Autonoma skogsmaskiner : Möjliggöra teknikskifte med nya affärsmodeller

Autonomous machines and vehicles are on the rise today, seen in different industries such as mining, agriculture, and road transportation. However, this technological shift has not yet had any significant breakthrough in the forestry industry, where manned harvesters and forwarders are used. Since the challenges with technological shifts and radical innovations often are business model-related rather than technical, this study takes a business-oriented approach. The previous research has been mainly focused on the critical technical aspects of autonomous forest machines. Therefore, this study will focus on the business model aspects for their commercialization. This study was conducted as a single case study focusing on the business conditions for commercializing autonomous forest machines in the Swedish forestry industry. The study also discusses four potential networked business models for autonomous forest machines. The primary data source was semi-structured interviews with 12 representatives from forest machine manufacturers, forest companies, forestry service contractor firms, and researchers. The study shows that the role of a traditional forestry service contractor will diminish relative to autonomous forest machines. Moreover, incumbent manufacturers will probably face a business model dilemma related to commercializing autonomous forest machines. On the contrary, forest companies will benefit the most from autonomous forest machines. Therefore, the study suggests that this type of actor should take a leading role in facilitating technology and business development. The study also shows that this potential technology shift will enable new actors, such as IT or software companies, to take an essential role by operating fleets of autonomous forest machines in the future.Autonoma maskiner och fordon är på frammarsch idag vilket kan ses inom olika typer av branscher som gruvdrift, jordbruk och vägtransporter. Detta teknologiska skifte har ännu inte fått något betydande genombrott inom skogsindustrin där bemannade skördare och skotare används. Eftersom utmaningarna med teknologiska skiften och radikala innovationer ofta är affärsmodellsrelaterade snarare än tekniska, tar denna studie ett affärsorienterat perspektiv. Den tidigare forskningen har mestadels varit fokuserad på de viktigaste tekniska aspekterna av autonoma skogsmaskiner, därför kommer denna studie istället att fokusera på affärsmodellsaspekterna för kommersialiseringen. Studien genomfördes som en fallstudie med fokus på de affärsmässiga förutsättningarna för att kommersialisera autonoma skogsmaskiner inom den svenska skogsindustrin. Studien diskuterar också fyra potentiella nätverksbaserade affärsmodeller för autonoma skogsmaskiner. Semistrukturerade intervjuer med 12 representanter från skogsmaskinstillverkare, skogsbolag, skogsentreprenörsföretag och forskare utgjorde den huvudsakliga datakällan för studien. Studien visar att rollen som en traditionell skogsentreprenör har i dagens skogsbruk kommer att minska i förhållande till autonoma skogsmaskiner i framtiden. Dessutom kommer etablerade skogsmaskintillverkare troligen att möta ett affärsmodellsdilemma relaterat till kommersialisering av autonoma skogsmaskiner. Skogsbolagen kommer att dra mest nytta av autonoma skogsmaskiner och studien tyder på att denna typ av aktörer bör ta en ledande roll för att underlätta teknik- och affärsmodellsutveckling. Studien visar också att detta potentiella teknikskifte kommer att göra det möjligt för nya typer av aktörer, såsom IT- eller mjukvaruföretag, att ta en viktig roll i framtidens skogsbruk genom att ansvara för driften av autonoma skogsmaskinflottor

Autonoma skogsmaskiner : Möjliggöra teknikskifte med nya affärsmodeller

Autonomous machines and vehicles are on the rise today, seen in different industries such as mining, agriculture, and road transportation. However, this technological shift has not yet had any significant breakthrough in the forestry industry, where manned harvesters and forwarders are used. Since the challenges with technological shifts and radical innovations often are business model-related rather than technical, this study takes a business-oriented approach. The previous research has been mainly focused on the critical technical aspects of autonomous forest machines. Therefore, this study will focus on the business model aspects for their commercialization. This study was conducted as a single case study focusing on the business conditions for commercializing autonomous forest machines in the Swedish forestry industry. The study also discusses four potential networked business models for autonomous forest machines. The primary data source was semi-structured interviews with 12 representatives from forest machine manufacturers, forest companies, forestry service contractor firms, and researchers. The study shows that the role of a traditional forestry service contractor will diminish relative to autonomous forest machines. Moreover, incumbent manufacturers will probably face a business model dilemma related to commercializing autonomous forest machines. On the contrary, forest companies will benefit the most from autonomous forest machines. Therefore, the study suggests that this type of actor should take a leading role in facilitating technology and business development. The study also shows that this potential technology shift will enable new actors, such as IT or software companies, to take an essential role by operating fleets of autonomous forest machines in the future.Autonoma maskiner och fordon är på frammarsch idag vilket kan ses inom olika typer av branscher som gruvdrift, jordbruk och vägtransporter. Detta teknologiska skifte har ännu inte fått något betydande genombrott inom skogsindustrin där bemannade skördare och skotare används. Eftersom utmaningarna med teknologiska skiften och radikala innovationer ofta är affärsmodellsrelaterade snarare än tekniska, tar denna studie ett affärsorienterat perspektiv. Den tidigare forskningen har mestadels varit fokuserad på de viktigaste tekniska aspekterna av autonoma skogsmaskiner, därför kommer denna studie istället att fokusera på affärsmodellsaspekterna för kommersialiseringen. Studien genomfördes som en fallstudie med fokus på de affärsmässiga förutsättningarna för att kommersialisera autonoma skogsmaskiner inom den svenska skogsindustrin. Studien diskuterar också fyra potentiella nätverksbaserade affärsmodeller för autonoma skogsmaskiner. Semistrukturerade intervjuer med 12 representanter från skogsmaskinstillverkare, skogsbolag, skogsentreprenörsföretag och forskare utgjorde den huvudsakliga datakällan för studien. Studien visar att rollen som en traditionell skogsentreprenör har i dagens skogsbruk kommer att minska i förhållande till autonoma skogsmaskiner i framtiden. Dessutom kommer etablerade skogsmaskintillverkare troligen att möta ett affärsmodellsdilemma relaterat till kommersialisering av autonoma skogsmaskiner. Skogsbolagen kommer att dra mest nytta av autonoma skogsmaskiner och studien tyder på att denna typ av aktörer bör ta en ledande roll för att underlätta teknik- och affärsmodellsutveckling. Studien visar också att detta potentiella teknikskifte kommer att göra det möjligt för nya typer av aktörer, såsom IT- eller mjukvaruföretag, att ta en viktig roll i framtidens skogsbruk genom att ansvara för driften av autonoma skogsmaskinflottor

Optimization method for production systems with simulation and lean production

Genom rapporten kommer kunskapen öka kring identifiering och reducering av flaskhalsar baserade på simuleringsverktyget Facts Analyzer och lean-verktyg. Den ökade kunskapen kommer generera möjligheter för företag att arbeta på ett strukturerat och effektivt vis genom en egenutvecklad arbetsmodell. Modellen kommer ge förutsättningar för företag att öka sin produktivitet och samtidigt reducera totala kostnaderna. Metoderna som arbetsmodellen bygger på är kvantitativ, kvalitativ, abduktion och förverkligas genom tillämpning på ett fallföretag där syftet är att undersöka applicerbarheten och ifall produktionen kan effektiviseras.  Med simuleringsverktyg skapas tydliga och fakta-baserade resultat på flaskhalsar och vad olika förbättringsalternativ har för påverkan på produktionen, därmed anses det vara ett bra verktyg att basera beslut på innan investeringar genomförs. Utifrån de identifierade flaskhalsarna, med hjälp av simuleringsverktyget, är det bevisat att lean-verktyg kan användas för att optimera produktion och reducera icke värdeskapande moment. Exempelvis visar resultatet att 5S, Kaizen, Poka Yoke, Total Productive Maintenance och Overall Equipment Efficiency är effektiva lean-verktyg.  För att öka produktionskapaciteten handlar det om att först identifiera flaskhalsarna genom simuleringsverktyget. Därefter beräknas flaskhalsens OEE-värde som skapar indikationer om begränsningarna och därmed belyser vart förbättringsförslag behövs. Genom indikationerna tillsammans med ytterligare lean-verktyg skapas därefter förbättringsförslag med fokus på att reducera flaskhalsen. För att däremot identifiera totalkostnadsreducering och icke värdeskapande aktiviteter används istället observationer och intervjuer med personalen. Därefter utvecklas förbättringsförslag, liksom för produktionskapaciteten, genom lean-verktyg för att minimera Muda.Through the report, knowledge will increase regarding the identification and reduction ofbottlenecks based on the simulation tool Facts Analyzer and lean-tools. The increasedknowledge will generate opportunities for companies to work in a structured and efficientway through a own developed work model. The model will provide the conditions forcompanies to increase their productivity and at the same time reduce total costs. The methodson which the work model is based are quantitative, qualitative, abduction and are realized through a case company where the aim is to investigate the applicability and if productioncan be made more efficient. With simulation tools, clear and fact-based results are created on the effect differentimprovement options have on production, and thus it is considered a good tool to basedecisions on before investments are made. Based on the identified bottlenecks, with the helpof the simulation tool, it is proven that lean-tools can be used to optimize production andreduce non-value-creating activities. For example, the results show that 5S, Kaizen, PokaYoke, Total Productive Maintenance and Overall Equipment Efficiency are effectivelean-tools. To increase production capacity, it is a matter of first identifying the bottlenecks through thesimulation tool. The bottleneck's OEE value is then calculated, which creates indications ofthe limitations and thus highlights where improvement proposals are needed. Through theindications together with additional lean-tools, improvement proposals are then created with afocus on reducing the bottleneck. In contrast, to identify total cost reduction andnon-value-creating activities, observations and interviews with the staff are used instead.Improvement proposals are then developed, as for the production capacity, through lean-toolsto minimize Muda

Preconditions for Onboard Additive Manufacturing on Swedish Navy Surface Vessels

Arbetet syftar till att undersöka om additiv tillverkning (AM) kan vara en lämplig resurs ombord på svenska marinens ytfartyg för att möjliggöra tillverkning av komponenter. Underhåll av fartygen inom den svenska marinen kan i nuläget vara utmanande då flertalet fartyg innehåller av komponenter som inte längre finns tillgängliga att köpa in. Orsaken bakom det kan vara att leverantörer med tiden har försvunnit eller att vissa delar har slutat tillverkas. En annan utmaning är tillgången på komponenter ute till sjöss då utrymmet på fartygen är begränsat. Additiv tillverkning är en tillverkningsteknik som innebär att material läggs ut lager för lager och på så vis bygger upp ett tredimensionellt objekt. Tekniken kan skapa, inom loppet av några timmar, ett fysiskt objekt med komplex geometri utifrån en digital modell. Genom att använda tekniken som tillverkningsresurs ombord på marinens ytfartyg kan en högre tillgänglighet av reservdelar uppnås. Reservdelar till marinens fartyg går idag genom ett centraliserat logistiksystem som utgår från ett större centrallager och vidare ut till de marina förbanden. AM möjliggör decentraliserad tillverkning vilket kan skapa en mer snabbrörlig och flexibel logistikhantering förutsatt att AM-tekniken kan tillverka den efterfrågade komponenten. Rapporten tar delvis upp de olika AM-metoderna som finns tillgängliga med fokus på metoderna Materialextrudering (FDM) och Powder Bed Fusion (PBF) som anses ha större relevans för användning inom militärt bruk. Vi har intervjuat relevanta personer från Försvarets Materielverk och gjort studiebesök ombord på några av marinens ytfartyg. Informationen därifrån har vi analyserat utifrån relevant teori från vår litteraturstudie kring AM. Utifrån analysen kan vi dra slutsatsen att det finns ett antal utmaningar som försvårar en eventuell användning av AM generellt inom Försvarsmakten och specifikt ombord på ytfartygen. Dessa faktorer omfattar bland annat vibrationer, rörelser till sjöss och den begränsade tillgången på digitala modeller. Utöver det måste den tillverkade komponenten uppfylla systemsäkerhetskraven för att bli godkänd för användning. I nuläget har marinen en fungerande underhållsorganisation där AM skulle kunna ingå som en värdefull resurs i framtiden. Behoven som AM kan tillgodose är en ökad tillgänglighet på vissa förbrukningsvaror, reservdelar och helt nya produkter. Med avseende på de tekniska förutsättningarna och AM-maskinernas egenskaper kom vi fram till att FDM-metoden är bäst lämpad för användning ombord på fartygen. En inledande användning av FDM-utrustning av Försvarsmakten bör lämpligtvis göras i mindre skala ombord på stödfartyg då det ligger i linje med den verksamhet som bedrivs ombord på dessa i nuläget.The purpose of this thesis-project is to investigate if additive manufacturing (AM) can be a suitable resource on board the Swedish Navy's surface vessels to enable the manufacture of components and spare parts. Maintenance of the vessels within the Swedish Navy may at present be challenging as most vessels contains components that are no longer available for purchase. The reason for this may be that subcontractors have disappeared over time or that certain parts are no longer manufactured. Another challenge is the availability of components and spare parts out at sea, since the space on the vessels is limited. Additive manufacturing, is a term for different manufacturing techniques where material is laid out layer by layer and thus builds up a three-dimensional object. The technology can, within a few hours, create a physical object with complex geometry from a digital drawing. By using the technology as a manufacturing resource on board the naval surface vessel, a higher availability of spare parts and components can be achieved. Components and spare parts for the naval vessels today are distributed through a centralized logistics system that starts from a larger central warehouse out to the naval bases. AM enables decentralized manufacturing, which can create a more rapid and flexible logistics management, provided that the AM technology can manufacture the requested component. The thesis addresses the various AM methods that are available, but focus is placed on the methods Material Extrusion (FDM) and Powder Bed Fusion (PBF) which are considered to be of greater relevance for use in military applications. Interviews have been held with relevant persons from the Swedish Defence Materiel Administration and study visits have been made on board some of the naval surface vessels. The information from these sources has been analyzed based on relevant theory from our literature study in the area of AM. Based on the analysis, we can conclude that there are a number of challenges that make the implementation of AM in general within the Swedish Armed Forces and aboard the surface vessels difficult. These factors include vibrations, sea movements and the limited availability of digital models. In addition, the manufactured components must meet the system safety requirements to be approved for use. Currently, the Navy has a functioning maintenance organization where AM could be a valuable resource in the future. The needs that AM can meet is increased availability to certain consumables, spare parts and brand new products. With regard to the technical conditions on board and the properties of the AM machines, we found that the FDM method is the most suitable for use. A pilot implementation of FDM equipment by the Swedish Armed Forces should suitably be done on a smaller scale on board support vessels as it is in line with the activities carried out on board those vessels

Preconditions for Onboard Additive Manufacturing on Swedish Navy Surface Vessels

Arbetet syftar till att undersöka om additiv tillverkning (AM) kan vara en lämplig resurs ombord på svenska marinens ytfartyg för att möjliggöra tillverkning av komponenter. Underhåll av fartygen inom den svenska marinen kan i nuläget vara utmanande då flertalet fartyg innehåller av komponenter som inte längre finns tillgängliga att köpa in. Orsaken bakom det kan vara att leverantörer med tiden har försvunnit eller att vissa delar har slutat tillverkas. En annan utmaning är tillgången på komponenter ute till sjöss då utrymmet på fartygen är begränsat. Additiv tillverkning är en tillverkningsteknik som innebär att material läggs ut lager för lager och på så vis bygger upp ett tredimensionellt objekt. Tekniken kan skapa, inom loppet av några timmar, ett fysiskt objekt med komplex geometri utifrån en digital modell. Genom att använda tekniken som tillverkningsresurs ombord på marinens ytfartyg kan en högre tillgänglighet av reservdelar uppnås. Reservdelar till marinens fartyg går idag genom ett centraliserat logistiksystem som utgår från ett större centrallager och vidare ut till de marina förbanden. AM möjliggör decentraliserad tillverkning vilket kan skapa en mer snabbrörlig och flexibel logistikhantering förutsatt att AM-tekniken kan tillverka den efterfrågade komponenten. Rapporten tar delvis upp de olika AM-metoderna som finns tillgängliga med fokus på metoderna Materialextrudering (FDM) och Powder Bed Fusion (PBF) som anses ha större relevans för användning inom militärt bruk. Vi har intervjuat relevanta personer från Försvarets Materielverk och gjort studiebesök ombord på några av marinens ytfartyg. Informationen därifrån har vi analyserat utifrån relevant teori från vår litteraturstudie kring AM. Utifrån analysen kan vi dra slutsatsen att det finns ett antal utmaningar som försvårar en eventuell användning av AM generellt inom Försvarsmakten och specifikt ombord på ytfartygen. Dessa faktorer omfattar bland annat vibrationer, rörelser till sjöss och den begränsade tillgången på digitala modeller. Utöver det måste den tillverkade komponenten uppfylla systemsäkerhetskraven för att bli godkänd för användning. I nuläget har marinen en fungerande underhållsorganisation där AM skulle kunna ingå som en värdefull resurs i framtiden. Behoven som AM kan tillgodose är en ökad tillgänglighet på vissa förbrukningsvaror, reservdelar och helt nya produkter. Med avseende på de tekniska förutsättningarna och AM-maskinernas egenskaper kom vi fram till att FDM-metoden är bäst lämpad för användning ombord på fartygen. En inledande användning av FDM-utrustning av Försvarsmakten bör lämpligtvis göras i mindre skala ombord på stödfartyg då det ligger i linje med den verksamhet som bedrivs ombord på dessa i nuläget.The purpose of this thesis-project is to investigate if additive manufacturing (AM) can be a suitable resource on board the Swedish Navy's surface vessels to enable the manufacture of components and spare parts. Maintenance of the vessels within the Swedish Navy may at present be challenging as most vessels contains components that are no longer available for purchase. The reason for this may be that subcontractors have disappeared over time or that certain parts are no longer manufactured. Another challenge is the availability of components and spare parts out at sea, since the space on the vessels is limited. Additive manufacturing, is a term for different manufacturing techniques where material is laid out layer by layer and thus builds up a three-dimensional object. The technology can, within a few hours, create a physical object with complex geometry from a digital drawing. By using the technology as a manufacturing resource on board the naval surface vessel, a higher availability of spare parts and components can be achieved. Components and spare parts for the naval vessels today are distributed through a centralized logistics system that starts from a larger central warehouse out to the naval bases. AM enables decentralized manufacturing, which can create a more rapid and flexible logistics management, provided that the AM technology can manufacture the requested component. The thesis addresses the various AM methods that are available, but focus is placed on the methods Material Extrusion (FDM) and Powder Bed Fusion (PBF) which are considered to be of greater relevance for use in military applications. Interviews have been held with relevant persons from the Swedish Defence Materiel Administration and study visits have been made on board some of the naval surface vessels. The information from these sources has been analyzed based on relevant theory from our literature study in the area of AM. Based on the analysis, we can conclude that there are a number of challenges that make the implementation of AM in general within the Swedish Armed Forces and aboard the surface vessels difficult. These factors include vibrations, sea movements and the limited availability of digital models. In addition, the manufactured components must meet the system safety requirements to be approved for use. Currently, the Navy has a functioning maintenance organization where AM could be a valuable resource in the future. The needs that AM can meet is increased availability to certain consumables, spare parts and brand new products. With regard to the technical conditions on board and the properties of the AM machines, we found that the FDM method is the most suitable for use. A pilot implementation of FDM equipment by the Swedish Armed Forces should suitably be done on a smaller scale on board support vessels as it is in line with the activities carried out on board those vessels

Preconditions for Onboard Additive Manufacturing on Swedish Navy Surface Vessels

Arbetet syftar till att undersöka om additiv tillverkning (AM) kan vara en lämplig resurs ombord på svenska marinens ytfartyg för att möjliggöra tillverkning av komponenter. Underhåll av fartygen inom den svenska marinen kan i nuläget vara utmanande då flertalet fartyg innehåller av komponenter som inte längre finns tillgängliga att köpa in. Orsaken bakom det kan vara att leverantörer med tiden har försvunnit eller att vissa delar har slutat tillverkas. En annan utmaning är tillgången på komponenter ute till sjöss då utrymmet på fartygen är begränsat. Additiv tillverkning är en tillverkningsteknik som innebär att material läggs ut lager för lager och på så vis bygger upp ett tredimensionellt objekt. Tekniken kan skapa, inom loppet av några timmar, ett fysiskt objekt med komplex geometri utifrån en digital modell. Genom att använda tekniken som tillverkningsresurs ombord på marinens ytfartyg kan en högre tillgänglighet av reservdelar uppnås. Reservdelar till marinens fartyg går idag genom ett centraliserat logistiksystem som utgår från ett större centrallager och vidare ut till de marina förbanden. AM möjliggör decentraliserad tillverkning vilket kan skapa en mer snabbrörlig och flexibel logistikhantering förutsatt att AM-tekniken kan tillverka den efterfrågade komponenten. Rapporten tar delvis upp de olika AM-metoderna som finns tillgängliga med fokus på metoderna Materialextrudering (FDM) och Powder Bed Fusion (PBF) som anses ha större relevans för användning inom militärt bruk. Vi har intervjuat relevanta personer från Försvarets Materielverk och gjort studiebesök ombord på några av marinens ytfartyg. Informationen därifrån har vi analyserat utifrån relevant teori från vår litteraturstudie kring AM. Utifrån analysen kan vi dra slutsatsen att det finns ett antal utmaningar som försvårar en eventuell användning av AM generellt inom Försvarsmakten och specifikt ombord på ytfartygen. Dessa faktorer omfattar bland annat vibrationer, rörelser till sjöss och den begränsade tillgången på digitala modeller. Utöver det måste den tillverkade komponenten uppfylla systemsäkerhetskraven för att bli godkänd för användning. I nuläget har marinen en fungerande underhållsorganisation där AM skulle kunna ingå som en värdefull resurs i framtiden. Behoven som AM kan tillgodose är en ökad tillgänglighet på vissa förbrukningsvaror, reservdelar och helt nya produkter. Med avseende på de tekniska förutsättningarna och AM-maskinernas egenskaper kom vi fram till att FDM-metoden är bäst lämpad för användning ombord på fartygen. En inledande användning av FDM-utrustning av Försvarsmakten bör lämpligtvis göras i mindre skala ombord på stödfartyg då det ligger i linje med den verksamhet som bedrivs ombord på dessa i nuläget.The purpose of this thesis-project is to investigate if additive manufacturing (AM) can be a suitable resource on board the Swedish Navy's surface vessels to enable the manufacture of components and spare parts. Maintenance of the vessels within the Swedish Navy may at present be challenging as most vessels contains components that are no longer available for purchase. The reason for this may be that subcontractors have disappeared over time or that certain parts are no longer manufactured. Another challenge is the availability of components and spare parts out at sea, since the space on the vessels is limited. Additive manufacturing, is a term for different manufacturing techniques where material is laid out layer by layer and thus builds up a three-dimensional object. The technology can, within a few hours, create a physical object with complex geometry from a digital drawing. By using the technology as a manufacturing resource on board the naval surface vessel, a higher availability of spare parts and components can be achieved. Components and spare parts for the naval vessels today are distributed through a centralized logistics system that starts from a larger central warehouse out to the naval bases. AM enables decentralized manufacturing, which can create a more rapid and flexible logistics management, provided that the AM technology can manufacture the requested component. The thesis addresses the various AM methods that are available, but focus is placed on the methods Material Extrusion (FDM) and Powder Bed Fusion (PBF) which are considered to be of greater relevance for use in military applications. Interviews have been held with relevant persons from the Swedish Defence Materiel Administration and study visits have been made on board some of the naval surface vessels. The information from these sources has been analyzed based on relevant theory from our literature study in the area of AM. Based on the analysis, we can conclude that there are a number of challenges that make the implementation of AM in general within the Swedish Armed Forces and aboard the surface vessels difficult. These factors include vibrations, sea movements and the limited availability of digital models. In addition, the manufactured components must meet the system safety requirements to be approved for use. Currently, the Navy has a functioning maintenance organization where AM could be a valuable resource in the future. The needs that AM can meet is increased availability to certain consumables, spare parts and brand new products. With regard to the technical conditions on board and the properties of the AM machines, we found that the FDM method is the most suitable for use. A pilot implementation of FDM equipment by the Swedish Armed Forces should suitably be done on a smaller scale on board support vessels as it is in line with the activities carried out on board those vessels

Optimization method for production systems with simulation and lean production

Genom rapporten kommer kunskapen öka kring identifiering och reducering av flaskhalsar baserade på simuleringsverktyget Facts Analyzer och lean-verktyg. Den ökade kunskapen kommer generera möjligheter för företag att arbeta på ett strukturerat och effektivt vis genom en egenutvecklad arbetsmodell. Modellen kommer ge förutsättningar för företag att öka sin produktivitet och samtidigt reducera totala kostnaderna. Metoderna som arbetsmodellen bygger på är kvantitativ, kvalitativ, abduktion och förverkligas genom tillämpning på ett fallföretag där syftet är att undersöka applicerbarheten och ifall produktionen kan effektiviseras.  Med simuleringsverktyg skapas tydliga och fakta-baserade resultat på flaskhalsar och vad olika förbättringsalternativ har för påverkan på produktionen, därmed anses det vara ett bra verktyg att basera beslut på innan investeringar genomförs. Utifrån de identifierade flaskhalsarna, med hjälp av simuleringsverktyget, är det bevisat att lean-verktyg kan användas för att optimera produktion och reducera icke värdeskapande moment. Exempelvis visar resultatet att 5S, Kaizen, Poka Yoke, Total Productive Maintenance och Overall Equipment Efficiency är effektiva lean-verktyg.  För att öka produktionskapaciteten handlar det om att först identifiera flaskhalsarna genom simuleringsverktyget. Därefter beräknas flaskhalsens OEE-värde som skapar indikationer om begränsningarna och därmed belyser vart förbättringsförslag behövs. Genom indikationerna tillsammans med ytterligare lean-verktyg skapas därefter förbättringsförslag med fokus på att reducera flaskhalsen. För att däremot identifiera totalkostnadsreducering och icke värdeskapande aktiviteter används istället observationer och intervjuer med personalen. Därefter utvecklas förbättringsförslag, liksom för produktionskapaciteten, genom lean-verktyg för att minimera Muda.Through the report, knowledge will increase regarding the identification and reduction ofbottlenecks based on the simulation tool Facts Analyzer and lean-tools. The increasedknowledge will generate opportunities for companies to work in a structured and efficientway through a own developed work model. The model will provide the conditions forcompanies to increase their productivity and at the same time reduce total costs. The methodson which the work model is based are quantitative, qualitative, abduction and are realized through a case company where the aim is to investigate the applicability and if productioncan be made more efficient. With simulation tools, clear and fact-based results are created on the effect differentimprovement options have on production, and thus it is considered a good tool to basedecisions on before investments are made. Based on the identified bottlenecks, with the helpof the simulation tool, it is proven that lean-tools can be used to optimize production andreduce non-value-creating activities. For example, the results show that 5S, Kaizen, PokaYoke, Total Productive Maintenance and Overall Equipment Efficiency are effectivelean-tools. To increase production capacity, it is a matter of first identifying the bottlenecks through thesimulation tool. The bottleneck's OEE value is then calculated, which creates indications ofthe limitations and thus highlights where improvement proposals are needed. Through theindications together with additional lean-tools, improvement proposals are then created with afocus on reducing the bottleneck. In contrast, to identify total cost reduction andnon-value-creating activities, observations and interviews with the staff are used instead.Improvement proposals are then developed, as for the production capacity, through lean-toolsto minimize Muda