Jacob, the Torah, and the Abrahamic Promise : Studies on the Use and Interpretation of the Jacob Story in the Book of Jubilees

I denna avhandling forskar jag i den tidiga judiska receptionshistorian av Genesis (Första Moseboken). Fokus ligger pa Jubileerboken (c. 170–150 f.Kr.), ett verk som har ofta kallats ett parallelexempel på fenomenet ”omskriven bibel” (”Rewritten Bible”). Det handlar mest om ett antikt (och modernt) fenomen där man berättar och skriver om bibliska berättelser med hjälp av olika tolkningstraditioner som är anknutna till den bibliska texten. Genom att undersöka Jubileerboken och jämföra den med Genesis kan man avslöja hur berättelserna i Genesis har använts och tolkats under det andra århundradet f.Kr. Eftersom patriark Jakob står i fokus i Jubileerboken, har jag fokuserat på honom som huvudgestalt och undersökt hur Jakobberättelsen har tolkats och använts. Avhandlingen består av fyra delar. I det första kapitlet inleder jag studiet genom att diskutera Jubileerbokens mångfacetterade texthistoria. Den etiopiska texttraditionen har bevarat hela texten, så därför står den i fokus. Den är ocksa tillräckligt tillförlitlig för att säga något om den tidiga judendomen i andra årh. f.Kr. trots att manuskriptevidensen härstammar från medeltiden. Därutöver diskuterar jag olika möjliga redaktioner som boken kan ha haft och kommer till den slutsatsen att den ursprungligen varit en helhet som dock kan ha redigerats mer i Qumrankretsen, åtminstone för delen Jub 1:15b–25. Själva avhandlingen innehåller tre studier, av vilka tva (kap. 2 och 3) handlar om förhållandet mellan Jakob och Toran, och ett (kap. 4) handlar om förhållandet mellan Jakob och Abrahamslöftet. Med Abrahamslöftet menas i detta studium de löften som Gud gav åt Abraham i Genesis 12:1–3 och paralleltexter, nämligen (1) land, (2) säd/avkomlingar, (3) stort namn samt (4) välsignelsen. I det andra kapitlet behandlar jag hur psalm 78 har tolkats i Jubileerboken. Som utgångspunkt har jag Ps 78:5 där det står att Gud har ”placerat sitt testimonium i Jakob, och satt sin Tora i Israel.” Jubileerbokens författare har tolkat versen att tyda på att patriark Jakob har fått lagen. Själva termerna ”testimonium” (תעודה /עדות ) och ”Tora” (תורה ) är viktiga för författaren, som hela tiden hänvisar till ”testimoniet” som har skrivits på himmelska tavlor. Av allt att döma har författaren använt det tidiga gezera shava -tolkningssättet, där ovanliga ord och uttryck i olika texter tolkas i ljuset av varandra. Nu har författaren använt Ps 78:5 och kombinerat den med Jes 8:16, 20 och Rut 4:7 och kommit till den slutsatsen att Jakob har fått Toran som helhet, och att uppenbarelsen angående lagen eller halakha har fullbordats i Jakobs tid. Jakob ger budskapet vidare till sin son Levi, som ska förkunna det för Israels folk (Jub 45:16). Denna transmittering av materialet som Jakob gör med Levi är annorlunda än det som sker med patriarkerna före Jakob, men själva traditionsförmedlingen är något som också Ps 78:5–8 betonar och som är viktigt för författaren till Jubileerboken. Tredje kapitlet handlar om hur författaren har kombinerat patriark Jakob med Deuteronomium (Femte Moseboken). Deuteronomium har skrivits som tilltal till Israel. I tilltalet förekommer andra person singularis och pluralis växelvis. I studien lyfter jag fram Jub 30–32 (jfr. Gen 34–35) som utgångspunkt och visar hur författaren har kombinerat deuteronomiska bud med Jakobs liv. Jakob heter ocksa Israel. I den omskrivna versionen av Jubileerboken är Jakob en perfekt israelit, som uppfyller de deuteronomiska lagarna in i minsta detalj och som redan fått alla lagar. När det under författarens tid förekom risken att man trodde att patriarkerna inte kände Toran, så anser författaren tvärtom. De kände dem, och uppfyllde dem så bra som möjligt. Under Jakobs=Israels tid blev allt klart, och därför ska alla följa författarens lagtolkning. Fjärde kapitlet är ett studium om Abrahamslöftet och dess reception i Jubileerboken. Det visade sig att löftet spelar en väldig stor roll i Jubileerboken. Löftet tolkas pa konditionellt sätt: Redan från början (Jub 12) är Abraham den aktiva parten som tar första initiativet, och patriarkernas aktiva roll betonas i hela boken. Författaren har också lagt in flera betydelsefulla tillägg som inte har någon parallel i Gen. Dessa inkluderar Abrahams tal till Rebecka (Jub 19), hans testament till sina söner (Jub 20), till Isak (Jub 21), Jakob (Jub 22), Rebeckas tilltal till Jakob (Jub 25) samt Rebecka och Isaks testamente till Jakob och Esau (Jub 35–36). Gen 18:18–19 fungerar som hermeneutisk nyckel till löftet. Både de omskrivna delarna och de tillägg, av vilka några väl kan härstamma från tidigare tolkningstraditioner, visar att löftet om Abrahams säd har tolkats att hänvisa till Jakob. Jakob repsenterar således en typos, förebild av en ideal israelit, som följer Toran enligt författarens halakha. Samtidigt har denna tolkning kombinerats med tanken pa Jakob som ”helig säd” och representant av ”resten” som är ocksa viktiga termer i Jes och Esra-Neh. Inte alla etniska judar hör till Jakob/Israel, utan Esau fungerar också som typos av en apostat som inte ärver löftet. Löftet om landet har tolkats på två olika sätt: å ena sidan handlar det ännu om det utlovade landet, men å andra sidan har det också tolkats som att gälla hela världen. Detta kan systematiseras på sådant sätt att det lovade landet står som högkvarteret till Israels hegemoni, som sedan sprids åt hela världen. Levi som typos till leviter/präster samt Juda som typos till (messiansk) kung är huvudaktörer i det hur hegemonin blir realitet. Genom dessa två söner och de institutioner och individer som de representerar blir också Abrahams namn stort, såsom löftet om stort namn lovade. När Jakob/Israel följer lagen enligt författarens halakha, så blir de ocksa välsignade. Denna välsignelse har både partikularistiska och universalistiska drag. Å ena sidan kan andra folk endast begära samma slags välsingelse (Jub 20:9, en tolkning av nif’al/hitpa’el-formen av ברך “välsigna” i Gen 12:3 par.), å andra sidan reparerar dessa välsignelser världen (Jub 19:25). Patriark Jakob står således som ett exempel på hur alla sanna israeliter ska bete sig. De ska uppfylla lagen. När lagen är uppfylld, kan de ocksa ärva de löften som gavs åt Abraham. I slutet av avhandlingen visar jag att Jubileerboken kan fungera som viktigt parallelmaterial bl.a. för forskare av Nya testamentet och särskilt i Paulusforskning, eftersom Pauli syn på både Abrahamslöftet och Toran står i motsats till den som finns i Jubileerboken. Patriark Jakob har också kopplats intimt ihop med Deuteronomium i senare rabbinska tolkningstraditioner (t.ex. Sifre Deuteronomium), men själva tolkningstraditionen är mycket äldre än vad forskarna har tidigare trott

Auroral electrojets during deep solar minimum at the end of solar cycle 23

We investigate the auroral electrojet activity during the deep minimum at the end of solar cycle 23 (2008–2009) by comparing data from the IMAGE magnetometer chain, auroral observations in Fennoscandia and Svalbard, and solar wind and interplanetary magnetic field (IMF) observations from the OMNI database from that period with those recorded one solar cycle earlier. We examine the eastward and westward electrojets and the midnight sector separately. The electrojets during 2008–2009 were found to be weaker and at more poleward latitudes than during other times, but when similar driving solar wind and IMF conditions are compared, the behavior in the morning and evening sectors during 2008–2009 was similar to other periods. On the other hand, the midnight sector shows distinct behavior during 2008–2009: for similar driving conditions, the electrojets resided at further poleward latitudes and on average were weaker than during other periods. Furthermore, the substorm occurrence frequency seemed to saturate to a minimum level for very low levels of driving during 2009. This analysis suggests that the solar wind coupling to the ionosphere during 2008–2009 was similar to other periods but that the magnetosphere-ionosphere coupling has features that are unique to this period of very low solar activity.Peer reviewe

Sukupolvien ketju : Suuret ikäluokat ja sukupolvien välinen vuorovaikutus Suomessa

Tutkimuksessa selvitään sukulaisten välistä vuorovaikutusta sekä avunantoa suomalaisissa perheissä ja suvuissa. Tutkimuskohteena on kolme perhesukupolvea: suuret ikäluokat, heidän aikuiset lapsensa ja vanhempansa, joista on kerätty laaja postikysely-, lomakehaastattelu- ja teemahaastatteluaineisto. Tutkimuskysymysten muodostamisessa ja tulosten tarkastelussa hyödynnetään aikaisempaa sosiologista sukupolvi- ja perhetutkimusta sekä evoluutioteorian esittämiä vastavuoroisuutta ja altruismia koskevia teorioita ja tuloksia. Tutkimuksessa kysytään, miten eri sukupolvet auttavat toisiaan, millaisia sukupolvikohtaisia eroja auttamiskäytännöissä esiintyy ja mitkä taustatekijät selittävät auttamista. Lisäksi selvitetään sukulaisten auttamisasenteita ja tyytyväisyyttä saatuun apuun sekä auttamiseen liittyviä ristiriitoja. Näiden ohella tarkastellaan, miten sukupolvien väliset sosiaaliset suhteet kytkeytyvät auttamiskäytäntöihin. Tutkimustulokset osoittavat, että sukulaisapu on tärkeä tekijä ihmisten välisessä vuorovaikutuksessa. Ihmiset ovat eniten yhteydessä biologisiin sukulaisiinsa, auttavat heitä eniten ja saavat heiltä eniten apua. Mitä keskeisemmästä avun muodosta on kysymys, sitä tärkeämpiä lähisukulaiset ovat. Toisaalta apua annetaan useille eri sukulaisille, mutta avun nettovirta kulkee sukulinjassa vanhemmilta nuoremmille polville. Keskeinen tulos onkin se, että suuret ikäluokat antavat apua enemmän lapsilleen kuin vanhemmilleen. Sukupolvien väliset erot auttamisessa liittyvät yleensä vastaajien ikään tai elämänvaiheeseen. Vastaajat ovat tavallisesti saaneet pyytäessään apua ja ovat yleensä myös tyytyväisiä saamaansa apuun. Sukulaisten auttaminen onkin valtaosalle itsestään selvää riippumatta siitä, koetaanko sitä varsinaisesti velvollisuudeksi. Huolimatta siitä, että sukulaisten auttaminen on runsasta, vain harvat mieltävät esimerkiksi vanhusten auttamisen yksinomaan perheen velvollisuudeksi.11,00 euro

Cancer Incidence and Mortality in the Oldest Old: a Nationwide Study in Finland

The world's population is aging rapidly. This study reports the burden of cancer in the oldest old (≥85 years) in Finland in 1953-2017 and estimates age-specific cancer rates in the old population (65-99 years) in 1988-2017. The Finnish Cancer Registry provided data on all cancer diagnoses, cancer deaths and other deaths in cancer patients in Finland in 1953-2017. Between 1953-1957 and 2013-2017, the proportion of incident cancers in those aged ≥85 years increased from 1.5% to 9.6% (597 to 15,360 new cases), and in 2013-2017, more new cancers were diagnosed at age ≥85 years than age <50 years. Cancer incidence and excess mortality attributable to cancer peaked at age 85-94 years and declined subsequently, whereas cancer-specific mortality continued to increase or plateaued. Due to demographic changes, the number of new cancers in the oldest old has increased substantially in Finland, and currently, nearly one in 10 cancers are diagnosed in this age group. The increasing cancer burden in the oldest old poses a major challenge for healthcare and needs to be addressed in designing clinical research and reporting of cancer registries. In old populations with competing risks of death, we propose excess cancer mortality as a measure of cancer-related mortality.Peer reviewe

Burst analysis tool for developing neuronal networks exhibiting highly varying action potential dynamics

In this paper we propose a firing statistics based neuronal network burst detection algorithm for neuronal networks exhibiting highly variable action potential dynamics. Electrical activity of neuronal networks is generally analyzed by the occurrences of spikes and bursts both in time and space. Commonly accepted analysis tools employ burst detection algorithms based on predefined criteria. However, maturing neuronal networks, such as those originating from human embryonic stem cells (hESCs), exhibit highly variable network structure and time-varying dynamics. To explore the developing burst/spike activities of such networks, we propose a burst detection algorithm which utilizes the firing statistics based on interspike interval (ISI) histograms. Moreover, the algorithm calculates ISI thresholds for burst spikes as well as for pre-burst spikes and burst tails by evaluating the cumulative moving average (CMA) and skewness of the ISI histogram. Because of the adaptive nature of the proposed algorithm, its analysis power is not limited by the type of neuronal cell network at hand. We demonstrate the functionality of our algorithm with two different types of microelectrode array (MEA) data recorded from spontaneously active hESC-derived neuronal cell networks. The same data was also analyzed by two commonly employed burst detection algorithms and the differences in burst detection results are illustrated. The results demonstrate that our method is both adaptive to the firing statistics of the network and yields successful burst detection from the data. In conclusion, the proposed method is a potential tool for analyzing of hESC-derived neuronal cell networks and thus can be utilized in studies aiming to understand the development and functioning of human neuronal networks and as an analysis tool for in vitro drug screening and neurotoxicity assays

Quality assurance of the Brewer UV measurements in Finland

International audienceThe quality assurance of the two Brewer spectrophotometers of the Finnish Meteorological Institute is discussed in this paper. The complete data processing chain from raw signal to high quality spectra is presented. The quality assurance includes daily maintenance, laboratory characterizations, calculation of long term spectral responsivity, data processing and quality assessment. The cosine correction of the measurements is based on a new method, and included in the data processing software. The results showed that the actual cosine correction factor of the Finnish Brewers can vary between 1.08?1.13 and 1.08?1.12, respectively, depending on the sky radiance distribution and wavelength. The temperature characterization showed a linear temperature dependence between the internal temperature and the photon counts per cycle, and a temperature correction was used for correcting the measurements. The long term spectral responsivity was calculated using time series of several lamps using two slightly different methods. The long term spectral responsivity was scaled to the irradiance scale of the Helsinki University of Technology (HUT) for the whole measurement time periods 1990?2006 and 1995?2006 for Sodankylä and Jokioinen, respectively. Both Brewers have participated in many international spectroradiometer comparisons, and have shown good stability. The differences between the Brewers and the portable reference spectroradiometer QASUME have been within 5% during 2002?2007

Quality assurance of the Brewer spectral UV measurements in Finland

The quality assurance of the two Brewer spectrophotometers of the Finnish Meteorological Institute is discussed in this paper. The complete data processing chain from raw signal to high quality spectra is presented. The quality assurance includes daily maintenance, laboratory characterizations, calculation of long-term spectral responsivity, data processing and quality assessment. The cosine correction of the measurements is based on a new method, and is included in the data processing software. The results showed that the actual cosine correction factor of the two Finnish Brewers can vary between 1.08–1.13 and 1.08–1.12, respectively, depending on the sky radiance distribution and wavelength. The temperature characterization showed a linear temperature dependence between the instruments&apos; internal temperature and the photon counts per cycle, and a temperature correction was used for correcting the measurements. The long-term spectral responsivity was calculated using the time series of several lamps using two slightly different methods. The long-term spectral responsivity was scaled to the irradiance scale of the Helsinki University of Technology (HUT) for the whole of the measurement time-periods 1990–2006 and 1995–2006 for Sodankylä and Jokioinen, respectively. Both Brewers have participated in many international spectroradiometer comparisons, and have shown good stability. The differences between the Brewers and the portable reference spectroradiometer QASUME have been within 5% during 2002–2007