Delaktig eller överkörd : En kvalitativ studie om bemötande mot brukare med psykiskafunktionshinder under samordnade vårdplaneringar

Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet

Delaktig eller överkörd : En kvalitativ studie om bemötande mot brukare med psykiskafunktionshinder under samordnade vårdplaneringar

Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet

Delaktig eller överkörd : En kvalitativ studie om bemötande mot brukare med psykiskafunktionshinder under samordnade vårdplaneringar

Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet

Delaktig eller överkörd : En kvalitativ studie om bemötande mot brukare med psykiskafunktionshinder under samordnade vårdplaneringar

Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet

Långsiktiga effekter? : Personer med funktionsnedsättning och deras etablering på arbetsmarknaden med stöd av Supported Employment – En uppföljning ur arbetstagarperspektiv

Personer med funktionsnedsättning arbetar i lägre utsträckning än personer utan funktionsnedsättning. Att komma in på arbetsmarknaden är svårt och att stadigvarande etablera sig är särskilt problematiskt för de som lever med en intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Med stöd av Supported employment-metoden erbjuds stöd för att underlätta arbetsmarknadsinträdet. Forskning och uppföljning visar att metoden är relativt snabb och framgångsrik i att bistå personer med funktionsnedsättning till arbete men att det saknas studier som visar om etableringen på arbetsmarknaden är hållbar över tid. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om deltagarnas erfarenheter av Supported employment och hållbarheten i arbetssituationen två år efter avslutat stöd. Genom intervjuer med 20 slumpmässigt utvalda deltagare (av 419 aktuella) och deras arbetskonsulenter, varav 14 vid intervjutillfället fortfarande var i arbete, erhålls erfarenheter som pekar på betydelsefulla faktorer för hållbarhet, vilka kategoriseras som a) klientens egenskaper och förhållningssätt, b) arbetskonsulternas betydelse och stöd, c) arbetsgivarnas inställning och attityder samt d) samhällets bemötande. I rapporten ställs och diskuteras studiens resultat och slutsatser i relation till tidigare kunskap på området

Långsiktiga effekter? : Personer med funktionsnedsättning och deras etablering på arbetsmarknaden med stöd av Supported Employment – En uppföljning ur arbetstagarperspektiv

Personer med funktionsnedsättning arbetar i lägre utsträckning än personer utan funktionsnedsättning. Att komma in på arbetsmarknaden är svårt och att stadigvarande etablera sig är särskilt problematiskt för de som lever med en intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Med stöd av Supported employment-metoden erbjuds stöd för att underlätta arbetsmarknadsinträdet. Forskning och uppföljning visar att metoden är relativt snabb och framgångsrik i att bistå personer med funktionsnedsättning till arbete men att det saknas studier som visar om etableringen på arbetsmarknaden är hållbar över tid. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om deltagarnas erfarenheter av Supported employment och hållbarheten i arbetssituationen två år efter avslutat stöd. Genom intervjuer med 20 slumpmässigt utvalda deltagare (av 419 aktuella) och deras arbetskonsulenter, varav 14 vid intervjutillfället fortfarande var i arbete, erhålls erfarenheter som pekar på betydelsefulla faktorer för hållbarhet, vilka kategoriseras som a) klientens egenskaper och förhållningssätt, b) arbetskonsulternas betydelse och stöd, c) arbetsgivarnas inställning och attityder samt d) samhällets bemötande. I rapporten ställs och diskuteras studiens resultat och slutsatser i relation till tidigare kunskap på området