The importance of working conditions for stress and well-being in the nursing profession

Några av de arbetsvillkor som är förenade med sjuksköterskeyrket är obekväma arbetstider, emotionellt engagemang och en låg lön för det arbete man utför och många sjuksköterskor upplever hög arbetsrelaterad stress. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida arbetsvillkoren inom sjuksköterskeyrket förbättrade eller försvårade arbetet inom vården, undersöka hur arbetsvillkoren skapar förutsättningar för känsla av sammanhang (KASAM) samt undersöka på vilket sätt medias rapportering försvårar eller förbättrar arbetet inom vården. I studien användes hermeneutisk fenomenologisk metodanats där åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor genomfördes. Samtliga sjuksköterskor var kvinnor i åldrarna 22 till 33. Resultatet visade att obekväma arbetstider, tidsbrist, arbetsbelastning och känslan av otillräcklighet var faktorer som upplevdes problematiska. Uppskattning och känslan av att göra något meningsfullt var viktigt för sjuksköterskornas välmående. Medias rapportering om sjuksköterskeyrket ansågs viktig för att kunna åstadkomma förändringar och förbättringar i sjuksköterskeyrket. Föreliggande studie tyder på att det behövs mer forskning kring hur arbetsvillkoren kan förändras och förbättras för att öka välbefinnandet i sjuksköterskeyrket och minska stressen.

Gymnasielärares upplevelser kring betygsättning

Tidigare forskning har visat att läraryrket är ett av de stressigaste arbetena. Att sätta betyg anses vara lärarens svåraste uppgift, ett felaktigt betyg kan leda till ångest hos läraren. Betygsättning kan påverka relationen mellan läraren och eleven positivt eller negativt. Syftet med studien var att undersöka gymnasielärares känslomässiga upplevelse vid betygsättning, samt om det nya betygsystemet underlättar vid betygsättning. Sexton gymnasielärare intervjuades. Deltagarna var mellan 37-59 år gamla, sju arbetade på friskola och nio på kommunal skola. Intervjuerna analyserades och tre teman bildades: (1) osäkerhet vid betygsättning, (2) lärares upplevelser vid felaktig bedömning och (3) konsekvenser av betygssystemsändring. Resultatet visade att deltagarna kände sig stressade, trötta och oroliga vid betygsättning. Tolv av deltagarna upplevde att det nya betygsystemet bidrog till en enklare och rättvisare bedömning. Vid osäkerhet gällande betygsättning tog 15 av deltagarna hjälp av kollegor. Slutsatser som drogs var att tydliga bedömningsmallar och samarbete mellan kollegor underlättar vid betygssättning.