Implementing the semi-structured interview Kiddie-SADS-PL into an in-patient adolescent clinical setting: impact on frequency of diagnoses

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>Research is needed to establish the utility of diagnostic interviews in clinical settings. Studies comparing clinical diagnoses with diagnoses generated with structured instruments show generally low or moderate agreement and clinical diagnostic assignment (e.g. admission or chart diagnoses) are often considered to underdiagnose disorders. The objective of this study was to evaluate the impact of implementing the Schedule for Affective Disorders and Schizophrenia for School-Age Children – Present and Lifetime Version (Kiddie-SADS-PL) into an in-patient adolescent clinical setting.</p> <p>Methods</p> <p>Participants were all adolescents admitted through the years 2001–2004 (<it>N </it>= 333 admissions, age 12–17 years). The authors reviewed the charts of the previous three years of consecutive admissions, patients being evaluated using routine psychiatric evaluation, before the Kiddie-SADS-PL was introduced. They then reviewed the charts of all consecutive admissions during the next twelve months, patients being evaluated by adding the instrument to routine practice.</p> <p>Results</p> <p>The rates of several main diagnostic categories (depressive, anxiety, bipolar and disruptive disorders) increased considerably, suggesting that those disorders were likely underreported when using non-structured routine assessment procedures. The rate of co-morbidity increased markedly as the number of diagnoses assigned to each patient increased.</p> <p>Conclusion</p> <p>The major differences in diagnostic assignment rates provide arguments for the utility of diagnostic interviews in inpatient clinical settings but need further research, especially on factors that affect clinical diagnostic assignment in "real world" settings.</p

Mot en högre mognadsgrad av I4.0 i lean-drivna tillverkningssystem : En fallstudie om de påverkande faktorerna vid val och implementering av I4.0 teknologier

The new Industry 4.0 technologies have the potential to increase the operational performance of lean-driven manufacturing organizations, however, there is a lack of guidance on how to select and implement Industry 4.0 technologies which often leads to digital waste. In essence, these organizations want to preserve the value of their current lean manufacturing system, without missing out on improved operational performance potential from exploiting new I4.0 technologies. Furthermore, recent research suggests that there is a complementary effect between lean manufacturing and Industry 4.0 where higher use of both domains in a factory results in higher operational performance. However, in theory, it has not been established what influencing factors lead to the increase in operational performance when the two domains, lean manufacturing and Industry 4.0, are in high concurrent use. The purpose of this study is to identify the influencing factors in the implementation process of Industry 4.0 technologies that facilitate higher Industry 4.0 maturity within factories. In this case study, a qualitative method was used to obtain the empirical data by conducting a series of interviews with individuals working in a multi-national lean-driven manufacturing organization. From a thematic analysis, seven influencing factors were identified that contributed to higher Industry 4.0 maturity: three in the governance structure, two in the selection of Industry 4.0 technologies, and two in the implementation of Industry 4.0 technologies. In the governance structure, a shared digital vision, following a roadmap, and a standardized way of working with digitalization in place facilitated a more successful implementation process. In the selection, a demand-based selection and identification of a business case around the Industry 4.0 technology increased the possibility of the technology selected reaching an implementation stage. Further, in the implementation, having local cross-functional teams and actively developing the employees' knowledge, and providing training in digitalization resulted in more successful implementations. Further, a ripple effect was seen between the influencing factors: having an effective governance structure led to more demand-based selections and thereby more successful implementations that resulted in higher Industry 4.0 maturity.De nya industri 4.0 teknologierna har potentialen att öka de operativa resultaten inom lean-drivna industriföretag, men det saknas vägledning för hur man väljer och implementerar industri 4.0 teknologier vilket oftast resulterar i digitalt slöseri. Industriföretagen vill bevara värdet av de lean-drivna tillverkningssystemen utan att gå miste om förbättrade resultat med hjälp av industri 4.0. Dessutom tyder den senaste forskningen på att det finns en kompletterande effekt mellan lean produktion och industri 4.0 teknologier, där högre användning av båda domänerna i en fabrik resulterar i bättre operativa resultat. I teorin har det dock inte fastställts vilka de påverkande faktorerna är som leder till ett förbättrat operativt resultat när de två domänerna, lean-produktion och industri 4.0, används i hög grad samtidigt. Syftet med studien är att identifiera vilka de påverkande faktorerna är i implementeringsprocessen av industri 4.0 teknologier som främjar en högre mognadsgrad av industri 4.0 i tillverkningsfabriker. I fallstudien användes en kvalitativ metod för att erhålla empirin genom att utföra en serie av intervjuer med individer som arbetar på ett multinationellt lean-drivet industriföretag. Utifrån en tematisk analys identifierades sju påverkande faktorer som bidrog till en högre mognadsgrad av industri 4.0: tre i styrningsstrukturen, två i valet av industri 4.0 teknologier och två i implementeringen av industri 4.0 teknologier. I styrningsstrukturen återfanns att en delad vision, att följa en roadmap och att ha ett standardiserat arbetssätt för digitalisering främjade en mer framgångsrik implementeringsprocess. Inom valet av teknologier återfanns att ett val baserat på efterfrågan och generering av ett business case för industri 4.0 teknologier ökade möjligheten för den valda teknologin att nå en implementeringsfas. Till sist, i implementeringsfasen visade det sig att lokala tvärfunktionella team och att aktivt utveckla medarbetarnas kunskaper, samt att ge utbildning i digitalisering, resulterade i mer framgångsrika implementeringar. Slutligen sågs en kedjeeffekt mellan de påverkande faktorerna, nämligen att ha en effektiv styrningsstruktur ledde till fler val baserade på efterfrågan och därmed fler framgångsrika implementeringar vilket resulterade i en högre mognadsgrad av industri 4.0

Mot en högre mognadsgrad av I4.0 i lean-drivna tillverkningssystem : En fallstudie om de påverkande faktorerna vid val och implementering av I4.0 teknologier

The new Industry 4.0 technologies have the potential to increase the operational performance of lean-driven manufacturing organizations, however, there is a lack of guidance on how to select and implement Industry 4.0 technologies which often leads to digital waste. In essence, these organizations want to preserve the value of their current lean manufacturing system, without missing out on improved operational performance potential from exploiting new I4.0 technologies. Furthermore, recent research suggests that there is a complementary effect between lean manufacturing and Industry 4.0 where higher use of both domains in a factory results in higher operational performance. However, in theory, it has not been established what influencing factors lead to the increase in operational performance when the two domains, lean manufacturing and Industry 4.0, are in high concurrent use. The purpose of this study is to identify the influencing factors in the implementation process of Industry 4.0 technologies that facilitate higher Industry 4.0 maturity within factories. In this case study, a qualitative method was used to obtain the empirical data by conducting a series of interviews with individuals working in a multi-national lean-driven manufacturing organization. From a thematic analysis, seven influencing factors were identified that contributed to higher Industry 4.0 maturity: three in the governance structure, two in the selection of Industry 4.0 technologies, and two in the implementation of Industry 4.0 technologies. In the governance structure, a shared digital vision, following a roadmap, and a standardized way of working with digitalization in place facilitated a more successful implementation process. In the selection, a demand-based selection and identification of a business case around the Industry 4.0 technology increased the possibility of the technology selected reaching an implementation stage. Further, in the implementation, having local cross-functional teams and actively developing the employees' knowledge, and providing training in digitalization resulted in more successful implementations. Further, a ripple effect was seen between the influencing factors: having an effective governance structure led to more demand-based selections and thereby more successful implementations that resulted in higher Industry 4.0 maturity.De nya industri 4.0 teknologierna har potentialen att öka de operativa resultaten inom lean-drivna industriföretag, men det saknas vägledning för hur man väljer och implementerar industri 4.0 teknologier vilket oftast resulterar i digitalt slöseri. Industriföretagen vill bevara värdet av de lean-drivna tillverkningssystemen utan att gå miste om förbättrade resultat med hjälp av industri 4.0. Dessutom tyder den senaste forskningen på att det finns en kompletterande effekt mellan lean produktion och industri 4.0 teknologier, där högre användning av båda domänerna i en fabrik resulterar i bättre operativa resultat. I teorin har det dock inte fastställts vilka de påverkande faktorerna är som leder till ett förbättrat operativt resultat när de två domänerna, lean-produktion och industri 4.0, används i hög grad samtidigt. Syftet med studien är att identifiera vilka de påverkande faktorerna är i implementeringsprocessen av industri 4.0 teknologier som främjar en högre mognadsgrad av industri 4.0 i tillverkningsfabriker. I fallstudien användes en kvalitativ metod för att erhålla empirin genom att utföra en serie av intervjuer med individer som arbetar på ett multinationellt lean-drivet industriföretag. Utifrån en tematisk analys identifierades sju påverkande faktorer som bidrog till en högre mognadsgrad av industri 4.0: tre i styrningsstrukturen, två i valet av industri 4.0 teknologier och två i implementeringen av industri 4.0 teknologier. I styrningsstrukturen återfanns att en delad vision, att följa en roadmap och att ha ett standardiserat arbetssätt för digitalisering främjade en mer framgångsrik implementeringsprocess. Inom valet av teknologier återfanns att ett val baserat på efterfrågan och generering av ett business case för industri 4.0 teknologier ökade möjligheten för den valda teknologin att nå en implementeringsfas. Till sist, i implementeringsfasen visade det sig att lokala tvärfunktionella team och att aktivt utveckla medarbetarnas kunskaper, samt att ge utbildning i digitalisering, resulterade i mer framgångsrika implementeringar. Slutligen sågs en kedjeeffekt mellan de påverkande faktorerna, nämligen att ha en effektiv styrningsstruktur ledde till fler val baserade på efterfrågan och därmed fler framgångsrika implementeringar vilket resulterade i en högre mognadsgrad av industri 4.0

Fjölskyldumatslisti McMasters (FML); Mat á próffræðilegum eiginleikum

Þeim aðilum sem vinna með fjölskyldum á Íslandi hefur lengi verið ljóst að það hefur vantað aðgengilega matslista til að meta fjölskylduvirkni, sem búið er að þýða samkvæmt ströngustu kröfum og meta próffræðilega eiginleika á. Í þessari rannsókn voru próffræðilegir eiginleikar Fjölskyldumatslista McMasters (FML) skoðaðir en sá listi er íslensk þýðing á matslistanum Family Assessment Device (FAD). Tveir hópar tóku þátt í rannsókninni, hópur úr almennu þýði og hópur úr klínísku þýði og fengust 529 svör. Rannsóknarspurningin var mun listinn skilja marktækt á milli hópanna tveggja, almenna þýðisins og klíníska hópsins hvað varðar fjölskylduvirkni á þáttunum sjö sem listinn á að meta? Mat á áreiðanleika listans var gert með því að bera saman alfastuðla undirþáttanna sjö á milli upprunalegu rannsóknarinnar á listanum frá árinu 1983 og þessarar. Niðurstöðurnar voru þær að samanburðurinn á áreiðanleika þáttanna var nokkuð góður, fjórir þáttanna í þessari rannsókn sýndu svipaðan eða lægri áreiðanleikastuðul en var í þeirri upprunalegu, en þrír þáttanna sýndu hærri áreiðanleikastuðul en upprunalega rannsóknin. Fyrir heildarlistann var áreiðanleikastuðullinn 0,95, sem þykir mjög gott. Einnig var aðgreiniréttmæti listans metið og var niðurstaðan sú að fjölskyldur í klíníska hópnum skoruðu marktækt hærra að meðaltali á öllum undirþáttunum fyrir utan tvo, sem gefur vísbendingar um verri fjölskylduvirkni í þeim hópi. Leitandi þáttagreining var gerð og útkoman voru átta þættir svipaðir þeim sjö sem upprunalegi listinn gefur. Rannsóknarspurningunni var svarað játandi og gefa niðurstöður góða von um áframhaldandi notkun á þessari þýðingu listans fyrir íslenskt þýði. Efnisorð: Fjölskylduvirkni, fjölskyldumeðferð, félagsráðgjöf, áreiðanleiki, þáttagreining