Preschool teachers use of digital tools : A qualitative study on how and why preschool teachers use digital tools to develop children's language

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares perspektiv på sitt arbete med digitala verktyg för att stimulera barns språkutveckling. Studien är kvalitativ och insamlingen av den empiriska datan genomfördes genom tre semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare i varje grupp. Respondenterna kom från fyra olika kommuner för att öka studiens tillförlitlighet. Resultatet som den insamlade datan gav, analyserades utifrån ett sociokulturellt och utvecklingspedagogiskt ramverk samt tidigare forskning inom området. Följande frågeställningar har använts för att kunna uppfylla studiens syfte; Hur använder förskollärare digitalisering för att utveckla barnens språk?, Vilka argument har förskollärare för att arbeta med digitala verktyg i syfte att stimulera barns språkutveckling?. I resultatet framkommer vilka metoder förskollärarna använder sig av för att stimulera barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg. Vidare synliggörs förskollärarnas argument för varför de använder sig av digitala verktyg i verksamheten. I resultatet framgår att det finns en stor variation av digitala verktyg att tillgå i förskolanmen de som är mest förekommande är iPads och projektorer. Förskollärare i svenska förskolor är positivt inställda till användning av digitala verktyg då de är ett stöd för att nå målen samt ger möjlighet att erbjuda ett varierat innehåll i verksamhetens undervisning. Resultatet visar även att det inte spelar någon roll vilket digitalt verktyg barnen använder då det är det sociala samspelet, kommunikation och interaktion runt verktyget som utmanar och stimulerar barnens språkutveckling

Preschool teachers use of digital tools : A qualitative study on how and why preschool teachers use digital tools to develop children's language

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares perspektiv på sitt arbete med digitala verktyg för att stimulera barns språkutveckling. Studien är kvalitativ och insamlingen av den empiriska datan genomfördes genom tre semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare i varje grupp. Respondenterna kom från fyra olika kommuner för att öka studiens tillförlitlighet. Resultatet som den insamlade datan gav, analyserades utifrån ett sociokulturellt och utvecklingspedagogiskt ramverk samt tidigare forskning inom området. Följande frågeställningar har använts för att kunna uppfylla studiens syfte; Hur använder förskollärare digitalisering för att utveckla barnens språk?, Vilka argument har förskollärare för att arbeta med digitala verktyg i syfte att stimulera barns språkutveckling?. I resultatet framkommer vilka metoder förskollärarna använder sig av för att stimulera barns språkutveckling med hjälp av digitala verktyg. Vidare synliggörs förskollärarnas argument för varför de använder sig av digitala verktyg i verksamheten. I resultatet framgår att det finns en stor variation av digitala verktyg att tillgå i förskolanmen de som är mest förekommande är iPads och projektorer. Förskollärare i svenska förskolor är positivt inställda till användning av digitala verktyg då de är ett stöd för att nå målen samt ger möjlighet att erbjuda ett varierat innehåll i verksamhetens undervisning. Resultatet visar även att det inte spelar någon roll vilket digitalt verktyg barnen använder då det är det sociala samspelet, kommunikation och interaktion runt verktyget som utmanar och stimulerar barnens språkutveckling

The human gut mobile metagenome: A metazoan perspective

Using the culture independent TRACA system in conjunction with a comparative metagenomic approach, we have recently explored the pool of plasmids associated with the human gut mobile metagenome. This revealed that some plasmids or plasmid families are present in the gut microbiomes of geographically isolated human hosts with a broad global distribution (America, Japan and Europe), and are potentially unique to the human gut microbiome. Functions encoded by the most widely distributed plasmid (pTRACA22) were found to be enriched in the human gut microbiome when compared to microbial communities from other environments, and of particular interest was the increased prevalence of a putative RelBE toxin-antitoxin (TA) addiction module. Subsequent analysis revealed that this was most closely related to putative TA modules from gut associated bacteria belonging to the Firmicutes, but homologues of the RelE toxin were associated with all major bacterial divisions comprising the human gut microbiota. In this addendum, functions of the gut mobile metagenome are considered from the perspective of the human host, and within the context of the hologenome theory of human evolution. In doing so, our original analysis is also extended to include the gut metagenomes of a further 124 individuals comprising the METAHIT dataset. Differences in the incidence and relative abundance of pTRACA22 and associated TA modules between healthy individuals and those with inflammatory bowel diseases are explored, and potential functions of pTRACA22 type RelBE modules in the human gut microbiome are discussed