Betyg och bedömning i musik och slöjd.

Syfte och huvudfråga Syftet med uppsatsen är att belysa hur lärare i praktiska ämnen som musik och slöjd ställer sig till det målrelaterade betygsystemet när det gäller bedömning av elevers prestationsutveckling. Därtill undersöks hur dessa lärare ställer sig till förändringen av betygsystemet som eventuellt kommer att träda i kraft, och hur det i så fall skulle påverka deras undervisning och betygsättning. Metod och material Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer där lärare från grundskolans senare år fick ge sin bild av det svenska betygsystemet, och dess eventuella förändringar. Dessa data kompletterades sedan med skriftliga källor och egna observationer. Resultat Undersökningen visar att det finns såväl skillnader som likheter mellan hur lärare i slöjd respektive musik undervisar, bedömer och betygsätter sina elever. En genomgående tendens är dock att alla tillfrågade lärare efterfrågar mer tid till dokumentation och diskussion lärare emellan om hur de nationella målen och kriterierna skall tolkas. När det gäller betygsättning och bedömning i praktiska ämnen ter sig denna uppgift ännu svårare då dessa enligt verksamma lärare är abstrakta ämnen, där tolkningar och kunskapssyn ser mycket olika ut från skola till skola. En större diskussion inom respektive ämne, både lokalt och nationellt, vore därför nödvändigt för att ge eleverna en så grundläggande och rättvis undervisning som möjligt. Betydelse för läraryrket Med utgångspunkt i vårt intervjumaterial efterfrågar vi ny forskning kring införandet av en ny betygsskala. Betygsberedningen bör vara väl förbered inför det stundande betygsskiftet, där mål och kriterier är noggrant och tydligt uppställda, och där tid måste avsättas för att lärare och andra personer som är verksamma inom skolväsendet får tid och möjlighet att sätta sig in i det nya systemet. Något som också är nödvändigt är att lärarkåren själva bidrar till den kringliggande debatt som pågår i samhället kring betyg och bedömning

Inlärning genom rörelse ­ En kartläggning om pedagogers uppfattningar om och arbete med rörelse som inlärningsmetod samt en beskrivning av elevers rörelsebehov

Syfte Syftet med studien har varit att: - Kartlägga hur pedagoger ser på rörelse i undervisningen och hur man arbetar med det i verksamheten. - Beskriva hur eleverna uppfattar denna undervisningsform. Frågeställningar - Vilka medvetna rörelseinslag förekommer i undervisningen? - Hur ser pedagogerna på rörelse som en variation i undervisningen? - Vilka rörelsebehov har eleverna? Metod Studien har präglats av en kvalitativ undersökningsmetod där vi använt oss av observationer och intervjuer. Studien har utförts i två åldersintegrerade klasser i år -3 samt år 4-5. Observationerna har vi kompletterat med intervjuer av 1 stycken elever från de båda klasserna samt med intervjuer av fyra stycken pedagoger inom ett och samma arbetslag. Vid observationstillfällena har vi använt oss av en observationsmall (se bilaga 1) samt diktafon vid intervjuerna av pedagogerna, när vi har intervjuat eleverna har vi valt att enbart anteckna svaren. Under intervjuerna med pedagogerna och eleverna har vi utgått från en intervjuguide vi utformade innan (se bilaga 3 och 4). Resultat I vår studie har vi noterat att pedagogerna som deltagit i studien velat arbeta mer med rörelse som en variation i undervisningen men gör det inte i nuläget. Samtliga pedagoger i studien är överens om att begreppet inlärning genom rörelse är viktigt samt att de bör arbeta mer med det än vad de gör. Vi har med hjälp av våra observationer och intervjuer kunnat se att eleverna själva är medvetna om sina behov att röra sig och har komponerat ihop egna strategier för att kunna tillgodose dessa. I intervjuerna med pedagogerna har det visat sig att de var medvetna om åtminstone en del av elevernas strategier och därför låter dem hållas. Det har inte förekommit några direkt planerade rörelseinslag i undervisningen utöver det att eleverna har tillåtits "gå på toaletten", hämta material, vässa pennan, etc. O=

Information Sharing Needs : Introduction of a web-hosted portal in the ship broking business

This thesis investigates how a web-hosted portal could be developed and designed in order to assist customer information updates in micro-enterprises in the ship broking business. Based on well-established system development theories and collected material, the web-hosted portal concept was developed. The development process included a case study at a ship broking company in Karlshamn, southern Sweden. Ship broking companies handle information as a mediator between other actors, thus the information becomes sensitive. In the ship broking business there is a constant need and flow of information. As the shipbrokers’ customers demand constant information 24 hours a day it is important to meet this demand in a service minded fashion. Today all customer updates are handled manually and are considered very time consuming and generate duplication of work. To solve these issues a possible solution could be to introduce information technology in the organisation. The introduction of information technology in the ship broking organisations has been slow. A contributing factor might be the widespread conservatism and resistance to changes in the ship broking business. The conclusions show the needs and demands for a web-hosted portal among shipbrokers and interested parties in the logistic chain. The result of the thesis should be considered as a foundation for further development and implementation of the concept

Information Sharing Needs : Introduction of a web-hosted portal in the ship broking business

This thesis investigates how a web-hosted portal could be developed and designed in order to assist customer information updates in micro-enterprises in the ship broking business. Based on well-established system development theories and collected material, the web-hosted portal concept was developed. The development process included a case study at a ship broking company in Karlshamn, southern Sweden. Ship broking companies handle information as a mediator between other actors, thus the information becomes sensitive. In the ship broking business there is a constant need and flow of information. As the shipbrokers’ customers demand constant information 24 hours a day it is important to meet this demand in a service minded fashion. Today all customer updates are handled manually and are considered very time consuming and generate duplication of work. To solve these issues a possible solution could be to introduce information technology in the organisation. The introduction of information technology in the ship broking organisations has been slow. A contributing factor might be the widespread conservatism and resistance to changes in the ship broking business. The conclusions show the needs and demands for a web-hosted portal among shipbrokers and interested parties in the logistic chain. The result of the thesis should be considered as a foundation for further development and implementation of the concept