Övergången från IPv4 till IPv6 : En fallstudie om faktorer som påverkar övergångens hastighet.

Today the internet is a world wide web connecting billions of devices. All these devices need an IP-address to be able to communicate with one another. With the current version of the internet protocol, IPv4, the address space is limited. To solve this problem a transition to the latest version, IPv6, has begun. But the transition is going slowly partly because of a temporary solution called NAT, Network Addressing Translation. With the help of interviews with highly appointed employees from large IT companies in Sweden, this study examines the impact of factors other than NAT that are affecting the speed of the transition, and why a technically advanced country like Sweden is so far behind in this process. The results show that the demand of the consumers is not high enough and that cost versus incentives is not balanced well enough for a transition to go quicker. But in time the speed will increase and further research could perhaps help the speed of the transition grow.Idag är internet världsomspännande och miljarder av enheter är uppkopplade. Alla dessa enheter behöver en IP-adress för att kommunicera med varandra. Med den nuvarande versionen av internetprotokollet, IPv4, är adressrymden begränsad. För att lösa detta problem har en övergång till den senaste versionen, IPv6, påbörjats. Övergången går dock långsamt bland annat på grund av en temporär lösning kallad NAT, Network Addressing Translation. Med hjälp av intervjuer med högt uppsatta anställda på IT-företag i Sverige undersöker denna studie faktorer utöver NAT som påverkar hastigheten för övergången, och varför ett tekniskt avancerat land som Sverige ligger så långt efter med sin övergångsprocess. Resultaten visar att efterfrågan hos konsumenter inte är hög nog och att kostnad kontra incitament inte är tillräckligt välbalanserat för att övergången ska gå fortare. Med tiden kommer dock hastigheten att öka och vidare forskning skulle kunna hjälpa till att öka hastigheten för övergången ytterligare

Övergången från IPv4 till IPv6 : En fallstudie om faktorer som påverkar övergångens hastighet.

Today the internet is a world wide web connecting billions of devices. All these devices need an IP-address to be able to communicate with one another. With the current version of the internet protocol, IPv4, the address space is limited. To solve this problem a transition to the latest version, IPv6, has begun. But the transition is going slowly partly because of a temporary solution called NAT, Network Addressing Translation. With the help of interviews with highly appointed employees from large IT companies in Sweden, this study examines the impact of factors other than NAT that are affecting the speed of the transition, and why a technically advanced country like Sweden is so far behind in this process. The results show that the demand of the consumers is not high enough and that cost versus incentives is not balanced well enough for a transition to go quicker. But in time the speed will increase and further research could perhaps help the speed of the transition grow.Idag är internet världsomspännande och miljarder av enheter är uppkopplade. Alla dessa enheter behöver en IP-adress för att kommunicera med varandra. Med den nuvarande versionen av internetprotokollet, IPv4, är adressrymden begränsad. För att lösa detta problem har en övergång till den senaste versionen, IPv6, påbörjats. Övergången går dock långsamt bland annat på grund av en temporär lösning kallad NAT, Network Addressing Translation. Med hjälp av intervjuer med högt uppsatta anställda på IT-företag i Sverige undersöker denna studie faktorer utöver NAT som påverkar hastigheten för övergången, och varför ett tekniskt avancerat land som Sverige ligger så långt efter med sin övergångsprocess. Resultaten visar att efterfrågan hos konsumenter inte är hög nog och att kostnad kontra incitament inte är tillräckligt välbalanserat för att övergången ska gå fortare. Med tiden kommer dock hastigheten att öka och vidare forskning skulle kunna hjälpa till att öka hastigheten för övergången ytterligare

Övergången från IPv4 till IPv6 : En fallstudie om faktorer som påverkar övergångens hastighet.

Today the internet is a world wide web connecting billions of devices. All these devices need an IP-address to be able to communicate with one another. With the current version of the internet protocol, IPv4, the address space is limited. To solve this problem a transition to the latest version, IPv6, has begun. But the transition is going slowly partly because of a temporary solution called NAT, Network Addressing Translation. With the help of interviews with highly appointed employees from large IT companies in Sweden, this study examines the impact of factors other than NAT that are affecting the speed of the transition, and why a technically advanced country like Sweden is so far behind in this process. The results show that the demand of the consumers is not high enough and that cost versus incentives is not balanced well enough for a transition to go quicker. But in time the speed will increase and further research could perhaps help the speed of the transition grow.Idag är internet världsomspännande och miljarder av enheter är uppkopplade. Alla dessa enheter behöver en IP-adress för att kommunicera med varandra. Med den nuvarande versionen av internetprotokollet, IPv4, är adressrymden begränsad. För att lösa detta problem har en övergång till den senaste versionen, IPv6, påbörjats. Övergången går dock långsamt bland annat på grund av en temporär lösning kallad NAT, Network Addressing Translation. Med hjälp av intervjuer med högt uppsatta anställda på IT-företag i Sverige undersöker denna studie faktorer utöver NAT som påverkar hastigheten för övergången, och varför ett tekniskt avancerat land som Sverige ligger så långt efter med sin övergångsprocess. Resultaten visar att efterfrågan hos konsumenter inte är hög nog och att kostnad kontra incitament inte är tillräckligt välbalanserat för att övergången ska gå fortare. Med tiden kommer dock hastigheten att öka och vidare forskning skulle kunna hjälpa till att öka hastigheten för övergången ytterligare

Säkerhetsmål för trafikanter i vägtunnlar, järnvägstunnlar och tunnelbana

Transportstyrelsen kan samordna och ge förslag på säkerhetsmål för trafikslagen väg, järnväg och tunnelbana. Det är möjligt genom att Transportstyrelsen har ett trafikslagsövergripande ansvar och även ett bemyndigande enligt plan- och byggförordningen. Det har inte varit möjligt tidigare, då ansvaret var uppdelat på bland andra kommuner, Vägverket, Banverket och Boverket. Krav på utformning av tunnlar finns i viss omfattning men säkerhetsmål saknas. Kraven ger utrymme för tolkning i samband med projektering och förvaltning. Osäkerhet kan uppstå om vilka mål som ska uppnås, och olika risknivåer kan bli resultatet när kraven tillämpas i olika projekt. Mot denna bakgrund initierade Transportstyrelsen ett FoI-projekt med rubriken ”Säkerhetsmål för trafikanter i väg- och spårtunnlar”, vilket ledde till arbetet med denna rapport. För arbetet med rapporten har vi i arbetsgruppen formulerat följande mål: identifiera utformningskrav och funktionskrav som lämplig basstandard för att uppfylla miniminivå för säkerhet, genom referens till befintliga regelverk eller praxis föreslå riskmått (storheter eller enheter) som är lämpliga för kvantifiering och värdering av personsäkerhet i tunnlar föreslå sätt att värdera samhällsnyttan vid införande av säkerhetsåtgärder som tillägg till basstandard. Arbetet omfattar arbetsgruppens förslag till säkerhetsmål för nya tunnlar och berör endast tunnelspecifika olyckor, det vill säga de som endast kan orsakas i tunnlar och de som kan orsakas var som helst men vars följdkonsekvenser blir särskilt allvarliga i tunnlar. Vi i arbetsgruppen har kunnat formulera ett förslag baserat på inventering av regelverk, allmänna principer och grunder för riskanalys, erfarenheter från olika projekt samt analys av olika sätt att mäta risk. Förslaget baseras på ett gemensamt trafikslagsövergripande kvantitativt säkerhetsmål uttryckt i F/N- diagram för vägtunnlar, järnvägstunnlar och tunnelbana med en tydlig koppling till samhällsnyttan. Förslaget formuleras sammanfattande: Risken vid färd i tunnel för väg, järnväg och tunnelbana ska vara likvärdig, uttryckt som risk att förolyckas per personkilometer. I rapportens senare del diskuterar vi olika problemställningar med förslaget. Behov av vidare utredning har också identifierats. Slutsatserna av arbetet är att det finns möjligheter att etablera ett gemensamt säkerhetsmål. Därutöver konstaterar vi i arbetsgruppen bland annat att befintliga regler för väg- och järnvägstunnlar bör kunna utnyttjas som basstandard, att motsvarande regelverk för tunnelbana saknas, och möjligen även för spårvägstunnlar, och bör utvecklas samt att man bör undersöka möjligheten att komplettera säkerhetsmålet med gränser uttryckta som PLL- tal specifikt för varje trafikslag. Modeller och metoder för samhällsekonomiska värderingar finns och bör kunna utnyttjas vid optimering av säkerheten.Säkerhetsmål för trafikanter i väg och spårtunnla