Investigating Alkylated Prodigiosenes and Their Cu(II)-Dependent Biological Activity: Interactions with DNA, Antimicrobial and Photoinduced Anticancer Activity

Prodigiosenes are a family of red pigments with versatile biological activity. Their tripyrrolic core structure has been modified many times in order to manipulate the spectrum of activity. We have been looking systematically at prodigiosenes substituted at the C ring with alkyl chains of different lengths, in order to assess the relevance of this substituent in a context that has not been investigated before for these derivatives: Cu(II) complexation, DNA binding, self-activated DNA cleavage, photoinduced cytotoxicity and antimicrobial activity. Our results indicate that the hydrophobic substituent has a clear influence on the different aspects of their biological activity. The cytotoxicity study of the Cu(II) complexes of these prodigiosenes shows that they exhibit a strong cytotoxic effect towards the tested tumor cell lines. The Cu(II) complex of a prodigiosene lacking any alkyl chain excelled in its photoinduced anticancer activity, thus demonstrating the potential of prodigiosenes and their metal complexes for an application in photodynamic therapy (PDT). Two derivatives along with their Cu(II) complexes showed also antimicrobial activity against Staphylococcus aureus strains

Stad i ljus : hållbar utveckling och ljusföroreningar i samband med planering av artificiellt ljus

Today, artificial light is considered to be an obvious part of cities and it can fulfill many functions and purposes. Natural light and darkness are expected to return in longer as well as shorter life cycles of all living organisms since light affects their existence. Light is especially important for the ability of humans to see and move freely, which has resulted in the world being more and more illuminated. In line with an increase in artificial lighting, municipal planning has started to develop plans regarding light in cities. As such, the purpose of this study is to investigate and analyse how Stockholm, Gothenburg och Malmo approach lighting in relation to its effect on its surroundings and sustainable development. According to previous research, increased lighting might foster social sustainability while simultaneously affect ecological sustainability negatively unless the lighting is planned in a balanced way. Badly used lighting results in light pollution and that must be minimised. A thorough document analysis of the cities’ various planning documents has been performed. In those documents, the results vary. Firstly, Stockholm’s lighting plans aim to promote architectural and aesthetic values while, secondly, Gothenburg carries out broader work in which the city is a member of an international network and, thirdly, Malmo has engaged in lighting planning considerably longer than the other two. In conclusion, it can be established that each city approaches lighting in different ways. Shared between all three is that they must improve their sustainable long term lighting planning because, today, problems appear between social and ecological sustainability. In essence, the study contributes with deepened knowledge of how lighting planning is conducted in the cities. In the future, it will be of interest to study how light pollution might decrease as a result of urbanisation. Belysning kan fylla många funktioner och syften och ses idag som en självklar del av staden. Naturligt ljus och mörker förväntas återkomma i längre och kortare cykler av alla levande organismer då ljuset påverkar deras levnad. Ljuset är speciellt viktigt för människans förmåga att se och röra sig fritt, vilket resulterat i att världen lyses upp mer och mer. I takt med den ökade belysning har den kommunala planeringen börjat utveckla planer som berör ljus i staden. Syftet med studien är därför att undersöka och analysera hur Stockholm, Göteborg och Malmö förhåller sig till belysning i relation till dess inverkan på omgivningen och hållbar utveckling. Ökad belysning kan enligt den tidigare forskningen främja social hållbar utveckling samtidigt som den ekologiska påverkas negativt om inte belysningen planeras på ett balanserat sätt. Illa använd belysning resulterar i ljusföroreningar och dessa måste minimeras. En djupgående dokumentanalys har genomförts av städernas olika planhandlingar, där resultatet varierar något mellan städerna. Stockholms belysningsplanering vill framför allt främja det arkitektoniska och estetiska värdena, Göteborg genomför ett bredare arbete där de ingår i ett internationellt nätverk samtidigt som Malmö har bedrivit ljusplanering under en betydligt längre tid jämfört med de andra. Sammanfattningsvis går det konstatera att respektive stad på olika sätt arbetar med belysning. Gemensamt för alla är att de måste förbättra det långsiktiga och hållbara arbetet inom belysningsplaneringen, då det idag uppstår dilemman mellan social och ekologisk hållbarhet. Studien bidrar till en fördjupad kunskap kring hur ljusplanering bedrivs i städerna och i framtiden är det av intresse att studera hur ljusföroreningar kan minska i samband med urbaniseringen.

Stad i ljus : hållbar utveckling och ljusföroreningar i samband med planering av artificiellt ljus

Today, artificial light is considered to be an obvious part of cities and it can fulfill many functions and purposes. Natural light and darkness are expected to return in longer as well as shorter life cycles of all living organisms since light affects their existence. Light is especially important for the ability of humans to see and move freely, which has resulted in the world being more and more illuminated. In line with an increase in artificial lighting, municipal planning has started to develop plans regarding light in cities. As such, the purpose of this study is to investigate and analyse how Stockholm, Gothenburg och Malmo approach lighting in relation to its effect on its surroundings and sustainable development. According to previous research, increased lighting might foster social sustainability while simultaneously affect ecological sustainability negatively unless the lighting is planned in a balanced way. Badly used lighting results in light pollution and that must be minimised. A thorough document analysis of the cities’ various planning documents has been performed. In those documents, the results vary. Firstly, Stockholm’s lighting plans aim to promote architectural and aesthetic values while, secondly, Gothenburg carries out broader work in which the city is a member of an international network and, thirdly, Malmo has engaged in lighting planning considerably longer than the other two. In conclusion, it can be established that each city approaches lighting in different ways. Shared between all three is that they must improve their sustainable long term lighting planning because, today, problems appear between social and ecological sustainability. In essence, the study contributes with deepened knowledge of how lighting planning is conducted in the cities. In the future, it will be of interest to study how light pollution might decrease as a result of urbanisation. Belysning kan fylla många funktioner och syften och ses idag som en självklar del av staden. Naturligt ljus och mörker förväntas återkomma i längre och kortare cykler av alla levande organismer då ljuset påverkar deras levnad. Ljuset är speciellt viktigt för människans förmåga att se och röra sig fritt, vilket resulterat i att världen lyses upp mer och mer. I takt med den ökade belysning har den kommunala planeringen börjat utveckla planer som berör ljus i staden. Syftet med studien är därför att undersöka och analysera hur Stockholm, Göteborg och Malmö förhåller sig till belysning i relation till dess inverkan på omgivningen och hållbar utveckling. Ökad belysning kan enligt den tidigare forskningen främja social hållbar utveckling samtidigt som den ekologiska påverkas negativt om inte belysningen planeras på ett balanserat sätt. Illa använd belysning resulterar i ljusföroreningar och dessa måste minimeras. En djupgående dokumentanalys har genomförts av städernas olika planhandlingar, där resultatet varierar något mellan städerna. Stockholms belysningsplanering vill framför allt främja det arkitektoniska och estetiska värdena, Göteborg genomför ett bredare arbete där de ingår i ett internationellt nätverk samtidigt som Malmö har bedrivit ljusplanering under en betydligt längre tid jämfört med de andra. Sammanfattningsvis går det konstatera att respektive stad på olika sätt arbetar med belysning. Gemensamt för alla är att de måste förbättra det långsiktiga och hållbara arbetet inom belysningsplaneringen, då det idag uppstår dilemman mellan social och ekologisk hållbarhet. Studien bidrar till en fördjupad kunskap kring hur ljusplanering bedrivs i städerna och i framtiden är det av intresse att studera hur ljusföroreningar kan minska i samband med urbaniseringen.