13 research outputs found

    Dags att precisera ämnet folkhälsovetenskap

    No full text
    Från 1920-talet inrättades utbildningar i Public Health i USA och i Centraleuropa. I Sverige täcktes kunskapsområdet av Socialmedicin och Hygien vid universiteten. Begreppet Folkhälsovetenskap som universitetsämne dök upp vid Nordiska Hälsovårdshögskolan (NHV) vid slutet av 1970-talet. Under 1980-talet blev NHV stilbildande för utvecklingen av folkhälsoutbildningarna i Sverige. Den stora expansionsperioden under 1990-talet, med nya utbildningar på såväl grund som avancerad nivå vid ett flertal svenska lärosäten, innebar att en viss spretighet i ämnesinnehåll uppkom. Vid Högskoleverkets nationella granskning av ämnet Folkhälsovetenskap vid svenska lärosäten under 2006 framfördes kritik mot bristen på enhetlig hantering av ämnet och avsaknad av acceptabel definition.Time to specify the subject field Public Health Science Training programs in Public Health were established in the United States and in Europe from the 1920s. In Sweden the field of knowledge was covered by Social Medicine and Hygiene. Nordic School of Public Health was trendsetting in modern Public Health training programs in Northern Europe from the 1980s. A period of rapid expansion of training programs, at basic as well as at advanced levels, was started in the 1990s in Sweden. However, due to a pronounced sprawling of the different training programs in Public Health in Sweden , the Swedish National Agency for Higher Education concluded a review by requesting a specification of the subject field and its content. Key Words: Public Health, training programs, historic review, Nordic School of Public Healt

    En ny skolläkarutbildning för skolans hälsofrämjande arbete

    No full text
     En ny kurs inom specialistutbildningen för skolläkare kommer att startas under 2017. Det finns en mer än 150 årig tradition bland skolläkare i Sverige att arbeta för positiv hälsoutveckling bland barn och unga i skolan. Men så här långt har det faktiskt inte funnits någon systematisk utbildning i form av specifik kurs för skolläkare. Ett viktigt mål i specialistutbildningen av läkarna är att lära sig bidra med medicinskt evidensbaserad kunskap i det tvärprofessionella samarbetet för barns hälsoutveckling i skolan samt för elever med sviktande mental hälsa, specifika neuropsykiatriska störningar och inlärningsproblem av andra orsaker

    Salt content labelling of foods in supermarkets in Finland

    Get PDF
    Tutkimuksen tarkoituksena oli selvittää kuinka paljon vähäsuolaisia tuotteita löytyy suurten suomalaisten valintamyymälöiden valikoimista sekä miten nämä tuotteet ovat esillä kauppojen hyllyissä. Tutkimus tehtiin neljässä valintamyymälässä Mikkelin ja Pieksämäen seudulla. Myymälät valittiin edustamaan neljää eri kauppaketjua ja kunkin ketjun suurin myymälä otettiin mukaan tutkimukseen. Tutkimuksessa tarkasteltiin kuutta elintarvikeryhmää, joilla kaikilla on merkitystä suomalaisten suolan saannin kannalta. Kaikkiaan 689 valmiiksi pakatun elintarvikkeen myyntipäällyksestä kerättiin kaikki suolaa ja natriumia koskevat merkinnät. Lähtökohtana oli suomalainen elintarvikelainsäädäntö suolan ja natriumin merkitsemisestä myyntipäällyksiin. Vähäsuolaisia tuotteita löytyi suurimmasta osasta elintarvikeryhmiä, mutta vähäsuolaisia kokolihatuotteita tai eineksiä ei löytynyt. Mahdollisuutta merkitä tuote vähäsuolaiseksi oli käytetty vain noin puolessa niistä tuotteista joihin se olisi ollut mahdollista merkitä. Vähäsuolaisten tuotteiden valikoimissa ei ollut eroa neljän eri kaupan välillä. Kansanterveyden kannalta elintarviketeollisuuden tulisi lisätä vähäsuolaisten tuotteiden valikoimaa. Erityisesti olisi tarpeen kehittää vähäsuolaisia eineksiä.The aim of the study was to assess the extent to which lightly salted food products are included in the assortments of Finnish supermarkets and prominently placed on shelves. The study was carried out in eastern Finland in four supermarkets of different food chains. Six food groups of importance for people's salt intake were considered. The food labels of 689 packaged food products were checked for salt and sodium information on the basis of Finnish regulations on salt. Products with reduced salt contents were found in most food groups but not among whole-meat or ready-to-eat foods. Half of the products with reduced amounts of salt were labelled "lightly salted". All four supermarkets had a similar assortment of lightly salted products. From the public health point of view, the food industry should increase the supply of lightly salted products, and make a special effort to develop lightly salted ready-to-eat foods.vokSuolamerkinnät valintamyymälöiden pakatuissa elintarvikkeiss

    Folkhälsovetenskap - arbetet med ämnets definition och innehåll

    No full text
    Högskoleverkets kritik mot hanteringen av ämnet Folkhälsovetenskap vid de svenska lärosätena utmynnade i att det Svenska Folkhälsokonsortiet tillsatte en arbetsgrupp. Denna grupp lade fram ett förslag till definition av ämnet Folkhälsovetenskap och en förteckning över basala kunskaps- och kompetensområden. Samtidigt identifierades sju specifika områden inom ämnet. Vid ett möte i oktober 2008 gillades arbetsgruppens förslag av konsortiets närvarande medlemmar.Abstract: Due to critism from the Swedish National Agency for Higher Education a process with the aim to establish a common definition and description of the content of the University subject Public Health Science was carried out. A working group suggested an overriding definition. A list of basic knowledge and competencies for each student with a degree in Public Health from a Swedish University was also suggested. These suggestions were accepted by the Swedish Consortium for Public Health training programs.Högskoleverkets kritik mot hanteringen av ämnet Folkhälsovetenskap vid de svenska lärosätena utmynnade i att det Svenska Folkhälsokonsortiet tillsatte en arbetsgrupp. Denna grupp lade fram ett förslag till definition av ämnet Folkhälsovetenskap och en förteckning över basala kunskaps- och kompetensområden. Samtidigt identifierades sju specifika områden inom ämnet. Vid ett möte i oktober 2008 gillades arbetsgruppens förslag av konsortiets närvarande medlemmar. Due to critism from the Swedish National Agency for Higher Education a process with the aim to establish a common definition and description of the content of the University subject Public Health Science was carried out. A working group suggested an overriding definition. A list of basic knowledge and competencies for each student with a degree in Public Health from a Swedish University was also suggested. These suggestions were accepted by the Swedish Consortium for Public Health training programs

    Kraftsamling för ungas psykiska hälsa : Kunskapssammanfattning och förslag till interventioner från Svenska Läkarsällskapet arbetsgrupp 2021

    No full text
    Utvecklingen från mitten av 1960-talet och framåt har kännetecknats av ökad materiell levnadsstandard, stärkt rättskydd för barn, minskande somatisk ohälsa, och en kraftigt sjunkande barnadödlighet. Denna positiva utveckling i Sverige och andra höginkomstländer har inte lett till en minskning av psykiska symptom hos unga. Att barn rapporterar mer stress och psykiska symptom trots bättre levnadsförhållanden, ”välfärdsparadoxen”, har varit tydligt i Sverige. Utgångspunkten för denna översikthar varit att lyfta fram vilka livsstils- och omgivningsfaktorer som har visat sig kunna bromsa eller vända denna utveckling. Folkhälsomyndighetens undersökning “Skolbarns hälsovanor”, och liknande rapporter från WHO, Unicef samt USA:s och Kanadas folkhälsomyndigheter har påtalat tydliga samband mellan psykiska symptom hos unga i skolåldern och fysisk inaktivitet. Låg fysisk aktivitet har i sin tur ofta ett samband med att tid på digitala medier tar utrymme från sömn och hälsofrämjande aktiviteter. Det finns även belägg för att program som stärker ungas förmåga att hantera känslor, sociala relationer och fatta ansvarsfulla beslutleder till bättre skolresultat, anpassning till vuxenlivet och bidrar till bättre psykisk hälsa. Ett omfattandekunskapsunderlag talar för att skolan har en central roll när det gäller att främja psykisk hälsa. Samma gäller vikten av tidiga insatser till unga med individuella svårigheter eller problem som beror på ogynnsamma eller socialt belastade uppväxtmiljöer. Utifrån publicerade samband mellan psykiska symptom och livsstil eller livsomständigheter föreslår Svenska Läkarsällskapets arbetsgrupp fem konkreta interventioner där vi ser skolan som en viktig arena där man når alla unga i skolåldern. 5 konkreta interventioner för förbättrad psykisk hälsa bland barn och unga: Regelbunden strukturerad fysisk aktivitet – gärna i anslutning till skoltid. Hjälpa unga att nå en balans mellan tid ägnad åt digitala medier och hälsofrämjande aktiviteter. “Livskunskapsprogram” som hjälp till ungdomar att stärka självkänslan, hantera stress och skapa positiva förändringar. Främja psykisk hälsa i skolmiljön genom att anpassa kunskaps- och betygskrav till ungas utveckling och förutsättningar. Satsa på program för tidig upptäckt och stöd till unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa. För att kunna genomföra dessa insatser krävs ett nära samarbete mellan alla som verkar för ungas hälsa; professioner inom hälso- och sjukvård, elevhälsa, socialtjänst men även föräldra- och elevorganisationer. När det gäller samhällsfunktioner som hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst behöver man undanröja organisatoriska hinder för samverkan. Olika huvudmän för samhällsfunktioner har skilda ansvarsområden och ibland olika syn på sitt uppdrag. Vi vill även understryka vikten av fler kontaktytor mellan akademisk forskning som utvärderar hälsofrämjande program och verksamheter som ska tillämpa dessa

    Kraftsamling för ungas psykiska hälsa : Kunskapssammanfattning och förslag till interventioner från Svenska Läkarsällskapet arbetsgrupp 2021

    No full text
    Utvecklingen från mitten av 1960-talet och framåt har kännetecknats av ökad materiell levnadsstandard, stärkt rättskydd för barn, minskande somatisk ohälsa, och en kraftigt sjunkande barnadödlighet. Denna positiva utveckling i Sverige och andra höginkomstländer har inte lett till en minskning av psykiska symptom hos unga. Att barn rapporterar mer stress och psykiska symptom trots bättre levnadsförhållanden, ”välfärdsparadoxen”, har varit tydligt i Sverige. Utgångspunkten för denna översikthar varit att lyfta fram vilka livsstils- och omgivningsfaktorer som har visat sig kunna bromsa eller vända denna utveckling. Folkhälsomyndighetens undersökning “Skolbarns hälsovanor”, och liknande rapporter från WHO, Unicef samt USA:s och Kanadas folkhälsomyndigheter har påtalat tydliga samband mellan psykiska symptom hos unga i skolåldern och fysisk inaktivitet. Låg fysisk aktivitet har i sin tur ofta ett samband med att tid på digitala medier tar utrymme från sömn och hälsofrämjande aktiviteter. Det finns även belägg för att program som stärker ungas förmåga att hantera känslor, sociala relationer och fatta ansvarsfulla beslutleder till bättre skolresultat, anpassning till vuxenlivet och bidrar till bättre psykisk hälsa. Ett omfattandekunskapsunderlag talar för att skolan har en central roll när det gäller att främja psykisk hälsa. Samma gäller vikten av tidiga insatser till unga med individuella svårigheter eller problem som beror på ogynnsamma eller socialt belastade uppväxtmiljöer. Utifrån publicerade samband mellan psykiska symptom och livsstil eller livsomständigheter föreslår Svenska Läkarsällskapets arbetsgrupp fem konkreta interventioner där vi ser skolan som en viktig arena där man når alla unga i skolåldern. 5 konkreta interventioner för förbättrad psykisk hälsa bland barn och unga: Regelbunden strukturerad fysisk aktivitet – gärna i anslutning till skoltid. Hjälpa unga att nå en balans mellan tid ägnad åt digitala medier och hälsofrämjande aktiviteter. “Livskunskapsprogram” som hjälp till ungdomar att stärka självkänslan, hantera stress och skapa positiva förändringar. Främja psykisk hälsa i skolmiljön genom att anpassa kunskaps- och betygskrav till ungas utveckling och förutsättningar. Satsa på program för tidig upptäckt och stöd till unga med ökad risk för sämre psykisk hälsa. För att kunna genomföra dessa insatser krävs ett nära samarbete mellan alla som verkar för ungas hälsa; professioner inom hälso- och sjukvård, elevhälsa, socialtjänst men även föräldra- och elevorganisationer. När det gäller samhällsfunktioner som hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst behöver man undanröja organisatoriska hinder för samverkan. Olika huvudmän för samhällsfunktioner har skilda ansvarsområden och ibland olika syn på sitt uppdrag. Vi vill även understryka vikten av fler kontaktytor mellan akademisk forskning som utvärderar hälsofrämjande program och verksamheter som ska tillämpa dessa

    Influence of parental socio-economic status on diet quality of European adolescents: Results from the HELENA study

    No full text
    corecore