Ung Intro : Förrehabiliterande insatser för unga med aktivitetsersättning

Bakgrund Med ekonomiskt stöd av Samordningsförbundet Uppsala län inleddes hösten 2018 arbetet med utveckling av förrehabiliterande insatser riktade till unga med aktivitetsersättning. Uppsala kommun var insatsägare och Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Uppsala var samverkanspartners. En styrgrupp med representanter från de medverkande organisationerna formerades, och projektledare och projektmedarbetare anställdes. Insatsens mål var tvåfaldigt; att utveckla en verksamhet riktad till unga vuxna i behov av stöd att komma i arbete samt att skapa en gemensam plattform för organisationernas arbete med målgruppen. Insatsen beviljades medel t o m juni 2020, och förlängdes efter förnyad ansökan t o m juni 2021. Verksamheten fick namnet Ung Intro och som arbetssätt valdes Case Manager-metodiken i kombination med motiverande samtal. Case Manager-metodiken är en stödmodell där en Case Manager har koordinerande funktion för utredning, planering, insatser och uppföljning.   Metod Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet fick uppdraget att genomföra en process- och effektutvärdering i syfte att studera insatsens arbetssätt i relation till dess mål, hinder och möjligheter för samverkan mellan partner och i relation till målgruppen samt att följa deltagarna från start till avslut i insatsen. Data insamlades genom intervjuer vid tre tillfällen med Ung Intros medarbetare och styrgrupp. Vid två tillfällen intervjuades även berörda medarbetare vid Arbetsförmedling och Försäkringskassa. Dessutom tillkom projektdokumentation i form av styrgruppens minnesanteckningar, Ung Intros kvartalsrapporter till Samordningsförbundet Uppsala län och enkäter till insatsens deltagare vid inklusion och avslut. Data analyserades med kvalitativa och kvantitativa metoder, sammanställdes och återfördes till projektets styrgrupp. Uppsala universitet hade även uppdrag att bidra till diskussion och planering av eventuell implementering av insatsen. Resultat Ung Intros medarbetare hade utbildningar av relevans för både arbetet med målgruppen och utvecklingen av en ny verksamhet. Fokus på individens behov, önskemål och resurser samt arbetssättet med Case Management i kombination med motiverande samtal ansågs skapa nytta för både Ung Intros deltagare och dess samverkanspartners. Ett antal oklarheter och brister identifierades under intervjuerna, av vilka några var kvarstående även vid den tredje intervjuomgången. Oklarheterna rörde tidpunkt för när gemensam kartläggning ska genomföras, tidpunkt för när deltagare ska skrivas in i det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedling och Försäkringskassa samt Arbetsförmedlingens roll för Ung Intros deltagare. Bland de identifierade bristerna var långa väntetider för utredning och behandling och bristande kontinuitet på grund av byten av personal inom organisationerna.  Genom regelbundna möten har Ung Intros medarbetare och handläggare från Arbetsförmedling och Försäkringskassa fått förståelse och respekt för varandras uppdrag och arbetssätt, vilket underlättar deras samverkan i arbetet med deltagarna. Samverkan mellan organisationerna försvåras däremot av deras olika prioriteringar och regelverk. För de av Ung Intros deltagare som besvarade både inklusions- och avslutsenkät framkom förbättringar avseende self-efficacy och självskattad hälsa vid avslutat deltagande i insatsen. Det är faktorer som är betydelsefulla för återgång i arbete och inträde på arbetsmarknaden. Insatsen har en fungerande styrgrupp med relevanta och engagerade representanter från de medverkande organisationerna. Det framkom dock svårigheter att förankra och implementera beslut som fattats av styrgruppen i organisationernas ordinarie arbete, vilket medfört oklarheter kring vilka rutiner som gäller. De diskussioner kring implementering av verksamhet eller rutiner som påbörjades hösten 2019 pågår fortfarande vid denna rapports skrivande. Inget resultat av implementeringsprocessen kan därför redovisas här men projektets förlängning ger möjlighet till fortsatt arbete kring implementeringen.    Metoddiskussion Användning av enkäter för uppföljning av Ung Intros deltagare var tidsmässigt krävande för medarbetarna och endast sex personer valde att besvara både inklusions- och avslutsenkät. Övriga metoder för datainsamling (intervjuer och dokumentation) genomfördes utan större problem. Det blev dock allt svårare att samla styrgruppens medlemmar, bl a orsakat av Corona-pandemin, vilket försenade den tredje intervju-omgången samt förhindrade återföring av resultatet av dessa intervjuer.   Slutsatser Det finns stöd i forskningen inom området för Ung Intros arbetssätt med utgångspunkt i individens behov, Case Managers med koordinerande uppgifter och ansvar samt insatser i form av arbets- och/eller studierelaterade aktiviteter i kombination med psykosociala stödsamtal och social träning. Regelbundna möten mellan Ung Intros medarbetare och medarbetare vid de medverkande organisationerna bör stödjas och prioriteras för att stärka en långsiktigt hållbar samverkan dem emellan. Self-efficacy och hälsa är faktorer som har betydelse för återgång i arbete/inträde på arbetsmarknaden. För de personer som besvarade enkät vid avslut av Ung Intro, framkom högre nivåer av self-efficacy och förbättrad självskattad hälsa jämfört med i den enkät som besvarades vid inklusion. Om styrgruppen har mandat för att fatta beslut som rör arbetet i de egna organisationerna, bör strategier tas fram för hur rutiner som beslutats i styrgruppen ska förankras och implementeras som rutin i organisationernas ordinarie arbete.  Fortsatt arbete behövs för att besluta vad som ska implementeras i ordinarie verksamhet och hur detta ska ske för att bli långsiktigt hållbart. Eftersom insatsen har en fungerande styrgrupp, som har skapat kontakter mellan organisationerna, bör den kunna användas som pådrivande kraft för det arbetet. Det behövs även fortsatt arbete för att uppnå insatsmålen, d v s att etablera rutiner och skapa överenskommelser på strukturell nivå mellan parterna för arbetet med målgruppen. Det kan göras under den förlängning som insatsen beviljats.

Middle managers who implement changes : prerequisites for sustainable development efforts within healthcare and caring

Syftet med avhandlingen är att beskriva, analysera och diskutera vilka organisatoriska och interorganisatoriska förhållanden som har betydelse för mellanchefers möjlighet att driva hållbar verksamhetsutveckling. Avsikten är att studera samspelet mellan organisatoriska och interorganisatoriska förhållanden kopplat till mellanchefers förändringskompetens. Forskningen har skett inom ramen för ett omfattande nationellt FoU-projekt inom vård och omsorg. Projektets syfte var att arbeta med ett hållbart utvecklingsarbete som byggde på en bred delaktighet bland anställda och chefer. Studien är en kvalitativ studie med ett interaktivt förhållningssätt, vilket innebär en ambition att forska med de berörda inom ramen för en gemensam kunskapsbildning. Den interaktiva forskningen strävar efter att vara till praktisk nytta, men framförallt är syftet att bidra till teoriutvecklingen. De datainsamlingsmetoder som använts är arbetsplatsbesök, intervjuer, ”critical incident”-metoden, reflektions-PM (inom ramen för två utbildningar), analysdialog- och reflektionsseminarier, informella samtal samt återföringsträffar. Ett antal gemensamma aktiviteter har anordnats inom ramen för det nationella projektet, vilka även har fungerat som datainsamling och gemensam analys, såsom nationella konferenser, styrgruppsmöten m.m. Avhandlingens resultat visar att mellancheferna inom vård och omsorgssektorn kan ha en strategisk roll i verksamhetsutvecklingen. Avsikten med min forskning har inte varit att generalisera resultaten i traditionell mening, men att visa på mekanismer och förutsättningar för mellancheferna vid organisering av utvecklingsarbetet. De organisatoriska villkoren – i form av ekonomi, ansvar, befogenheter, professionalisering och företagskultur – påverkar starkt mellanchefernas förutsättningar att driva ett utvecklingsarbete. Min forskning visar på intressanta möjligheter för mellancheferna när det gäller att åstadkomma en vertikal och horisontell integrering av utvecklingsarbetet. Det finns exempel på hur mellanchefer kunnat påverka och utnyttja dessa förutsättningar för att skapa ett handlingsutrymme i organisationen för att driva ett utvecklingsarbete. De har använt sig av målstyrning, skapat utrymme för lärande och reflektion samt skapat en organisationskultur som stöder utveckling. De interorganisatoriska förutsättningarna – i form av externt nätverk, forskarstöd och partsamverkan – har varit viktiga för mellancheferna i deras utvecklingsarbete.The aim of the dissertation is to describe, analyse and discuss those organisational and interorganisational conditions which are of importance for the enablement of middle managers to drive sustainable development in activity areas. The intention is to study the interplay between organisational and inter-organisational conditions coupled to the change competence of the middle managers. The research has been carried out within the framework of an extensive national R&D project within healthcare and caring. The aim of the project was to work with a sustainable development effort which had as its foundation a broad participation between employees and management. The study is a qualitative study with an interactive type of approach, which implies an ambition to carry out research with those affected within the framework of a joint knowledge gathering. The interactive research attempts to be of practical use, but the aim is primarily to contribute to theoretical development. The data collection methods which have been used are visits to the workplaces, interviews, “critical-incident” methods, reflective-PMs (within the framework of two education areas), analytical dialog and reflective seminars, informal conversations and feedback meetings. A number of common activities have been organised within the framework of the national project, which have also functioned as data collection and common analyses, as well as national conferences, steering group meetings etc. The results of the dissertation show that middle managers within the healthcare and caring sector can have a strategic role in the development of this activity area. The intention of my research has not been to generalise the results in the traditional interpretation, but to reveal mechanisms and prerequisites for the middle managers in organising development efforts. The organisational conditions – in the form of economy, responsibility, authority, professionalisation and company culture – strongly affect the prerequisites of the middle manager for driving a development effort. My research demonstrates interesting opportunities for the middle managers concerning achieving a vertical and horizontal integration of the development effort. There are examples of how the middle managers have been able to influence and utilise these prerequisites in order to create room for action in the organisation for driving a development effort. They have availed themselves of goal orientation, created room for learning and reflection and have created an organisational culture that supports development. The inter-organisational prerequisitess – in the form of an external network, research support and collaboration of parties – has been important for the middle managers in their development efforts

Middle managers who implement changes : prerequisites for sustainable development efforts within healthcare and caring

Syftet med avhandlingen är att beskriva, analysera och diskutera vilka organisatoriska och interorganisatoriska förhållanden som har betydelse för mellanchefers möjlighet att driva hållbar verksamhetsutveckling. Avsikten är att studera samspelet mellan organisatoriska och interorganisatoriska förhållanden kopplat till mellanchefers förändringskompetens. Forskningen har skett inom ramen för ett omfattande nationellt FoU-projekt inom vård och omsorg. Projektets syfte var att arbeta med ett hållbart utvecklingsarbete som byggde på en bred delaktighet bland anställda och chefer. Studien är en kvalitativ studie med ett interaktivt förhållningssätt, vilket innebär en ambition att forska med de berörda inom ramen för en gemensam kunskapsbildning. Den interaktiva forskningen strävar efter att vara till praktisk nytta, men framförallt är syftet att bidra till teoriutvecklingen. De datainsamlingsmetoder som använts är arbetsplatsbesök, intervjuer, ”critical incident”-metoden, reflektions-PM (inom ramen för två utbildningar), analysdialog- och reflektionsseminarier, informella samtal samt återföringsträffar. Ett antal gemensamma aktiviteter har anordnats inom ramen för det nationella projektet, vilka även har fungerat som datainsamling och gemensam analys, såsom nationella konferenser, styrgruppsmöten m.m. Avhandlingens resultat visar att mellancheferna inom vård och omsorgssektorn kan ha en strategisk roll i verksamhetsutvecklingen. Avsikten med min forskning har inte varit att generalisera resultaten i traditionell mening, men att visa på mekanismer och förutsättningar för mellancheferna vid organisering av utvecklingsarbetet. De organisatoriska villkoren – i form av ekonomi, ansvar, befogenheter, professionalisering och företagskultur – påverkar starkt mellanchefernas förutsättningar att driva ett utvecklingsarbete. Min forskning visar på intressanta möjligheter för mellancheferna när det gäller att åstadkomma en vertikal och horisontell integrering av utvecklingsarbetet. Det finns exempel på hur mellanchefer kunnat påverka och utnyttja dessa förutsättningar för att skapa ett handlingsutrymme i organisationen för att driva ett utvecklingsarbete. De har använt sig av målstyrning, skapat utrymme för lärande och reflektion samt skapat en organisationskultur som stöder utveckling. De interorganisatoriska förutsättningarna – i form av externt nätverk, forskarstöd och partsamverkan – har varit viktiga för mellancheferna i deras utvecklingsarbete.The aim of the dissertation is to describe, analyse and discuss those organisational and interorganisational conditions which are of importance for the enablement of middle managers to drive sustainable development in activity areas. The intention is to study the interplay between organisational and inter-organisational conditions coupled to the change competence of the middle managers. The research has been carried out within the framework of an extensive national R&D project within healthcare and caring. The aim of the project was to work with a sustainable development effort which had as its foundation a broad participation between employees and management. The study is a qualitative study with an interactive type of approach, which implies an ambition to carry out research with those affected within the framework of a joint knowledge gathering. The interactive research attempts to be of practical use, but the aim is primarily to contribute to theoretical development. The data collection methods which have been used are visits to the workplaces, interviews, “critical-incident” methods, reflective-PMs (within the framework of two education areas), analytical dialog and reflective seminars, informal conversations and feedback meetings. A number of common activities have been organised within the framework of the national project, which have also functioned as data collection and common analyses, as well as national conferences, steering group meetings etc. The results of the dissertation show that middle managers within the healthcare and caring sector can have a strategic role in the development of this activity area. The intention of my research has not been to generalise the results in the traditional interpretation, but to reveal mechanisms and prerequisites for the middle managers in organising development efforts. The organisational conditions – in the form of economy, responsibility, authority, professionalisation and company culture – strongly affect the prerequisites of the middle manager for driving a development effort. My research demonstrates interesting opportunities for the middle managers concerning achieving a vertical and horizontal integration of the development effort. There are examples of how the middle managers have been able to influence and utilise these prerequisites in order to create room for action in the organisation for driving a development effort. They have availed themselves of goal orientation, created room for learning and reflection and have created an organisational culture that supports development. The inter-organisational prerequisitess – in the form of an external network, research support and collaboration of parties – has been important for the middle managers in their development efforts

Quality of Life and Coping with Ulcerative colitis and Crohn's disease

The aim of this thesis was to investigate health-related quality of life (HRQoL) and coping strategies for individuals with ulcerative colitis (UC) or Crohn’s disease (CD), and to study the effect of a group-based patient information on anxiety/depression and HRQoL. HRQoL and anxiety/depression were investigated (n=492) (Study I). In Study II, anxiety/depression, HRQoL, satisfaction with information and evaluation of the patient information were studied (n=49). Coping with disease activity was investigated in 166 patients reporting current exacerbation (Study III). Fifteen patients were interviewed about disease-related stress, how this is managed and the need of support from the health care (Study IV). Patients with UC reported better HRQoL and less anxiety/depression than did patients with CD during both remission and exacerbation. Satisfaction with information had increased at follow-up 6 months after patient information. The information and the possibility to discuss with lecturers and group members were valued as most important. No change was found in anxiety/depression or HRQoL at follow-up. Both problem-focused and emotion-focused strategies were employed to cope with disease activity, with no difference between patients with UC or CD. The urgent need of toilet availability and stress associated to social situations were the major disease-related stressors. This stress was managed by finding out the location of toilets, bringing toilet paper and extra underwear and emptying bowel before an activity. The patients wanted information and possibilities to talk to experienced staff and to other patients about how to live with the disease. This thesis shows that HRQoL for some patients with UC, and primarily for patients with CD, is impaired. Thus medical staff should be observant of the psychosocial well-being of patients with CD and also of patients with relapse. Methods to identify and support patients with anxiety/depression and poor HRQoL need to be developed. Interventions should target the patient’s specific problems and at appropriate times

Ung Intro : Förrehabiliterande insatser för unga med aktivitetsersättning

Bakgrund Med ekonomiskt stöd av Samordningsförbundet Uppsala län inleddes hösten 2018 arbetet med utveckling av förrehabiliterande insatser riktade till unga med aktivitetsersättning. Uppsala kommun var insatsägare och Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Uppsala var samverkanspartners. En styrgrupp med representanter från de medverkande organisationerna formerades, och projektledare och projektmedarbetare anställdes. Insatsens mål var tvåfaldigt; att utveckla en verksamhet riktad till unga vuxna i behov av stöd att komma i arbete samt att skapa en gemensam plattform för organisationernas arbete med målgruppen. Insatsen beviljades medel t o m juni 2020, och förlängdes efter förnyad ansökan t o m juni 2021. Verksamheten fick namnet Ung Intro och som arbetssätt valdes Case Manager-metodiken i kombination med motiverande samtal. Case Manager-metodiken är en stödmodell där en Case Manager har koordinerande funktion för utredning, planering, insatser och uppföljning.   Metod Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet fick uppdraget att genomföra en process- och effektutvärdering i syfte att studera insatsens arbetssätt i relation till dess mål, hinder och möjligheter för samverkan mellan partner och i relation till målgruppen samt att följa deltagarna från start till avslut i insatsen. Data insamlades genom intervjuer vid tre tillfällen med Ung Intros medarbetare och styrgrupp. Vid två tillfällen intervjuades även berörda medarbetare vid Arbetsförmedling och Försäkringskassa. Dessutom tillkom projektdokumentation i form av styrgruppens minnesanteckningar, Ung Intros kvartalsrapporter till Samordningsförbundet Uppsala län och enkäter till insatsens deltagare vid inklusion och avslut. Data analyserades med kvalitativa och kvantitativa metoder, sammanställdes och återfördes till projektets styrgrupp. Uppsala universitet hade även uppdrag att bidra till diskussion och planering av eventuell implementering av insatsen. Resultat Ung Intros medarbetare hade utbildningar av relevans för både arbetet med målgruppen och utvecklingen av en ny verksamhet. Fokus på individens behov, önskemål och resurser samt arbetssättet med Case Management i kombination med motiverande samtal ansågs skapa nytta för både Ung Intros deltagare och dess samverkanspartners. Ett antal oklarheter och brister identifierades under intervjuerna, av vilka några var kvarstående även vid den tredje intervjuomgången. Oklarheterna rörde tidpunkt för när gemensam kartläggning ska genomföras, tidpunkt för när deltagare ska skrivas in i det förstärkta samarbetet mellan Arbetsförmedling och Försäkringskassa samt Arbetsförmedlingens roll för Ung Intros deltagare. Bland de identifierade bristerna var långa väntetider för utredning och behandling och bristande kontinuitet på grund av byten av personal inom organisationerna.  Genom regelbundna möten har Ung Intros medarbetare och handläggare från Arbetsförmedling och Försäkringskassa fått förståelse och respekt för varandras uppdrag och arbetssätt, vilket underlättar deras samverkan i arbetet med deltagarna. Samverkan mellan organisationerna försvåras däremot av deras olika prioriteringar och regelverk. För de av Ung Intros deltagare som besvarade både inklusions- och avslutsenkät framkom förbättringar avseende self-efficacy och självskattad hälsa vid avslutat deltagande i insatsen. Det är faktorer som är betydelsefulla för återgång i arbete och inträde på arbetsmarknaden. Insatsen har en fungerande styrgrupp med relevanta och engagerade representanter från de medverkande organisationerna. Det framkom dock svårigheter att förankra och implementera beslut som fattats av styrgruppen i organisationernas ordinarie arbete, vilket medfört oklarheter kring vilka rutiner som gäller. De diskussioner kring implementering av verksamhet eller rutiner som påbörjades hösten 2019 pågår fortfarande vid denna rapports skrivande. Inget resultat av implementeringsprocessen kan därför redovisas här men projektets förlängning ger möjlighet till fortsatt arbete kring implementeringen.    Metoddiskussion Användning av enkäter för uppföljning av Ung Intros deltagare var tidsmässigt krävande för medarbetarna och endast sex personer valde att besvara både inklusions- och avslutsenkät. Övriga metoder för datainsamling (intervjuer och dokumentation) genomfördes utan större problem. Det blev dock allt svårare att samla styrgruppens medlemmar, bl a orsakat av Corona-pandemin, vilket försenade den tredje intervju-omgången samt förhindrade återföring av resultatet av dessa intervjuer.   Slutsatser Det finns stöd i forskningen inom området för Ung Intros arbetssätt med utgångspunkt i individens behov, Case Managers med koordinerande uppgifter och ansvar samt insatser i form av arbets- och/eller studierelaterade aktiviteter i kombination med psykosociala stödsamtal och social träning. Regelbundna möten mellan Ung Intros medarbetare och medarbetare vid de medverkande organisationerna bör stödjas och prioriteras för att stärka en långsiktigt hållbar samverkan dem emellan. Self-efficacy och hälsa är faktorer som har betydelse för återgång i arbete/inträde på arbetsmarknaden. För de personer som besvarade enkät vid avslut av Ung Intro, framkom högre nivåer av self-efficacy och förbättrad självskattad hälsa jämfört med i den enkät som besvarades vid inklusion. Om styrgruppen har mandat för att fatta beslut som rör arbetet i de egna organisationerna, bör strategier tas fram för hur rutiner som beslutats i styrgruppen ska förankras och implementeras som rutin i organisationernas ordinarie arbete.  Fortsatt arbete behövs för att besluta vad som ska implementeras i ordinarie verksamhet och hur detta ska ske för att bli långsiktigt hållbart. Eftersom insatsen har en fungerande styrgrupp, som har skapat kontakter mellan organisationerna, bör den kunna användas som pådrivande kraft för det arbetet. Det behövs även fortsatt arbete för att uppnå insatsmålen, d v s att etablera rutiner och skapa överenskommelser på strukturell nivå mellan parterna för arbetet med målgruppen. Det kan göras under den förlängning som insatsen beviljats.

Utvärdering av Ordinarie hälsokommunikation till migranter inom Stockholms läns landsting: en kvalitativ studie

Ordinarie hälsokommunikation inom Stockholms läns landsting har utvärderats genom 10 intervjuer med aktörer inom landstinget och aktuella kommuner. I artikeln redovisas resultatet av intervjuerna samt av en workshop för berörda aktörer där resultat diskuterades. Studien visar att informanterna uppfattar den ordinarie hälsokommunikation som givande för deltagarna men för att fler personer ska få tillgång till aktiviteten behöver vissa problem diskutera och adresseras. Detta gäller organisationsform och finansieringsmodeller, att utveckla samarbete med övriga aktörer och myndigheter samt att utveckla information till personal vid aktuella myndigheter, till länets kommuner samt till de personer som inbjuds till aktiviteten. Fortsatt forskning bör även undersöka deltagarnas åsikter och erfarenheter av denna hälsokommunikationen.

Utvärdering av Ordinarie hälsokommunikation till migranter inom Stockholms läns landsting: en kvalitativ studie

Ordinarie hälsokommunikation inom Stockholms läns landsting har utvärderats genom 10 intervjuer med aktörer inom landstinget och aktuella kommuner. I artikeln redovisas resultatet av intervjuerna samt av en workshop för berörda aktörer där resultat diskuterades. Studien visar att informanterna uppfattar den ordinarie hälsokommunikation som givande för deltagarna men för att fler personer ska få tillgång till aktiviteten behöver vissa problem diskutera och adresseras. Detta gäller organisationsform och finansieringsmodeller, att utveckla samarbete med övriga aktörer och myndigheter samt att utveckla information till personal vid aktuella myndigheter, till länets kommuner samt till de personer som inbjuds till aktiviteten. Fortsatt forskning bör även undersöka deltagarnas åsikter och erfarenheter av denna hälsokommunikationen.

Utvärdering av Ordinarie hälsokommunikation till migranter inom Stockholms läns landsting: en kvalitativ studie

Ordinarie hälsokommunikation inom Stockholms läns landsting har utvärderats genom 10 intervjuer med aktörer inom landstinget och aktuella kommuner. I artikeln redovisas resultatet av intervjuerna samt av en workshop för berörda aktörer där resultat diskuterades. Studien visar att informanterna uppfattar den ordinarie hälsokommunikation som givande för deltagarna men för att fler personer ska få tillgång till aktiviteten behöver vissa problem diskutera och adresseras. Detta gäller organisationsform och finansieringsmodeller, att utveckla samarbete med övriga aktörer och myndigheter samt att utveckla information till personal vid aktuella myndigheter, till länets kommuner samt till de personer som inbjuds till aktiviteten. Fortsatt forskning bör även undersöka deltagarnas åsikter och erfarenheter av denna hälsokommunikationen.   Regular health communication in Stockholm County Council has been evaluated through 10 interviews with actors in the county council and current municipalities. The article presents the results of the interviews and a workshop for relevant actors where results were discussed. The study shows that the informants perceive the regular health communication as rewarding to the participants, but in order for more people to access the activity, some issues need to be discussed and addressed. This applies to organizational form and funding models, to develop cooperation with other actors and authorities, as well as to develop information to staff at the relevant authorities, county councils and to persons invited to the activity. Continued research should also examine the participants' views and experiences of this health communication