Development of an instrument for early detection of dementia in people with Down syndrome

The successful detection of early signs of dementia in people with Down syndrome could form a basis for useful early support and for drug treatment. This report describes the development and preliminary application of an interview and test instrument for the assessment of dementia among people with intellectual disability, as well as a framework for diagnosis that combines the findings of an interview and a test with the diagnostic criteria of ICD-10, DSM-IV and NINCDS-ADRDA. From among the number of tests and interview questions developed, those showing the most significant differences between participants in three groups of differing levels of intellectual disability and estimated dementia were kept. Reported are the assumptions for the items used, descriptions of the process and items used, and the associations of test items with predicting the presence of dementia. The authors conclude that a protocol combining testing and interview has promise and potential for detecting early signs of dementia in this population and could prove feasible for use in practice

Ceramic Transition and Actor-Network Theory : The Gyllenkrok House, Lund

During the 12th and 13th centuries the pottery assemblages inScandinavia changed from hand-formed into wheel-thrown pottery. Thistransition has not caught much interest among scholars and has usuallybeen explained with economic and functionalistic perspectives. Usingactor-network theory, as applied by Astrid Van Oyen, this paper discussesthe problem of how and why this ceramic transition happened. As a basisfor discussion the case study of a high-status house in Gyllenkrok, Lund,is used. Here the pottery changed entirely following the construction ofthe house. By isolating ancient knowledge systems, i.e. actor-networks,different processes within this complex transition can be subjected todiscourse. This paper draws from cultural hegemony, emulation andentanglement theory to open up the black-boxed knowledge systems, andconsidering that the household in Gyllenkrok only acquired about twonew vessels each generation, I argue that the household inhabitants werepassive in this process

Didactic and Curriculum in ECEC from a Froebelian standpoint

How can we use Friedrich Froebel’s play theory in order to analyze ECEC, Early Childhood Education and Care? Wolfgang Klafki builds his theory of categorical Bildung on Froebel’s play theory, which presupposes the interaction between child, adult and content, as in the didactic triangle. Froebel’s play theory was lost in the hands of his followers Bertha von Marenholtz-Bülow and Henriette Schrader-Breymann. Developmental theories such as the cultural level theory and the recapitulation theory had a strong influence. One result was a child-centered laissez-faire pedagogy, waiting for the child to mature enough to be able to start school. With Klafki and his perspective on Froebel, it is possible to ask a set of questions in order to describe and analyze contemporary ECEC programs: (i) What are the didactic relations between child, adult and content, as in the didactic triangle? (ii) What is the content and how is it selected and organized? (iii) What kind of play and learning is intended

Synthesis and Characterization of Mixed Methyl/Allyl Monolayers on Si(111)

The formation of mixed methyl/allyl monolayers has been accomplished through a two-step halogenation/alkylation reaction on Si(111) surfaces. The total coverage of alkylated Si, the surface recombination velocities, and the degree of surface oxidation as a function of time have been investigated using X-ray photoelectron spectroscopy, Fourier-transform infrared spectroscopy, and microwave conductivity measurements. The total coverage of alkyl groups, the rate of oxidation, and the surface recombination velocities of Si(111) terminated by mixed monolayers were found to be close to those observed for CH_3−Si(111) surfaces. Hence, the mixed-monolayer surfaces retained the beneficial properties of CH_3−Si(111) surfaces while allowing for convenient secondary surface functionalization

Leaking roofs in Tunisia

Summary The leaking of water through roofs is a major problem in many parts of Tunisia. As a part of a collaboration between "École N: ionale d'Ingénieurs de Tunis" (E.N.I.T.) and Lund University, Institute of Science and Technology (L.N.T.H.), Sweden, a measuring method has been developed to compare the watertightness of different roofing membranes. With the method, three roof structues with different types of bituminous membranes were tested. The measuring equipment consists of a plastic tube containing a concrete slab covered with a roofing membrane. The diameter of the tube is 30 cm and the height is 8 cm. The joint between the specimen and the tube is tightened and water is poured on top of the specimen in order to estimate the flow of water that penetrates the membrane and the slab. The tube with its specimen rests on a plastic bowl containing a bed of a wet salt with a low and well defined relative humidity. Thus, all specimens are exposed to the same type of climate and the penetration will be greatþ promoted by the big difference between the humidity above the membrane (liquid water) and below the concrete slab. The results obtained after 1000 hours of measuring were plotted in diagrams showing how much water that had run through the specimens at a certain time. The measuring method has been analysed and it has been proposed how to use the method to make it possible to calculate a quantitative value of the watertightness. Finally, an economic analysis was made in order to compare the costs of making the three roof structures

Accessibility and Uncertainty: the Option Value of Public Transport

Are there option values of public transport services? A few studies have tried to answer this question through various stated preference methods but the question is so far unanswered. In this paper we set out to present the empirical work that has been done with regard to public transport, and then discuss how option value is linked to accessibility. Accessibility can be seen as the end product of the transport system, and our argument is that option value is a component of accessibility. Therefore, estimations of option value should take into account the change in accessibility that an option mode gives rise to. We present a framework where we discuss the logsum as a potential measure. In addition, we argue that there is a risk premium component of the option value, given that individuals are risk averse, that people might be willing to pay to keep a service from removal.Institute of Transport and Logistics Studies. Faculty of Economics and Business. The University of Sydne

Växtnäring från trekammarbrunnar till energigräs

En slutsats som dragits inom projektet är att själva kretsloppet för växtnäringsinnehållet i trekammarbrunnsslam inte är den viktigaste frågan ur hållbarhetssynpunkt vid odling av energigräs, eftersom återföringen av växtnäring med trekammarbrunnsslam, främst fosfor och kalium, är mycket begränsad. I stället är själva nyttjandet av energigräset som råvara för produktion av förnybara drivmedel mycket viktigare ur hållbarhetssynpunkt. Hållbarheten i systemet ligger i att energigräset kan omvandlas till förnybara drivmedel, såsom biogas och bioetanol, vilka ersätter bensin och diesel, som har en mycket stor klimatpåverkan. Enligt litteraturuppgifter ger en vallgröda på ca 9 ton torrsubstans (ts) per ha och år, en reduktion av växthusgasemissioner med ca 6 ton CO2-ekv. per hektar och år, under förutsättning att fordonsgas i form av metan produceras av vallgrödan och biogödseln, som kvarstår efter rötningen av vallgrödan, ersätter mineralgödsel på produktiv åkermark. Inom projektet har vi uppnått skördar på 5 - 15 ton ts per ha och år beroende på odlingslokal och vilket energigräs som odlats, om gräset varit gödslat eller ogödslat samt om baljväxter ingått i ”biogasvallen”. Skördenivåer i detta intervall tyder på att man kan uppnå ett hållbart system för produktion av biogas baserat på energigräs, enligt EU:s nuvarande hållbarhetskriterier (en CO2-reduktion på minst 35 %) för förnybara drivmedel, oberoende om gräset gödslas med trekammarbrunnsslam eller ej. Särskilt stor klimatnytta uppnås vid användning av biogasvallar som innehåller både gräs och baljväxter, eftersom dessa ger hög biomassaavkastning helt utan kvävegödsling. Biogaspotentialen hos de energigräs och biogasvallar som studerats i projektet ligger normalt i intervallet 250 – 350 l CH4 per kg VS, beroende på skördetidpunkt och förbehandlingsmetod. Att använda energiåkrar för odling av fleråriga energigräs där biomassan används för produktion av biogas, bioetanol eller fastbränsle innebär flera miljövinster, mest påtagligt genom minskad klimatpåverkan, eftersom fossil energi ersätts, men även genom att fleråriga grödor har lägre behov av insatser i form av jordbearbetning och ogräsbekämpning och lagrar in mer kol i rötterna och marken än ettåriga grödor. Ytterligare miljövinster kan erhållas om biomassa skördas på ogödslade energiåkrar nära känsliga vattenmiljöer, eftersom man då kan transportera bort växtnäring till produktiv åkermark, som annars skulle kunna orsaka övergödning. Vid användning av energigräs som biogassubstrat kan biogödseln, som blir kvar efter rötningen, användas som ett värdefullt gödselmedel inom ekologisk eller konventionell odling. Biogödseln innehåller lättillgänglig växtnäring och om den används för gödsling av livsmedelsgrödor på åkermark sker en stor miljövinst genom ersättning av mineralgödsel. För att trekammarbrunnsslam skall kunna användas som ett gödselmedel till energigräs så krävs det en hygienisering genom t.ex. tillsats av minst 0,6 % urea och lagring i minst 3 månader. Hygienisering med urea medför dock att trekammarbrunnsslammet får ett relativt högt kväveinnehåll i jämförelse med andra viktiga växtnäringsämnen, såsom fosfor och kalium. Detta innebär att fosfor och kalium måste tillföras med andra gödselmedel för att energiåkern inte skall lida brist på dessa växtnäringsämnen på längre sikt. Tillförseln av tungmetaller med det hygieniserade trekammarbrunnsslammet till energiåkern bedöms vara något större jämfört med om källsorterat klosettvatten eller nötflytgödsel används som gödselmedel till energigräsen. Halterna av miljöstörande organiska ämnena i trekammarbrunnsslam ligger dock långt under riktvärdena för avloppsslam enligt slamöverenskommelsen. Allt detta visar att hygieniserat trekammarbrunnsslam kan användas som en växtnäringsresurs vid odling av energigräs eller biogasvallar på energiåkrar, men att hygieniserat klosettvatten skulle vara ett väl så bra alternativ