Bringing Together Species Observations: A Case Story of Sweden's Biodiversity Informatics Infrastructures

Biodiversity informatics produces global biodiversity knowledge through the collection and analysis of biodiversity data using informatics techniques. To do so, biodiversity informatics relies upon data accrual, standardization, transferability, openness, and "invisible" infrastructure. What biodiversity informatics mean to society, however, cannot be adequately understood without recognizing what organizes biodiversity data. Using insights from science and technology studies, we story the organizing "visions" behind the growth of biodiversity informatics infrastructures in Sweden-an early adopter of digital technologies and significant contributor to global biodiversity data-through interviews, scientific literature, governmental reports and popular publications. This case story discloses the organizational formation of Swedish biodiversity informatics infrastructures from the 1970s to the present day, illustrating how situated perspectives or "visions" shaped the philosophies, directions and infrastructures of its biodiversity informatics communities. Specifically, visions related to scientific progress and species loss, their institutionalization, and the need to negotiate external interests from governmental organizations led to unequal development across multiple infrastructures that contribute differently to biodiversity knowledge. We argue that such difference highlights that the social and organizational hurdles for combining biodiversity data are just as significant as the technological challenges and that the seemingly inconsequential organizational aspects of its infrastructure shape what biodiversity data can be brought together, modelled and visualised

Where Environmental Citizen Science Meets the Law

Editorial for the special collection Where Environmental Citizen Science Meets The Law

Awareness, views and experiences of Citizen Science among Swedish researchers — two surveys

In 2021 Sweden’s first national portal for citizen science will be launched to help researchers practice sustainable and responsible citizen science with different societal stakeholders. This paper present findings from two surveys on attitudes and experiences of citizen science among researchers at Swedish universities. Both surveys provided input to the development of the national portal, for which researchers are a key stakeholder group. The first survey (n=636) was exclusively focused on citizen science and involved researchers and other personnel at Swedish University of Agricultural Science (SLU). 63% of respondents at SLU had heard about citizen science (CS) prior to the survey; however a majority of these (61%) had not been involved in any CS initiative themselves. Dominant reasons for researchers choosing a CS approach in projects were to enable collection of large amounts of data (68%), improving the knowledge base (59%), improving data quality (25%), promote participants’ understanding in research (21%) and promote collaboration between the university and society (20%). The other survey (n=3 699) was on the broader topic of communication and open science, including questions on CS, and was distributed to researchers from all Swedish universities. 61% of respondents had not been engaged in any research projects where volunteers were involved in the process. A minority of the researchers had participated in projects were volunteers had collected data (18%), been involved in internal or external communication (16%), contributed project ideas (14%) and/or formulated research questions (11%). Nearly four out of ten respondents (37%) had heard about CS prior to the survey. The researchers were more positive towards having parts of the research process open to citizen observation, rather than open to citizen influence/participation. Our results show that CS is a far from well-known concept among Swedish researchers. And while those who have heard about CS are generally positive towards it, researchers overall are hesitant to invite citizens to take part in the research process

Bilda och samverka: om införandet, implementering och förändringen av universitetens tredje uppgift 1977-1997

Denna rapport har skrivits inom forskningsprojektet ”Det förvetenskapligade samhällets demokrati” vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet. Projektet, som är förlagt till ämnet vetenskapsteori, finansieras av Vetenskapsrådet och påbörjades i januari 2008 och beräknas slutrapporteras 2013. Projektledare är Dick Kasperowski, som tillsammans med Fredrik Bragesjö också utför forskningen. Projektet handlar om det som vanligtvis kallas den tredje uppgiften i högskolelagen, och undersöker olika aspekter av lagstiftarens syn på universitetets relation till samhället samt hur olika institutioner och aktörer förhåller sig till den. Den tredje uppgiften, formulerad som en uppmaning att sprida forskningen till samhället, blev en ordinarie uppgift för universitet och högskolor, tillsammans med undervisning och forskning, i samband med den nya högskolelagen 1977. Två decennier senare ändrades lagen, från att alltså ha talat om spridning av kunskap till att nu inkludera en lydelse som kan tyckas överskrida det tidigare spridningsuppdraget, nämligen att högskolor och universitet från och med 1997 också ska ”samverka” med samhället. Som helhet avser projektet att analysera konsekvenserna av den tredje uppgiftens olika formuleringar, både vid etableringen samt revideringarna. Vidare undersöks vilka konsekvenser, i termer av skyldigheter och rättigheter, som de olika lagformuleringarna skapat för svenska universitet, institutioner och deras personal. Syftet med denna delrapport är att besvara en mycket begränsad aspekt av de övergripande forskningsfrågorna; i flera fall redovisas dessutom ytterligare frågor som väckts vid genomgången av det empiriska materialet och mer tentativa diskussioner förs. Här redogörs översiktligt för dels diskussioner och argument i policydokument när lagen med spridningsformuleringen kompletterades av samverkansuppdraget samt hur den tredje uppgiften hanterades i Forskningsrådsnämnden (FRN), en myndighet som skapades samma år som högskolelagen infördes med ett tydligt ansvar för forskningsinformation. Dick Kasperowski och Fredrik Bragesjö Göteborg, oktober 201

What Is Citizen Science?--A Scientometric Meta-Analysis.

CONTEXT:The concept of citizen science (CS) is currently referred to by many actors inside and outside science and research. Several descriptions of this purportedly new approach of science are often heard in connection with large datasets and the possibilities of mobilizing crowds outside science to assists with observations and classifications. However, other accounts refer to CS as a way of democratizing science, aiding concerned communities in creating data to influence policy and as a way of promoting political decision processes involving environment and health. OBJECTIVE:In this study we analyse two datasets (N = 1935, N = 633) retrieved from the Web of Science (WoS) with the aim of giving a scientometric description of what the concept of CS entails. We account for its development over time, and what strands of research that has adopted CS and give an assessment of what scientific output has been achieved in CS-related projects. To attain this, scientometric methods have been combined with qualitative approaches to render more precise search terms. RESULTS:Results indicate that there are three main focal points of CS. The largest is composed of research on biology, conservation and ecology, and utilizes CS mainly as a methodology of collecting and classifying data. A second strand of research has emerged through geographic information research, where citizens participate in the collection of geographic data. Thirdly, there is a line of research relating to the social sciences and epidemiology, which studies and facilitates public participation in relation to environmental issues and health. In terms of scientific output, the largest body of articles are to be found in biology and conservation research. In absolute numbers, the amount of publications generated by CS is low (N = 1935), but over the past decade a new and very productive line of CS based on digital platforms has emerged for the collection and classification of data

Bilda och samverka: om införandet, implementering och förändringen av universitetens tredje uppgift 1977-1997

Denna rapport har skrivits inom forskningsprojektet ”Det förvetenskapligade samhällets demokrati” vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet. Projektet, som är förlagt till ämnet vetenskapsteori, finansieras av Vetenskapsrådet och påbörjades i januari 2008 och beräknas slutrapporteras 2013. Projektledare är Dick Kasperowski, som tillsammans med Fredrik Bragesjö också utför forskningen. Projektet handlar om det som vanligtvis kallas den tredje uppgiften i högskolelagen, och undersöker olika aspekter av lagstiftarens syn på universitetets relation till samhället samt hur olika institutioner och aktörer förhåller sig till den. Den tredje uppgiften, formulerad som en uppmaning att sprida forskningen till samhället, blev en ordinarie uppgift för universitet och högskolor, tillsammans med undervisning och forskning, i samband med den nya högskolelagen 1977. Två decennier senare ändrades lagen, från att alltså ha talat om spridning av kunskap till att nu inkludera en lydelse som kan tyckas överskrida det tidigare spridningsuppdraget, nämligen att högskolor och universitet från och med 1997 också ska ”samverka” med samhället. Som helhet avser projektet att analysera konsekvenserna av den tredje uppgiftens olika formuleringar, både vid etableringen samt revideringarna. Vidare undersöks vilka konsekvenser, i termer av skyldigheter och rättigheter, som de olika lagformuleringarna skapat för svenska universitet, institutioner och deras personal. Syftet med denna delrapport är att besvara en mycket begränsad aspekt av de övergripande forskningsfrågorna; i flera fall redovisas dessutom ytterligare frågor som väckts vid genomgången av det empiriska materialet och mer tentativa diskussioner förs. Här redogörs översiktligt för dels diskussioner och argument i policydokument när lagen med spridningsformuleringen kompletterades av samverkansuppdraget samt hur den tredje uppgiften hanterades i Forskningsrådsnämnden (FRN), en myndighet som skapades samma år som högskolelagen infördes med ett tydligt ansvar för forskningsinformation. Dick Kasperowski och Fredrik Bragesjö Göteborg, oktober 2011Vetenskapsrådet; http://vrproj.vr.se/detail.asp?arendeid=5117

Selection procedure. Exact search strings and excluded search terms are listed in S1 Appendix.

<p>Selection procedure. Exact search strings and excluded search terms are listed in <a href="http://www.plosone.org/article/info:doi/10.1371/journal.pone.0147152#pone.0147152.s001" target="_blank">S1 Appendix</a>.</p

Bibliographic coupling of sources.

<p>Generated by VOSviewer [<a href="http://www.plosone.org/article/info:doi/10.1371/journal.pone.0147152#pone.0147152.ref036" target="_blank">36</a>]. Search conducted 2015-12-17 (<a href="http://www.plosone.org/article/info:doi/10.1371/journal.pone.0147152#pone.0147152.s001" target="_blank">S1 Appendix</a>) in the Web of Science Core Collection resulting in 1935 hits. In these 165 sources were identified in cited references (minimum 3 documents of a source). Proximity is determined by bibliographic coupling [<a href="http://www.plosone.org/article/info:doi/10.1371/journal.pone.0147152#pone.0147152.ref035" target="_blank">35</a>].</p