67 research outputs found
Kunskap om Vilt och Skog 2
⹠ReferenshÀgn innebÀr att man jÀmför vegetationsutvecklingen i en hÀgnad yta med en oskyddad yta.
⹠ReferenshÀgn byggs med fördel i ungskogsytor dÀr
effekterna av betning Àr sÀrskilt tydliga.
⹠Hjortviltet kan genom bete pÄverka olika trÀdslags konkurrensförmÄga genom att höjdtillvÀxten minskar.
⹠Det Àr framför allt tall och flera arter av lövtrÀd som
pÄverkas negativt av bete medan gran ofta gynnas, vilket
pÄ sikt kan fÄ negativa konsekvenser för den biologiska
mÄngfalden.
⹠Genom att anvÀnda flera referenshÀgn kan man mÀta vilken
pÄverkan hjortviltet har pÄ vegetation och trÀdslagssammansÀttning inom ett viltförvaltningsomrÄde
Interacting effects of insect and ungulate herbivory on Scots pine growth
Most plants are subjected to damage from multiple species of herbivores, and the combined impact on plant growth can be non-additive. Since plant response to herbivores tends to be species specific, and change with repeated damage, the outcome likely depend on the sequence and number of attacks. There is a high likelihood of non-additive effects on plant growth by damage from mammals and insects, as mammalian herbivory can alter insect herbivore damage levels, yet few studies have explored this. We report the growth response of young Scots pine trees to sequential mammal and insect herbivory, varying the sequence and number of damage events, using an ungulate-pine-sawfly system. Combined sawfly and ungulate herbivory had both additive and non-additive effects on pine growth-the growth response depended on the combination of ungulate browsing and sawfly defoliation (significant interaction effect). Repeated sawfly herbivory reduced growth (compared to single defoliation) on un-browsed trees. However, on browsed trees, depending on when sawfly defoliation was combined with browsing, trees exposed to repeated sawfly herbivory had both higher, lower and the same growth as trees exposed to a single defoliation event. We conclude that the sequence of attacks by multiple herbivores determine plant growth response
Habitatmodeller och flermÄlsanalys
⹠Inom forskningsprogrammet Heureka utvecklas habitatmodeller för flera djur- och vÀxtarter. ⹠Habitatmodeller kan anvÀndas för att identifiera framtida flaskhalsar i mÀngd och fördelning av viktiga livsmiljöer för olika arter. ⹠Det behövs verktyg för att ta hÀnsyn till bÄde virkesproduktion och en viss mÀngd habitat i landskapet i planeringen. Ett sÄdant verktyg Àr flermÄlsanalys. ⹠FlermÄlsanalys kan anvÀndas för att utvÀrdera olika planalternativ med hÀnsyn till olika arters habitatkrav. Den grundliga genomgÄngen av situationen i en flermÄlsanalys ökar kunskapen om problemet vilket i sin tur kan leda till bÀttre slutlösningar
Kunskap om Vilt och Skog 4
⹠Klövviltet Àr en förnybar resurs som har sÄvÀl ekologiska,
ekonomiska som sociala vÀrden.
⹠Samtidigt orsakar klövviltets bete pÄ trÀd nedsatt virkeskvalitet, minskad tillvÀxt och dÀrmed minskat ekonomiskt
utbyte för skogsnÀringen.
⹠En ökad fodermÀngd i landskapet kan minska betestrycket
pÄ ekonomiskt viktiga trÀdslag.
⹠Genom att anlÀgga viltÄkrar kan fodertillgÄngen i landskapet
ökas och viss del av betningen styras mot dessa.
âą Studien visar att 1 700â13 000 kg foder (torrvikt) per
hektar potentiellt kan skapas beroende pÄ gröda, men
att en stor del konsumeras av klövviltet redan pÄ sommaren.
⹠I brynen kring viltÄkrarna var betestrycket pÄ lövtrÀd
20â50 % högre Ă€n pĂ„ marker lĂ€ngre frĂ„n Ă„krarna, vilket
tyder pÄ en ökad skaderisk för trÀd i direkt anslutning till
Ă„krarna
Food plots as a habitat management tool: forage production and ungulate browsing in adjacent forest
A key challenge for wildlife management is to handle competing goals. High ungulate densities may be desirable from hunting and recreational perspectives, but may come in conflict with needs to limit or reduce browsing damage. Since browsing intensity is negatively related to forage availability it may be possible to mitigate damage on forest by increasing forage availability within the landscape. A commonly used method to increase the attractiveness of a localized part of the landscape is to establish food plots. In a multiyear setup using enclosures, wildlife observations, field surveys, and controlled biomass removal, we studied food plots to document forage production, utilization by ungulates, and browsing on adjacent forests in southern Sweden. The fenced parts of the food plots produced on average 2230 to 5810 kg ha. 1 marrow-stem kale, second-year clover mix or early-sown rapeseed. The biomass of target crops was generally higher within ungrazed (exclosures) compared to grazed (controls) quadrats on the food plots, which demonstrates that the crops were used as forage by ungulates. Browsing on deciduous trees in the adjacent forest was higher within 70-135 m from the food plots compared to areas further away. For wildlife management, our study shows that establishment of food plots provides substantial amounts of forage both during growing season and at the onset of the dormant season, and that a large share of this food is consumed. Finally, our study documents that forage availability for ungulates at the onset of the often-limiting dormant season can be increased by fencing food plots throughout the growing season
Slutrapport. Temaforskningsprogram Vilt och Skog 2010-2012
Liksom under föregĂ„ende projektperiod har styrgruppen under 2010â12 varit mycket engagerad och aktiv. För tema 1 â Klövviltets fördelning och nyttjande av skogslandskapet â har det inneburit ett fortsatt fokus pĂ„ Ă€lg fram till 2012 dĂ„ programmet startade förberedelserna för flerartsstudier. För tema 2 â Skogsskötsel, foderproduktion och utnyttjande â har det medfört dels ett fortsatt fokus utvĂ€rdering av Ă„tgĂ€rderna i Sveaskogs foderprojekt, dels ett tydligare arbete med fler studieomrĂ„den och klövviltets nyttjande av miljön. För tema 3 â FörbĂ€ttrade instrument för övervakning av viltpopulationerna â har resurserna koncentrerats pĂ„ studier av referenshĂ€gn. UtifrĂ„n rogrammets resurser, >3 Mkr per Ă„r, och den ambitiösa programplanen som styrgruppen tillsammans med forskarna
utarbetat, Ă€r det programledningens bedömning att vi mer Ă€n vĂ€l nĂ„tt mĂ„len vad gĂ€ller relevant kunskap för sektorn och SLU, sĂ€rskilt inom följande omrĂ„den. Vi harâŠ
* med flera studiepopulationer i södra, mellersta och norra Sverige studerat Àlgarnas
fördelning och nyttjande av skogslandskapet med hjÀlp av GPS;
* med tre studiepopulationer i södra Sverige studerat klövviltets fördelning och nyttjande av skogslandskapet med hjÀlp av inventeringar;
* dokumenterat nyttjandet ur ett flerartsperspektiv i tre omrÄden i södra Sverige;
* utvÀrderat effekten pÄ skog av direkt foderskapande ÄtgÀrder inklusive viltÄkrar;
* i stor skala utvecklat och utvÀrderat metoder för uppföljning av klövviltets fördelning i landskapet och deras pÄverkan;
* etablerat och delvis utvÀrderat referenshÀgn som ett förbÀttrat instrument för bedömning av betespÄverkan;
* i de tvÄ regeringsuppdragen till SLU om inventeringsmetoder för Àlg och utbildning
adaptiv förvaltning utarbetat faktablad, manualer och utbildningsmaterial, samt
deltagit i utbildning av lÀnsstyrelser och skogsnÀring
Vi bedömer att vi endast delvis nĂ„tt mĂ„len förâŠ
* nÄgra planerade foderskapande ÄtgÀrder. Vi bedömer att orsaken till detta Àr rent praktiska inom skogssektorn, vilka stÄtt helt utanför vÄr kontroll. Det handlar dels om
att Ă„tgĂ€rderna sattes in sĂ„ sent (sĂ€songen 2010â2011 eller 2012 för frihuggning av ekar) att effekterna helt enkelt inte kunnat utvĂ€rderas (frĂ€mst viltanpassad röjning),
dels att planerade ÄtgÀrder som plantering av salix inte alls blev av, dels att vissa ÄtgÀrder utfördes i mycket mindre omfattning Àn planerat;
* förbÀttrade instrument för övervakning av viltpopulationerna.
SLU:s och den skogsvetenskapliga fakultetens mÄl med temaforskningsprogram Àr att bygga ny kompetens. Under programperioden har SLU blivit den ledande miljön inom adaptiv klövviltförvaltning, rörelseekologi, vilt och foderskapande ÄtgÀrder samt inventeringsmetodik för betning och klövvilt. Programmet har trÀnat fyra postdoktorala
forskare varav tvÄ Àr docent pÄ SLU idag. Vi har internationellt rekryterat tvÄ forskarassistenter som redan nu efter tvÄ Är Àr under prövning för docentur vid SLU.
Programet har trÀnat 22 studenter, sammanfattat kunskapen i 17 rapporter, 22 examensarbeten (21 master, 1 kandidat), 15 faktablad, 7 bokkapitel, 6 manualer för adaptiv 4
Àlgförvaltning, 6 instruktioner om försöksdesign, >11 populÀrvetenskapliga artiklar och slutligen 51 vetenskapliga arbeten till refereegranskade tidskrifter. DÀrtill har vi medverkat i ett stort antal publika möten frÄn SkÄne i söder till Norrbotten i norr
- âŠ