Svåra samtal inom sjukvården - ur kuratorns perspektiv

Abstract Author: Madelene Holmberg & Sara Knutsson Title: Difficult conversations in healthcare - from the counselor’s perspective. Supervisor: Anett Schenk Assessor: Anna Rypi The aim of this study was to investigate the healthcare counselor’s perspective on difficult conversations in their work, through interviews. More specific the aim was to examine how the counselors experience conversations with patients and dependants. Also, the aim was to find out if the counselors prepare themselves before a conversation and if they do, how they do it. What approaches they have towards patients and dependants and how the counselors handle reactions from them, and last but not least, if the counselors have a possibility to process their emotions and thoughts from a conversation, was also a part of the aim in this study. The main outcomes of the study was that the counselors described the value of supervision in their work, to have the possibility to reflect on their thoughts and feelings and difficulties in various patient cases. Also, to take part and learn from other counselors’ experiences. When it comes to the counselors’ approaches and professionality, they expressed the importance of flexibility, openness, and empathy as well as being able to keep the boundary between being private and personal. The different approaches helps the counselors to handle emotions and reactions from patients and dependants, as well as handling counselors’ own feelings and reactions. The counselors expressed that preparation before conversations are important and that they can be of both practical and emotional nature, such as reading patient’s journal or reflect on the patient case. On the question of whether social work education has prepared the counselors for their work in healthcare, only one of them said that she felt prepared. Instead, they expressed that they have learned through experience. Key words: preparation, approaches, professional attitude, supervision, professional theor

Flipp eller flopp : En undersökning om hur flipped classroom används i matematiken i skolans yngre år

Syftet med den här fallstudien var att se hur några lärare och elever i årskurs 1-3 arbetar med flipped classroom och vilken inställning de har till arbetssättet, samt vilka för- och nackdelar det finns med metoden. Studien gjordes som en kvalitativ undersökning där både intervjuer, klassrumsobservationer och enkätundersökningar har använts för att ta reda på lärarnas och elevernas personliga uppfattningar och erfarenheter. Resultatet visade på att flipped classroom gav möjlighet till en mer varierad och individuell undervisning som kan öka elevernas kunskaper och motivation. Arbetssättet frigjorde lektionstid som kunde användas till fler diskussioner och mer praktiska övningar, aktiv studietid och ett ökat socialt samspel. Lärarna upplevde att eleverna hade en större iver och lust att lära i klassrummet när flipped classroom användes. Studiens slutsatser är att flipped classroom med fördel kan användas för elever i årskurs 1-3, men att variation i arbetssättet är nödvändigt för att kunna förmedla den motivation, lust och glädje som finns inom matematiken