visual stress and those who were classified as normal. By contrast, significant differences were found between the normal participants and those with visual stress in respect of Neuroticism-Stability. These differences accord with Eysenck's personality theory which states that those who score highly on the neuroticism scale do so because they have a neurological system with a low threshold such that their neurological system is easily activated by external stimuli. The findings also relate directly to the theory of visual stress proposed by Wilkins which postulates that visual stress results from an excess of neural activity. The data may indicate that the excess activity is likely to be localised at particular neurological regions or neural processes

Computed tomography of renal oncocytomas

A retrospective analysis of 5 renal oncocytomas studied with CT was performed. Oncocytomas appeared as rounded hypodense solid masses with sharp margination from the normal renal parenchyma. They showed uniform homogeneous enhancement on CT scans performed after drip infusion of urographic contrast. One oncocytoma studied with dynamic CT scanning demonstrated a stellate (spoke-wheel) pattern of enhancement. No evidence of involvement of adjacent renal parenchyma, perinephric fat, renal veins or regional lymph nodes was present at CT and the findings were confirmed at surgery. Although the differential diagnosis between renal oncocytoma and hypernephroma may not be possible, preoperative awareness of a potentially benign lesion may guide the surgeon to attempt renal preserving surgery instead of the customary nephrectomy.Peer Reviewedhttp://deepblue.lib.umich.edu/bitstream/2027.42/25589/1/0000133.pd

Does one write en or does one write man? : A survey of the use of gender-neutral generic pronouns in online texts

Användningen av en istället för man som nominativform för det svenska generiska pronomenet har varit en av den feministiska språkpolitikens stora frågor under det senaste decenniet. Den här studien har undersökt hur användningen faktiskt ser ut på nätet, både genom en diakron delstudie på bloggar under perioden 1998-2017 och genom en synkron jämförelse mellan olika texttyper. Därtill har studien undersökt ifall andelen nominativt en ökar i relation till dess motsvarighet man. Resultatet av dessa undersökningar är att användningen ökar, både över tid och i andelar, men att det går långsamt och att användningen av man fortfarande uppgår till omkring 99% av alla förekomster av det generiska pronomenet i subjektsposition. Olika argument har föreslagits av olika forksare angående hur nominativt en faktiskt kan användas, med begränsningar till vissa kontexter eller till vissa referenter. Resultaten från den sista delstudien i den här uppsatsen visar att en kan användas i samma kontexter och med samma referenter som man. Sedan diskuteras resultaten i relation till tidigare studier vad det gäller hur en och man kan användas

The Effects of Systematic Desensitization on Test Anxiety, General Anxiety, and Attitude Toward School Among Fifth-Grade Pupils

The problem of this study was to investigate the effectiveness of systematic desensitization on test anxiety, general anxiety, and attitude toward school among fifth-grade elementary-school children

Grammatiskt genus i Hindukush-språk : En areal-typologisk studie

In the mountainous area of the Greater Hindukush in northern Pakistan, north-western Afghanistan and Kashmir, some fifty languages from six different genera are spoken. The languages are at the same time innovative and archaic, and are of great interest for areal-typological research. This study investigates grammatical gender in a 12-language sample in the area from an areal-typological perspective. The results show some intriguing features, including unexpected loss of gender, languages that have developed a gender system based on the semantic category of animacy, and languages where this animacy distinction is present parallel to the inherited gender system based on a masculine/feminine distinction found in many Indo-Aryan languages. I den här studien undersöks grammatiskt genus i ett antal språk som talas i ett bergsområde beläget i norra Pakistan, nordvästra Afghanistan och Kashmir. I området, här kallat Greater Hindukush, talas omkring 50 olika språk från sex olika språkfamiljer. Det stora antalet språk tillsammans med den otillgängliga terrängen har gjort att språken är arkaiska i vissa hänseenden och innovativa i andra, vilket gör det till ett intressant område för arealtypologisk forskning. Resultaten av den här undersökningen visar att en del språk i urvalet helt har tappat sitt grammatiska genus trots att det anses vara ett relativt stabilt språkdrag. Några språk har utvecklat ett nytt grammatiskt genus baserat på en animacitetsdistinktion, antingen som det enda kvarvarande systemet, eller parallellt med ett nedärvt indoariskt genussystem baserat på biologiskt kön.Language contact and relatedness in the Hindukush region (421-2014-631

Grammatiskt genus i Hindukush-språk : En areal-typologisk studie

In the mountainous area of the Greater Hindukush in northern Pakistan, north-western Afghanistan and Kashmir, some fifty languages from six different genera are spoken. The languages are at the same time innovative and archaic, and are of great interest for areal-typological research. This study investigates grammatical gender in a 12-language sample in the area from an areal-typological perspective. The results show some intriguing features, including unexpected loss of gender, languages that have developed a gender system based on the semantic category of animacy, and languages where this animacy distinction is present parallel to the inherited gender system based on a masculine/feminine distinction found in many Indo-Aryan languages. I den här studien undersöks grammatiskt genus i ett antal språk som talas i ett bergsområde beläget i norra Pakistan, nordvästra Afghanistan och Kashmir. I området, här kallat Greater Hindukush, talas omkring 50 olika språk från sex olika språkfamiljer. Det stora antalet språk tillsammans med den otillgängliga terrängen har gjort att språken är arkaiska i vissa hänseenden och innovativa i andra, vilket gör det till ett intressant område för arealtypologisk forskning. Resultaten av den här undersökningen visar att en del språk i urvalet helt har tappat sitt grammatiska genus trots att det anses vara ett relativt stabilt språkdrag. Några språk har utvecklat ett nytt grammatiskt genus baserat på en animacitetsdistinktion, antingen som det enda kvarvarande systemet, eller parallellt med ett nedärvt indoariskt genussystem baserat på biologiskt kön.Language contact and relatedness in the Hindukush region (421-2014-631

The elite and the street: Black class and culture in post-World War Two Philadelphia

With Philadelphia as my focus, I argue that after World War II, in those northern cities where black southern migrants crowded into “second ghettoes,” cultural institutions created as much fracture as they did black unity, modernity or nationalism. Even before the 1960s, when divisions along generational, political and religious lines began to manifest more clearly, newspapers and radio revealed that there were multiple black communities as opposed to just one. Editors and general managers, and later music producers, directors of community art centers and museum founders wrestled with how to appeal to non-elite blacks. Most often, their methods were driven by ideologies—both real and perceived—of interracial liberalism, uplift, and respectability. For the most part, they built on a legacy of black elite institutions in Philadelphia, rather than create a new cultural infrastructure that incorporated a wider scope of tastes, practices and politics. Using sources that range from polls and planning documents to music and dance performances, my dissertation examines black cultural institutions in post-WWII Philadelphia with attention to their politics, cultural products, institutional forms, and place in the racial geography of the city. It thus answers the recent call by social historians to examine the role of the arts in urban places, and enlarges the story of African Americans in the post-industrial city through an emphasis on cultural production and the class politics that shaped it

Sjuksköterskors erfarenheter av bedside-rapportering i slutenvården : En litteraturöversikt

Bakgrund: Överrapportering i slutenvården är ett kritiskt moment som utförs dagligen vid skiftbyte där god kommunikation är grundläggande för patientsäkerheten. Traditionellt sker överrapporteringen på sjuksköterskeexpeditionen utan patientens delaktighet. Bedside-rapportering är en relativt ny metod där överrapporteringen sker i samråd med patienten bredvid sängkanten vilket kan främja patientdelaktigheten och en säker vård. Eftersom den relativt nya metoden inte används som standard i slutenvården är det viktigt att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av den. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av bedside-rapportering i slutenvården. Metod: En allmän litteraturöversikt som följer Polit och Becks niostegsmodell. Sökning efter artiklar utfördes på databaserna CINAHL och Pubmed. Data analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet framställde tre kategorier och sex tillhörande underkategorier: “Hantering av känslig information”, “Kommunikationsflödet” och “Modifierade tillvägagångssätt”. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde utmaningar att hantera känslig information och att tidsåtgången var en oro. Många föredrog ett modifierat tillvägagångsätt. Slutsats: Sjuksköterskor upplever flera hinder med implementeringen av bedside-rapportering i slutenvården, inklusive ineffektivitet, sekretesshantering och val av tillvägagångssätt. Sjuksköterskorna anser att dessa faktorer behöver bearbetas för att metoden ska kunna tillämpas på ett säkert sätt. Samtidigt beskrivs även upplevelser av att bedside-rapportering främjar patientsäkerhet och delaktighet i omvårdnadsprocessen. Nyckelord: Bedside-rapportering, delaktighet, erfarenheter, kommunikationBackground: Handover in inpatient health care is a critical procedure performed daily, where effective communication is fundamental to patient safety. Traditionally, handovers occur in the nurse’s station without patient involvement. Bedside-handover is a relatively new approach where handover takes place in consultation with the patient at the bedside, promoting patient engagement and safe care. As this relatively new method is not yet a standard practice in inpatient care, it is important to investigate nurses’ experiences with it. Aim: To describe nurses’ experiences of bedside-handover in inpatient care. Method: A general literature review following Polit and Beck’s nine-step model. Article searches were conducted in the CINAHL and PubMed databases. Data were analyzed using Graneheim and Lundman’s qualitative content analysis. Result: The findings resulted in three categories and nine corresponding subcategories: “Management of sensitive information”, “Communication flow” and “Modified approaches”. The findings indicated that nurses faced challenges related to handling sensitive information and expresses concerns about time constraint. Nurses faced challenges related to sensitive information and expressed concerns about time consumption. Many preferred a modified approach. Many preferred a modified approach. Summary: Nurses experience several obstacles in implementing bedside-handover in inpatient health care, including inefficiency, confidentiality management and choice of approach. Nurses believe these factors require more work to be applied in a safe way. Nonetheless, experiences of bedside-handover promoting patient safety and participation in the nursing process were also described.  Keywords: Bedside-handover, participation, experiences, communicatio