32 research outputs found
Multiple myeloma and infections: a population-based study on 9253 multiple myeloma patients.
Get PDFInfections are a major cause of morbidity and mortality in patients with multiple myeloma. To estimate the risk of bacterial and viral infections in multiple myeloma patients, we used population-based data from Sweden to identify all multiple myeloma patients (n=9 253) diagnosed from 1988 to 2004 with follow-up to 2007 and 34 931 matched controls. Cox proportional hazard models were used to estimate the risk of infections. Overall, multiple myeloma patients had a 7-fold (hazard ratio =7.1; 95% confidence interval = 6.8-7.4) risk of developing any infection compared to matched controls. The increased risk of developing a bacterial infection was 7-fold (7.1; 6.8-7.4), and for viral infections 10-fold (10.0; 8.9-11.4). Multiple myeloma patients diagnosed in the more recent calendar periods had significantly higher risk of infections compared to controls (p<0.001). At one year of follow-up, infection was the underlying cause in 22% of deaths in multiple myeloma patients. Mortality due to infections remained constant during the study period. Our findings confirm that infections represent a major threat to multiple myeloma patients. The effect on infectious complications due to novel drugs introduced in the treatment of multiple myeloma needs to be established and trials on prophylactic measures are needed
Att åstadkomma inriktning och samordning - 7 analyser utifrån hanteringen av skogsbranden i Västmanland 2014
Get PDFI antologin får du ta del av sju olika analyser av det utmanande arbetet med att åstadkomma inriktning och samordning av samhällets resurser i samband med skogsbranden. Publikationen är ett utvecklingsbidrag och är tänkt att ge vägledning till förbättrad förmåga att hantera framtidens samhällsstörningar. Bakom texterna står sju olika författare som utgått från ambitionen att publicera ett transparant resonemang där slutsatserna är välgrundade och tillämpliga, såväl ur ett praktiskt som ur ett teoretiskt perspektiv. Arbetet utgår från vetenskaplig metodik och grundas bland annat i ett stort antal intervjuer. Flera av författarna var dessutom närvarande under den akuta hanteringen och kunde på detta sätt samla in värdefull data. Målgruppen för materialet är alla de som på olika sätt är intresserade av utvecklingsfrågor inom området ledning och samverkan
Skötsel av fågelskär i Vänern - skötselobjekt och skötselråd
No full textLänsstyrelsen i Västra Götalands län är en av sju länsstyrelser som fått i uppdrag av regeringen att ta fram en generell vägledning för arbete med regionala landskapsstrategier enligt miljömålet ”Ett rikt växt- och djurliv”. Det område som berörs är Vänerskärgården med Kinnekulle i Götene, Lidköpings och Mariestads kommuner. Denna rapport ingår i delprojekt ett, ”Natur och människor i Vänerskärgården”, som leds av Vänerns vattenvårdsförbund. Syftet med rapporten är att redovisa förslag på lämpliga fågelskär att sköta i Vänerskärgården inom ovannämnda kommuner. Med ett fågelskär avses här ett skär med kolonihäckande måsar, tärnor och andra sjöfåglar. Åtgärderna skall gynna typiska sjöfåglar för Vänern.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p
Övervakning av fågelfaunan på Vänerns fågelskär : Metodutvärdering och förslag till framtida inventeringar
No full textPå uppdrag av Vänerns vattenvårdsförbund och Länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län genomfördes denna utvärdering av metoden för inventering av kolonihäckandesjöfåglar i Vänerns skärgårdar. Thomas Landgren har varit samordnare förprojektet och tillsammans med Erik Landgren skrivit denna rapport. Projektet har finansieratsav regionala miljöövervakningsmedel (”specialprojekt”).Inventeringar av kolonihäckande sjöfåglar i Vänern ingår i Program för samordnad nationellmiljöövervakning i Vänern. Inventeringarna är årliga och inventeringen har genomförtsi en del av Vänern sedan 1982 och för hela sjön sedan 1993
Fågelskär i Vänern 1999
No full textSammanfattning För sjunde året i följd inventerades Vänerns fågelskär, dvs. skär med kolonihäckande sjöfåglar, som en del av miljöövervakningen i Vänern. Ett tjugotal ornitologer inventerade knappt 640 fågellokaler i mitten av juni enligt en metod som utarbetats speciellt för Vänern. Inventeringen utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Vänerns vattenvårdsförbund. Uppgifterna från åren 1993-1999 finns inlagda i speciell databas som byggts upp för detta ändamål. Med hjälp av det växande inventeringsmaterialet kan bl.a. långsiktiga förändringar hos Vänerns sjöfågelbestånd spåras med allt större säkerhet, förändringar som indikerar hur väl en viktig del av Vänerns ekosystem fungerar. Vänerns två talrikaste måsfåglar fiskmås och gråtrut inräknades i större antal än något tidigare år sedan inventeringsstarten 1993. Detsamma gäller den sparsamt förekommande silvertärnan. Skrattmåsarna var betydligt färre jämfört med närmast föregående år, men ändå mer än dubbelt så många som de två första inventeringsåren. Förekomsten av fisktärna låg nära genomsnittet för inventeringsåren. Endast en av Vänerns måsfåglar, havstruten, uppvisade en direkt svag förekomst jämfört med tidigare år. Silltrut och skräntärna är två måsfåglar som, förutom i Vänern, nästan enbart häckar vid havskusterna. För andra året i rad ökade antalet silltrutar kraftigt. På fågelskären inräknades närmare 200 individer. Liksom de tre föregående åren häckade skräntärna med tre par, två i Västergötland och ett i Värmland. Vänerns få par häckar oftast troget i samma skärgårdar år efter år. Mellanskarven är en ny häckfågel på Vänerns fågelskär. Arten konstaterades för första gången häcka 1989 och har därefter successivt ökat i antal och bildat nya kolonier. År 1999 fanns totalt knappt 1 100 par fördelade på 15 kolonier i olika delar av sjön. Ökningstakten har dock mer än halverats de senaste åren, och ingen ny koloni tillkom 1999. Kanske är artens expansionsfas i Vänern snart till ända. Vänerns skarvkolonier studeras närmare i denna rapport. Flertalet kolonier har funnits på fågelskär med större buskage eller glest stående äldre träd, övriga på mer eller mindre kala fågelskär. Samtliga skarvskär är sedan länge kända som häckplatser för måsfågelkolonier och är därmed inte attraktiva för landstigning. Någon konfliktsituation med friluftslivet har sålunda inte uppkommit på häckplatserna. Det förefaller som om skarvarna söker sig till fågelskär med trutkolonier för att häcka. Trutarnas antal och den övriga fågelfaunan på skarvskären tycks i genomsnitt inte ha förändrats påtagligt jämfört med på andra fågelskär sedan skarvarna dök upp. Speciellt skyddsvärda fågelarter som storlom och skräntärna har regelbundet häckat i anslutning till skarvkolonier i Vänern. Vitkindad gås var tidigare känd som en rent arktisk fågelart, men har under senare år börjat häcka längre söderut, främst i Östersjöområdet. Sedan 1993 har häckning årligen konstaterats i Vänern. Vid 1999 års inventering inräknades totalt 19 vuxna fåglar. Häckningar konstaterades på tre lokaler, därav en i norra Vänern och två i Dalbosjön. Liksom sina artfränder i Arktis häckar Vänerns vitkindade gäss gärna kolonivis i anslutning till trutar som ger ett visst skydd mot rovdjur. För roskarlen, en vadare som i Vänern alltid häckar i måsfågelkolonier, är läget nu katastrofalt. Arten påträffades endast på fyra fågelskär jämfört med tio år 1998. Även från delar av östkusten, som förutom Vänern är artens enda nuvarande häckningsområde i Sverige, kommer rapporter om minskning. Från västkusten har arten försvunnit. Mot denna bakgrund är det inte självklart att huvudorsaken till roskarlens nuvarande situation står att finna i häckningsområdet. Våren 1999 nådde Vänerns vattenstånd över högsta dämningsgränsen och var klart högre än under något tidigare inventeringsår. Ett antal tidigare häckningsskär för tärnor och skrattmås var vattendränkta. Vid utvärderingen av inventeringsresultatet måste detta beaktas. De lägre inventeringssiffrorna för några av arterna kanske främst avspeglar förändrade häckningsförhållanden på grund av högt vattenstånd. Oavsett om så är fallet visar årets inventering att tillståndet för Vänerns kolonihäckande sjöfåglar, med undantag för roskarl, för närvarande är gott
Fågelskär i Vänern 2001-2003
No full textI mitten av juni varje år sedan 1993 räknar ett tjugotal ornitologer fåglarna på närmare 700fågellokaler i Vänern. Inventeringen av fågelskär, dvs. skär med kolonihäckande sjöfåglar,ingår i den långsiktiga nationella miljöövervakningen i Vänern. Inventeringen övervakar ocksåett antal fågelarter, för vilka Sverige har internationella åtaganden. Bland häckfåglarna påVänerns fågelskär finns sju arter som anses speciellt hänsynskrävande enligt EUs fågeldirektivoch/eller är klassade som nationellt hotade eller missgynnade. Dessa arter är storlom, vitkindadgås, snatterand, roskarl, skräntärna, fisktärna och silvertärna.Inventeringen utförs på uppdrag av Vänerns vattenvårdsförbund, Länsstyrelsen i Värmlands länsamt Länsstyrelsen i Västra Götalands län. En lämplig inventeringsmetod har tagits framspeciellt för Vänern. Resultaten från inventeringarna lagras i en databas som byggts upp förundersökningen. Med hjälp av det växande materialet kan långsiktiga förändringar hossjöfågelbestånden spåras med allt större säkerhet. Tillståndet för fågelbestånden visar hur en viktigdel av Vänerns livsmiljöer fungerar
Fågelskär i Vänern 2000
No full textFör åttonde året i följd inventerades Vänerns fågelskär, dvs. skär med kolonihäckandesjöfåglar, som en del av miljöövervakningen i Vänern. Ett tjugotal ornitologer räknadefåglarna på nästan 650 häckningsskär i mitten av juni enligt en metod som utarbetats specielltför Vänern. Inventeringen utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmlands län,Länsstyrelsen i Västra Götalands län samt Vänerns vattenvårdsförbund. Uppgifterna frånsamtliga år (1993-2000) finns inlagda i den databas som byggts upp för undersökningen. Medhjälp av det växande materialet kan långsiktiga förändringar hos sjöfågelbestånden spåras medallt större säkerhet, förändringar som visar hur väl en viktig del av Vänerns ekosystemfungerar
"Ryggen fri"
No full textA number of corporate scandals have characterized the beginning of the 21st century, including the company Enron in which the shareholders lost large amounts of money through the accounts had been manipulated for several years. In Gothenburg officials made private purchases, which the municipality payed for the invoices. These events have led to the concept of internal control being more important today, to prevent scandals like these. Internal control is an integrated process within the organization that aims to ensure that the goals adopted by the council are metThe study aims to increase the understanding of institutional structures that affect the process of internal control in public organizations, by describing the work with internal control, identify institutional mechanisms in municipal organization and establish an analytical model for the essay. This essay is based on a deductive approach in which existing theories are used to understand a specific event. Moreover, an operator approach is used in the study, which aims to create an understanding of the processes and relationships that constructs reality. The study is based on a case study on a smaller Swedish municipality in Norrbotten, where 14 interviews were conducted. The final result shows that there is currently no uniform internal control within the organization and no clear understanding of internal control implications. In some parts of the organization they worked on the basis of unconscious structures that can be linked to internal control. The staff that previously worked in the private sector had a greater understanding of internal control and it’s purpose. Administrations which mainly were governed by laws and regulations, where those who worked more with internal control, even if it were unconsciously.Validerat; 20120917 (anonymous
