Personality dimensions of people who suffer from visual stress

Personality dimensions of participants who suffer from visual stress were compared with those of normal participants using the Eysenck Personality Inventory. Extraversion-Introversion scores showed no significant differences between the participants who suffered visual stress and those who were classified as normal. By contrast, significant differences were found between the normal participants and those with visual stress in respect of Neuroticism-Stability. These differences accord with Eysenck's personality theory which states that those who score highly on the neuroticism scale do so because they have a neurological system with a low threshold such that their neurological system is easily activated by external stimuli. The findings also relate directly to the theory of visual stress proposed by Wilkins which postulates that visual stress results from an excess of neural activity. The data may indicate that the excess activity is likely to be localised at particular neurological regions or neural processes

Computed tomography of renal oncocytomas

A retrospective analysis of 5 renal oncocytomas studied with CT was performed. Oncocytomas appeared as rounded hypodense solid masses with sharp margination from the normal renal parenchyma. They showed uniform homogeneous enhancement on CT scans performed after drip infusion of urographic contrast. One oncocytoma studied with dynamic CT scanning demonstrated a stellate (spoke-wheel) pattern of enhancement. No evidence of involvement of adjacent renal parenchyma, perinephric fat, renal veins or regional lymph nodes was present at CT and the findings were confirmed at surgery. Although the differential diagnosis between renal oncocytoma and hypernephroma may not be possible, preoperative awareness of a potentially benign lesion may guide the surgeon to attempt renal preserving surgery instead of the customary nephrectomy.Peer Reviewedhttp://deepblue.lib.umich.edu/bitstream/2027.42/25589/1/0000133.pd

Does one write en or does one write man? : A survey of the use of gender-neutral generic pronouns in online texts

Användningen av en istället för man som nominativform för det svenska generiska pronomenet har varit en av den feministiska språkpolitikens stora frågor under det senaste decenniet. Den här studien har undersökt hur användningen faktiskt ser ut på nätet, både genom en diakron delstudie på bloggar under perioden 1998-2017 och genom en synkron jämförelse mellan olika texttyper. Därtill har studien undersökt ifall andelen nominativt en ökar i relation till dess motsvarighet man. Resultatet av dessa undersökningar är att användningen ökar, både över tid och i andelar, men att det går långsamt och att användningen av man fortfarande uppgår till omkring 99% av alla förekomster av det generiska pronomenet i subjektsposition. Olika argument har föreslagits av olika forksare angående hur nominativt en faktiskt kan användas, med begränsningar till vissa kontexter eller till vissa referenter. Resultaten från den sista delstudien i den här uppsatsen visar att en kan användas i samma kontexter och med samma referenter som man. Sedan diskuteras resultaten i relation till tidigare studier vad det gäller hur en och man kan användas

Grammatiskt genus i Hindukush-språk : En areal-typologisk studie

In the mountainous area of the Greater Hindukush in northern Pakistan, north-western Afghanistan and Kashmir, some fifty languages from six different genera are spoken. The languages are at the same time innovative and archaic, and are of great interest for areal-typological research. This study investigates grammatical gender in a 12-language sample in the area from an areal-typological perspective. The results show some intriguing features, including unexpected loss of gender, languages that have developed a gender system based on the semantic category of animacy, and languages where this animacy distinction is present parallel to the inherited gender system based on a masculine/feminine distinction found in many Indo-Aryan languages. I den här studien undersöks grammatiskt genus i ett antal språk som talas i ett bergsområde beläget i norra Pakistan, nordvästra Afghanistan och Kashmir. I området, här kallat Greater Hindukush, talas omkring 50 olika språk från sex olika språkfamiljer. Det stora antalet språk tillsammans med den otillgängliga terrängen har gjort att språken är arkaiska i vissa hänseenden och innovativa i andra, vilket gör det till ett intressant område för arealtypologisk forskning. Resultaten av den här undersökningen visar att en del språk i urvalet helt har tappat sitt grammatiska genus trots att det anses vara ett relativt stabilt språkdrag. Några språk har utvecklat ett nytt grammatiskt genus baserat på en animacitetsdistinktion, antingen som det enda kvarvarande systemet, eller parallellt med ett nedärvt indoariskt genussystem baserat på biologiskt kön.Language contact and relatedness in the Hindukush region (421-2014-631

Grammatiskt genus i Hindukush-språk : En areal-typologisk studie

In the mountainous area of the Greater Hindukush in northern Pakistan, north-western Afghanistan and Kashmir, some fifty languages from six different genera are spoken. The languages are at the same time innovative and archaic, and are of great interest for areal-typological research. This study investigates grammatical gender in a 12-language sample in the area from an areal-typological perspective. The results show some intriguing features, including unexpected loss of gender, languages that have developed a gender system based on the semantic category of animacy, and languages where this animacy distinction is present parallel to the inherited gender system based on a masculine/feminine distinction found in many Indo-Aryan languages. I den här studien undersöks grammatiskt genus i ett antal språk som talas i ett bergsområde beläget i norra Pakistan, nordvästra Afghanistan och Kashmir. I området, här kallat Greater Hindukush, talas omkring 50 olika språk från sex olika språkfamiljer. Det stora antalet språk tillsammans med den otillgängliga terrängen har gjort att språken är arkaiska i vissa hänseenden och innovativa i andra, vilket gör det till ett intressant område för arealtypologisk forskning. Resultaten av den här undersökningen visar att en del språk i urvalet helt har tappat sitt grammatiska genus trots att det anses vara ett relativt stabilt språkdrag. Några språk har utvecklat ett nytt grammatiskt genus baserat på en animacitetsdistinktion, antingen som det enda kvarvarande systemet, eller parallellt med ett nedärvt indoariskt genussystem baserat på biologiskt kön.Language contact and relatedness in the Hindukush region (421-2014-631

Does one write en or does one write man? : A survey of the use of gender-neutral generic pronouns in online texts

Användningen av en istället för man som nominativform för det svenska generiska pronomenet har varit en av den feministiska språkpolitikens stora frågor under det senaste decenniet. Den här studien har undersökt hur användningen faktiskt ser ut på nätet, både genom en diakron delstudie på bloggar under perioden 1998-2017 och genom en synkron jämförelse mellan olika texttyper. Därtill har studien undersökt ifall andelen nominativt en ökar i relation till dess motsvarighet man. Resultatet av dessa undersökningar är att användningen ökar, både över tid och i andelar, men att det går långsamt och att användningen av man fortfarande uppgår till omkring 99% av alla förekomster av det generiska pronomenet i subjektsposition. Olika argument har föreslagits av olika forksare angående hur nominativt en faktiskt kan användas, med begränsningar till vissa kontexter eller till vissa referenter. Resultaten från den sista delstudien i den här uppsatsen visar att en kan användas i samma kontexter och med samma referenter som man. Sedan diskuteras resultaten i relation till tidigare studier vad det gäller hur en och man kan användas