Calcium-binding proteins in GABAergic calyciform synapses of the reticular nucleus

This thesis examines the possibility to find a relationship between the Nasdaq Nordea Smart Beta Indices and a series of macroeconomic indicators. This relationship will be used as a signal-value and implemented in a portfolio consisting of all six smart beta indices. To investigate the impact of the signal-value on the portfolio performance, three portfolio strategies are examined with the equally weighted portfolio as a benchmark. The portfolio weights will be re-evaluated monthly and the portfolios examined are the mean-variance portfolio, the mean-variance portfolio based on the signal-value and the equally weighted portfolio based on the signal-value. In order to forecast the performance of the portfolio, a multivariate GARCH model with time-varying correlations is fitted to the data and three different error-distributions are considered. The performances of the portfolios are studied both in- and out-of-sample and the analysis is based on the Sharpe ratio. The results indicate that a mean-variance portfolio based on the relationship with the macroeconomic indicators outperforms the other portfolios for the in-sample period, with respect to the Sharpe ratio. In the out-of-sample period however, none of the portfolio strategies has Sharpe ratios that are statistically different from that of an equally weighted portfolio.Den här uppsatsen undersöker möjligheten att hitta ett förhållande mellan Nasdaq Nordeas Smart Beta Index och en serie av makroekonomiska indikatorer. Detta förhållande kommer att implementeras som ett signalvärde i en portfölj bestående av alla sex index. För att se vilken påverkan signalvärdet har på en portföljs prestanda så undersöks tre portföljstrategier där den likaviktade portföljen används som riktmärke. Portföljerna ska omviktas varje månad och de portföljer som undersöks är mean-variance portföljen baserad på förhållandet med makroindikatorerna samt utan och den likaviktade portföljen baserad på förhållandet med makroindikatorerna. För att kunna göra en prognos av portföljens prestanda anpassas en multivariat GARCH modell med tidsvarierande korrelationer till denna data. Tre stycken felfördelningar övervägs för modellen. Portföljens prestanda mäts både för prognosen samt för tiden med känd data och analysen är baserad på portföljernas Sharpe ratio. Resultaten visar på att den portfölj som presterar bäst i tiden med känd data är meanvariance portföljen baserad på makroindikatorerna. I tiden för prognosen så är ingen port- följs Sharpe ratio statistiskt skild från den av den likaviktade portföljen

Mitigation of nociception via transganglionic degenerative atrophy: possible mechanism of vinpocetine-induced blockade of retrograde axoplasmic transport

I Sverige har ett förväntat ökande gap mellan tillgängliga resurser och ökade behandlingsmöjligheter satt fokus på evidensbaserad prioritering. Problem har emellertid konstaterats inom områden med svag evidensgrund och oklar eller kontroversiell värdegrund. Vårt mål har varit att definiera, beskriva och kvantifiera ett typfall, som illustrerar denna problematik, nämligen populationen multisjuka äldre patienter i svensk slutenvård, särskilt de med hjärtkärlsjukdom, samt att diskutera implikationerna för prioriteringsarbete. Är det t ex möjligt att utarbeta konsensusbaserade riktlinjer, grundade på befintlig evidens- och värdegrund? Vi vill underbygga denna strategi för multisjuka äldre patienter med kardiovaskulär sjukdom genom att: • definiera, beskriva och kvantifiera de multisjuka äldre patienterna i svensk sjukvård, i synnerhet de med hjärtkärlsjukdom • uppskatta slutenvårdskostnaden för de multisjuka äldre patienterna • på populationsnivå skapa förutsättningar för kategorisering och prioritering av multisjuka äldre med kardiovaskulär sjukdom, företrädesvis på basen av kliniskt relevant komorbiditet Detta studeras med hjälp av en litteraturöversikt och en sammanställning av registerdata från Patientregistret för sluten vård och KPP-databasen (Kostnad Per Patient). Dessa källor har använts för att beskriva patientkaraktäristika, särskilt komorbiditet, samt vårdkonsumtion. De multisjuka äldres slutenvårdskonsumtion har uppskattats grovt. Resultatet visar att det inte finns någon allmänt vedertagen definition av multisjuka äldre. Socialstyrelsens definition framstår, ur epidemiologisk synvinkel, som den lämpligaste. Den lyder:"Personer 75 år eller äldre som under de senaste 12 månaderna har varit inneliggande tre eller flera gånger inom slutenvården och med tre eller flera diagnoser i tre eller flera skilda diagnosgrupper enligt klassifikationssystemet ICD 10." Bland alla människor i Sverige som är 75 år och äldre utgör de multisjuka äldre ungefär 7 procent. Av alla sjukhusvårdade patienter 75 år och äldre utgör de multisjuka äldre 25 procent men de konsumerar 47 procent av sjukhusdagarna i detta åldersintervall. Andelen multisjuka äldre växer på sjukhusen och sannolikt i samhället. Kostnaden för slutenvård av multisjuka äldre uppgår idag till 11.5 miljarder kronor per år. 　 De multisjuka äldres slutenvårdskonsumtion betingar därmed 19 procent av de totala svenska slutenvårdskostnaderna. De vårdas inom olika specialiteter, men den klart dominerande specialiteten är internmedicin, inom vilken 81 procent av de multisjuka har vårdats. 71 procent av slutenvården av de multisjuka äldre sker på små och medelstora sjukhus. De multisjuka äldre, som vårdas på sjukhus, är i genomsnitt 83 år gamla samt har stora, multipla och komplexa vårdbehov. I de äldsta åldersstrata dominerar kvinnor numerärt. Hjärtkärlsjukdomar dominerar och många vårdtillfällen orsakas av akutisering av kronisk hjärtkärlsjukdom. Till de vanligaste, prioriteringsmässigt relevanta, komorbida tillstånden vid slutenvårdskrävande hjärtkärlsjukdom hos multisjuka äldre hör: tumörsjukdomar, tillstånd efter stroke, njursvikt, demens/betydande kognitiv rubbning, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och kronisk värk. Några patientfall från kliniken relateras för att ge konkretion åt framställningen. För att kunna kategorisera de multisjuka äldre och för att kunna rangordna de aktuella prioriteringskategorierna krävs ytterligare kunskap om populationens komorbiditet. Med tanke på patientgruppens komplexa behov krävs emellertid en kompletterande behovsinriktad (snarare än enbart diagnosinriktad) klassifikation. Vidare skulle en prognostisk markör, kopplad till patientens totala sjukdomsbild, vara av värde vid prioritering

Effect of vinpocetine on retrograde axoplasmic transport

Många avancerade och komplexa system används idag run-tom i världen och flera av dem är väldigt viktiga att de fungerar och fortsätter göra det. För att inte förstöra dessa system så kan en dry-run användas om någonting behöver uppdateras eller ändras. Med dry-run menas att en ändring aldrig händer men att resultaten av ändringen kan visas på en skärm eller förmedlas på något sätt. Det här arbetet undersöker om unionmount är en bra lösning för att implementera detta. Arbetetvisar att det finns möjligheter för att implementeras men det finns en del problem som behöver lösas. Detta kan också bero på vilket system man vill implementera det i

Effect of a nitric oxide donor on nitroxergic nerve fibers in the rat dura mater

Nitroglycerine, given subcutaneously to rats (10 mg/kg body weight) induces increased beading of nitric oxide synthase immunoreactive (NOS-IR) nerve fibers in the supratentorial cerebral dura mater, and an apparent increase in the number of NOS-IR nerve fibers in the dural areas supplied by the anterior and middle meningeal arteries, and the sinus sagittalis superior. Structural alterations of nitroxergic axons innervating blood vessels of the dura mater support the idea that nitric oxide is involved in the induction of headache also by a primary peripheral action, a well-known side effect of coronary dilator agents. (C) 1999 Elsevier Science Ireland Ltd. All rights reserved

Effects of in vivo sodium azide administration on the immunohistochemical localization of kynurenine aminotransferase in the rat brain

Endogenous excitotoxins that act on receptors of cerebral excitatory amino acids play important roles in the pathogenesis of excitotoxic brain diseases. Activation of excitatory amino acid receptors results in neuronal death characteristic of these disorders. Kynurenic acid, a powerful endogenous excitatory amino acid receptor antagonist, which is therefore widely regarded as a potent neuroprotective agent, is produced from its biological precursor, L-kynurenine, by the action of the enzyme kynurenine aminotransferase-I. The chemical hypoxia induced by mitochondrial toxins produces a secondary excitotoxicity, leading to the activation of N-methyl-D-aspartate receptors. Accordingly, sodium azide, an inhibitor of cytochrome oxidase, induces the release of excitotoxins via an energy impairment and this, in turn, results in neurodegeneration. Since energy-dependent secondary excitotoxic mechanisms also account for the pathogenesis of neurodegenerative diseases, a study was made of the effects of sodium azide on the immunohistochemical localization of kynurenine aminotransferase-I. After in vivo administration of sodium azide for five days, a markedly decreased glial kynurenine aminotransferase-I immunoreactivity was found by immunohistochemical techniques in the glial cells of the striatum, hippocampus, dentate gyrus and temporal cortex; at the same time, kynurenine aminotransferase-I started to be expressed by nerve cells which had not been immunoreactive previously. The accumulation of kynurenine aminotransferase-I reaction product around the ribosomes of neuronal endoplasmic reticulum suggests de novo synthesis of kynurenine aminotransferase-l in the reactive nerve cells. (C) 1999 IBRO. Published by Elsevier Science Ltd