Mechanisms of Inequality: Unequal Access to Organizational Power and the Gender Wage Gap

--

"De osynliga barnen - om elevhälsoarbetet kring barn och unga med psykisk ohälsa"

Syfte: Syftet med vår studie är att utifrån ett diskursivt perspektiv undersöka hur professionerna i två barnhälsoteam och två elevhälsoteam talar kring arbetet i att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga. Vi har utgått från följande frågeställningar: • Hur beskriver teamet det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kring psykisk ohälsa? • Hur talar teamet om arbetet kring barn med psykisk ohälsa? • Hur framställs samarbetet mellan de olika professionerna i teamet, övriga personalgrupper samt med hälso- och sjukvård och socialtjänsten? Teori och metod: Studien tar sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i ett dikursanalytiskt perspektiv där metod och teori är sammanflätade. Det empiriska materialet består av transkriberade texter från fyra fokusgruppsintervjuer i två barnhälsoteam och två elevhälsoteam. I utsagorna har vi identifierat olika diskurser och analyserat språkliga mönster. Resultat: I vår studie har vi uppmärksammat att teamen sällan talar om barn med psykisk ohälsa. Det är de neuropsykiatriska diagnoserna som får företräde vilket medför att barn med psykisk ohälsa inte blir identifierade och därmed riskerar att bli utan adekvat hjälp. Inom teamen finns en medvetenhet och önskan att arbeta efter styrdokumentens riktlinjer för elevhälsan. I talet kring det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ser vi dock att gemensamma definitioner och arbetssätt inte har befästs i teamen. I verksamheten är det de akuta åtgärderna som får företräde trots att professionerna talar för ett proaktivt arbetssätt. De uttrycker att samverkan fungerar bra i teamen och att de kompletterar varandra men påpekar att det individuella arbetet får större utrymme på grund av tidsbrist. I samverkan med yttre instanser ser vi att ansvarsfrågan inte är klargjord, att tillgängligheten och dialogen brister vilket kan resultera i att utsatta barn inte får den hjälp de behöver. Studien visar också att den medicinska individinriktade diskursen är rådande vilket medför att problematiken främst förläggs till individen och familjen

The glass ceiling hypothesis - A comparative study of the United States, Sweden, and Australia

The general-care glass ceiling hypothesis states that not only is it more difficult for women than for men to be promoted up levels of authority hierarchies within workplaces but also that the obstacles women face relative to men become greater as they move rtp the hierarchy. Gender-based discrimination in promotions is not simply present across levels of hierarchy but is more intense at higher levels. Empirically, this implies that the relative rates of women being promoted to higher levels compared to men should decline with the level of the hierarchy. This article explores this hypothesis with data from three countries: the United States, Australia, and Sweden. The basic conclusion is that while there is strong evidence for a general gender gap in authority-the odds of women having authority are less than those of men-there is no evidence for systematic glass ceiling effects in the United States and only weak evidence for such effects in the other two countries