Lärandets dynamik i arbetsplatsutvecklingsprogram : Studier i svenska nationella program

The thesis focuses on workplace development programmes (WPDPs) that operationalize national policies on workplace development. WPDPs are time-limited and they provide support to organizations that aim to improve their operational performance or employees’ work conditions. The support that such programmes provide to organizations consists of competence-development activities provided through networks, courses or hands-on coaching. The supported organizations aimed at changing work practices to increase their operational performance. Departing from a workplace-learning perspective, the overall aim of the thesis was to contribute to knowledge about learning in workplace development programmes and the supported organizations when realizing policies on workplace development. A qualitative multiple-case study design was used and a total of 115 interviews and notes from meetings are included in the data material. Four substudies made up the empirical base. The findings revealed that realizing policies on workplace development required continuous learning among stakeholders at different levels of the WPDPs. Thus, conditions that enabled learning were important throughout the whole WPDP, which was seen as a large, complex social learning system. Learning between different levels of the WPDP was especially important, which required stakeholder representatives with the appropriate qualifications or characteristics that enabled them to take on roles as brokers between the stakeholders involved in realizing the policy. The overall conclusion pointed towards the dynamics of realizing policies of workplace learning, which cannot be achieved by a one-size-fitsall model for learning. The findings imply that funders and other authorities that make policies on workplace development through WPDPs should scrutinize how learning among stakeholders that enter into partnership to operate WPDPs is to be facilitated. Linear plans that are not complemented with careful explanations of how such learning is to be facilitated may constitute warning signs. Furthermore, the findings imply that organizations looking for external support to develop the innovative capabilities of employees must be careful in choosing their support. A WPDP may consume the resources of an organization without providing any benefit, if it does not provide the appropriate support. On the other hand, a WPDP may be a great source for learning, particularly if it includes support in designing the change effort, and help in developing an internal support infrastructure that will continue supporting workplace development after the programme ends.I denna avhandling ligger fokus på tre nationella utvecklingsprogram vars avsikt är att stödja arbetsplatser och organisationer för att realisera beslutsfattares policyer. Med utgångspunkt från ett arbetsplatslärandeperspektiv är syftet med avhandlingen att bidra med kunskap om lärande i arbetsplatsutvecklingsprogram och organisationer som dessa stödjer för att realisera policyer för utveckling av arbetsplatser. Studien har en multipel fallstudiedesign och totalt 115 intervjuer och anteckningar från möten ingår i datamaterialet. Resultaten visar att kontinuerligt lärande mellan intressenter på olika nivåer i programmen var en nödvändig förutsättning när en policy skulle realiseras. Särskilt viktigt var att de som representerade intressenterna tog rollen som mäklare vilket krävde rätt kvalifikationer och karaktärer för att kunna knyta samman de olika intressenterna som realiserade policyn. Den övergripande slutsatsen är att dynamiken i realiserande av policyer av detta slag visar på orimligheten i att hitta en modell för lärande som passar alla arbetsplatsutvecklingsprogram. Vidare kan ett utvecklingsprogram skapa goda förutsättningar för lärande i deltagande organisationer om programmet ger stöd vid utformning av förändringsinsatsen och vid utveckling av en intern infrastruktur som fortsätter att stödja utveckling av arbetsplatsen efter det att programmet avslutas.

Stakeholders’ learning and transformative action when developing a collaboration platform to provide welfare services

This article investigates stakeholders’ learning and transformative action when developing a collaboration platform between a Swedish regional authority organisation (RAO) and civil society organisations (CSOs) to find new ways to provide welfare services. The material is based on 22 semi-structured interviews and observations of seven general meetings at which RAO officials and CSO representatives met. In addition, notes were taken during two workshops with key stakeholders and interviewees, respectively. Learning and transformative action were analysed through a TADS approach. The findings reveal that a signed agreement, stipulating collaboration between the two sectors (public and civil society) became a second stimulus for shared transformative agency. After signing the agreement, conflicts of motives arose, which challenged learning between stakeholders. Surprisingly, it was not the conflicts of motives between the two sectors, but those within each sector that constituted the most severe expansive learning challenges, and consequently also a delay in the development of the collaboration platform that was to provide welfare services. Nonetheless, the conflicts also contributed to small, incremental, steps of transformative action toward what they had set out to do

Samverkan mellan idéburen sektor och en region : möjligheter och utmaningar vid utveckling av en samverkansplattform

Denna studie fokuserar samverkan mellan offentlig och idéburen sektor för att möta och hantera välfärds- och samhällsutmaningar och den utgår från en ”Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötlands län”. Överenskommelsen är en avsiktsförklaring om ett gemensamt förhållningssätt i alla former av samverkan mellan idéburna organisationer och Region Östergötland. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur samverkan mellan idéburen sektor i Östergötland och Region Östergötland organiseras, och de förutsättningar som omger samverkan och lärande mellan sektorerna. Studien bygger på kvalitativa data i form av 22 intervjuer, dokumentation av gemensam tolkning av preliminära resultat med informanter, observationer av så kallade stormöten samt dokumentstudier.Resultatet visar att en ny samverkansplattform växer fram som en fortsättning av den process som det innebar att ta fram Överenskommelsen mellan idéburna organisationer och Region Östergötland. Samverkansplattformens deltagare bildar ett partnerskap. Flera positiva resultat och nya möjligheter till samverkan lyftes fram, exempelvis, större transparens kring olika samverkansmöjligheter, bättre kännedom om samverkande organisationer – både hos Regionens tjänstemän och hos representanter för idéburen sektor. De främsta utmaningarna var initialt, exempelvis, otydliga mandat och många olika samverkansarenor (även lokalt i kommuner) samt svårigheter med att förankra Överenskommelsen hos nya politiker. Andra exempel på utmaningar som framkom var olika möjligheter för både tjänstemän inom Regionen och idéburna representanter från idéburna organisationer samt svårigheter att brett kommunicera vad som är på gång i partnerskapet.En slutsats är att de klassiska vad och varför-frågorna (dvs. innehåll eller fokus för samverkan samt hur samverkan kring insatser ut mot målgrupper ska genomföras) blir svåra att processa fram genom en demokratisk dialog. En möjlig anledning är att analyser och diskussioner om varför en viss aktivitet bör genomföras på ett visst sätt måste föras över flera olika hierarkiska nivåer och mellan olika ansvars- och verksamhetsområden

Learning conditions for continuous improvement in a public service organization

Purpose – This study focuses on a transformation effort in a social welfare department of a Swedish municipality where continuous improvement, which is a Lean principle, was introduced in employees’everyday work via a workplace development programme (WPDP). The aim of this paper is to explore the conditions (internal and external) that enabled or constrained employee learning during the introduction of continuous improvement into employees’ everyday work in a WPDP-supported social welfare department. Design/methodology/approach – This case study is based mainly on 22 semi-structured interviews with individuals holding different positions in the department and overarching municipality. Findings – The findings show that multiple and emerging conditions, both internal and external, shaped a predominantly restrictive learning environment during the introduction of continuous improvement into the social welfare department. The major conditions identified were related to the initial implementation and top management’s steering and monitoring of the “Lean investment”, activities and support provided by the WPDP, activities and support provided by the internal Lean support team and first-line managers’ abilities to facilitate employee learning. Originality/value – Apart from unique empirical material depicting an effort towards change under conditions far from favourable for employee learning, the value of this study lies in the attention given to the external dynamics that drive change in line with the concept of new public management in public service organizations, including a WPDP that supported the social welfare department

Conditions for Employee Learning and Innovation : Interweaving Competence Development Activities Provided by a Workplace Development Programme with Everyday Work Activities in SMEs

The aim of this article is to investigate how the formal competence development activities provided by the Production Leap, a workplace development programme (WPDP), were interwoven with everyday work activities and to identify the conditions that enabled learning and employee-driven innovation that contributed to production improvement, in small and medium-sized enterprises (SMEs) in Sweden. The study adopts a qualitative case approach and draws on evidence from research conducted in four manufacturing SMEs that participated in this Swedish WPDP. Funded by EU authorities, WPDPs provide competence development activities to SMEs in order to boost their production capabilities and/or promote innovation. The findings reveal that the competence development activities provided by the programme triggered learning in everyday work activities and fostered the development of different approaches to employee-driven innovation in the enterprises. The conclusion is that it is essential to consider that employee-driven innovations may take different forms and involve functions that can support innovative learning that goes beyond minor adjustments to the existing standards of production. Moreover, employee-driven innovation may impose new demands on management leadership skills. The findings provide important guidance for future WPDPs, for vocational education and training or university activities that are customised to SME contexts to promote production capabilities, and for SMEs that aim to strengthen employee-driven innovation.Funding agencies: Swedish Agency for Innovation Systems (VINNOVA) [Vinnova 2013-02430]</p

Skolpersonalens rörlighet på arbetsmarknaden i Örebro kommun och län

Den här rapporten presenterar resultatet av en studie med syftet att undersöka Örebro kommuns skolpersonals agerande på arbetsmarknaden och förskollärares, grundskollärares och rektorers attityder till rörlighet, anställningsvillkor och skolor och förskolor av olika med olika förutsättningar.  . Rapporten fokuserar personal inom både förskola och grundskola i Örebro kommun. Två typer av material ligger till grund för studien; dels ett kvantitativt datamaterial och dels kvalitativa intervjuer med lärare, förskollärare och rektorer. Den kvantitativa delen av studien utgår från registerdata som täcker fyra län i Mellansverige: Värmland, Örebro, Västmanland och Dalarnas län. Den kvalitativa delen av studien bygger på intervjuer med 32 individer, förskollärare, lärare och rektorer, från fyra grundskolor och fyra förskolor i Örebro kommun. Både kommunala och fristående skolhuvudmän har ingått i studien.  Studien visar att Örebro kommun, i jämförelse med andra kommuner i de fyra länen, inte utmärker sig med vare sig hög eller låg rörlighet inom skolpersonalen. Kommuners geografiska läge har stor betydelse för pendlingsmönstren, men kommunstorlek har ingen entydig eller särskilt stor effekt. För rörlighet mellan skolor har dock storleken betydelse; ju mindre befolkningsmängd i en kommun (och därmed färre skolor), desto lägre sannolikhet att byta till annan skola. Personalsammansättningen varierar däremot relativt mycket mellan kommunerna i Örebro län. När det gäller andelen behöriga lärare i länets kommuner så utmärker sig Örebro kommun inte, däremot har vissa mindre och mer perifera kommuner en väsentligt lägre andel behöriga lärare. Studien visar också att personal rör sig från skolor i utsatta områden i Örebro kommun, till skolor i kommunens centrala delar, och att andelen lärare med lång utbildning är mindre i utsatta områden.  De intervjuade rektorerna, för- och grundskollärarna i studien uttrycker över lag att de trivs med sitt yrke och på sin nuvarande arbetsplats vilket stämmer väl med andra studier. Rörligheten på arbetsmarknaden bland svenska rektorer, lärare och förskollärare har ökat men den här studien snarast på en relativt låg rörlighet som följer mönster för rörlighet inom andra branscher.  En högre lön är, varken för förskollärare eller grundskollärare, ett starkt motiv för intern rörlighet Intervjuerna visar istället att den mest avgörande faktorn för att byta arbetsplats är brister i arbetsmiljön. Det är alltså vanligare att man byter från en dålig arbetsmiljö än till en arbetsmiljö som man har hört är bra. Den enskilt viktigaste faktorn för att skapa en god arbetsmiljö tycks vara rektors ledarskap.  Här presenteras med, fokus på Örebro kommun, några kortfattade resultat av studiens kvantitativa del:  Personalrörligheten inom förskola och grundskola avviker inte nämnvärt från andra kommuner av liknande storlek. Kommunen har hög ”självförsörjningsgrad”, dvs. personalen i kommunens skolor och förskolor bor också i kommunen. Många pendlar dock från Örebro till skolor i andra, närliggande kommuner. Rörligheten varierar relativt mycket mellan enskilda förskolor och skolor. En svag, men ändå relativt tydlig, tendens finns att rörligheten ökar något över tid för både för- och grundskolor, framför allt under den senare delen av mätperioden (2014 och 2017). Förskolor med fristående huvudman har en väsentligt större personalomsättning än förskolor med kommunal huvudman. Det finns tydliga skillnader mellan olika delområden i kommunen där personal rör sig ut från ”utsatta” områden till mer centralt belägna arbetsplatser. Det finns en högre rörlighet bland yngre, i lägre inkomstklasser och bland pendlarare och män i förskola. 2 Personal i ledningsfunktion inom grundskolan är mer benägen att byta till andra skolor, men detta gäller inte på samma sätt inom förskolan. Lärare med lång utbildning inom grundskolan är mer benägna att byta till andra skolor, medan det motsatta gäller för dem som byter till jobb utanför skolan. Personal som lämnar förskolan för andra jobb är framför allt de med kort utbildning. Förskolor med kommunal huvudman har en högre andel behöriga lärare än förskolor med  fristående huvudmän. Aktiebolagsdrivna grundskolor har den största andelen lärare med lång utbildning.  Grundskolor som drivs av övriga organisationer har den lägsta andelen behöriga lärare. Utsatta områden i Örebro kommun har en lägre andel behöriga lärare år 2017, medan skolor i  de centrala delarna av kommunen har den högst andelen. Andelen behöriga lärare sjunker något i utsatta och centrala områden mellan 2014 och 2017.  Här presenteras resultat av studiens kvalitativa del Rektorerna, för- och grundskollärarna uttrycker över lag att de trivs med sitt yrke och på sin nuvarande arbetsplats Rektors ledarskap (struktur, klimat, stöttning) har stor betydelse för allmän trivsel och god arbetsmiljö Rektors möjlighet till gott ledarskap är avhängig rektors arbetsmiljö och fungerande stödfunktioner samt tydlighet från högsta ledning Rektorerna nämner i högre grad personlig utveckling och karriär som skäl till att byta arbetsplats än vad för- och grundskollärare gör Orsaken till byte av (för)skola är vanligtvis relaterat till brister i arbetsmiljö Högre lön vid byte av (för)skola är inte, varken för förskollärare eller grundskollärare, ett  starkt motiv för intern rörlighet men lön kan trigga erfaren personal att byta när yngre, mindre  erfaren nyanställd personal kommer in på samma eller högre lön Kompetensutvecklingsmöjligheter kan locka för- och grundskollärare till en arbetsplats men  nämns inte som en betydande faktor för att stanna kvar Den geografiska närheten och livsstilsfaktorer är ett motiv för att bli kvar på arbetsplatsen och  är mest framträdande för förskollärare Yngre förskollärare uttrycker, i högre grad än äldre, att de är intresserade av att utvecklas i sitt  yrke och kan, om de ges chans till utvecklingsmöjligheter, tänka sig att pendla längre till arbetsplatsen  Sammanfattningsvis visar studien att Örebro kommuns skolpersonals agerande på arbetsmarknaden inte nämnvärt skiljer sig från kommuner med motsvarande förutsättningar i de närliggande länen. Resultatet av studiens kvantitativa och kvalitativa del visar på en stor samstämmighet. Såväl den externa rörligheten, det vill säga byte till annat yrke, som den interna rörligheten, det vill säga byte av arbetsplats, följer generella mönster på arbetsmarknaden. Det starkaste motivet till att byta arbetsplats är att komma bort från vad man upplever som en dålig arbetsmiljö. Arbetsmiljön påverkas i hög grad av rektors ledarskap. Genom att ge rektorerna stöd och goda förutsättningar att utöva sitt ledarskap så ökar möjligheterna för Örebro kommun att bli en attraktiv arbetsgivare. En satsning på att stärka rektorernas ledarskap ökar möjligheten att både rektorer och personal stannar längre tid på samma arbetsplats, i kommunen och på sikt även locka sökande från andra kommuner och regioner.

Skolpersonalens rörlighet på arbetsmarknaden i Örebro kommun och län

Den här rapporten presenterar resultatet av en studie med syftet att undersöka Örebro kommuns skolpersonals agerande på arbetsmarknaden och förskollärares, grundskollärares och rektorers attityder till rörlighet, anställningsvillkor och skolor och förskolor av olika med olika förutsättningar.  . Rapporten fokuserar personal inom både förskola och grundskola i Örebro kommun. Två typer av material ligger till grund för studien; dels ett kvantitativt datamaterial och dels kvalitativa intervjuer med lärare, förskollärare och rektorer. Den kvantitativa delen av studien utgår från registerdata som täcker fyra län i Mellansverige: Värmland, Örebro, Västmanland och Dalarnas län. Den kvalitativa delen av studien bygger på intervjuer med 32 individer, förskollärare, lärare och rektorer, från fyra grundskolor och fyra förskolor i Örebro kommun. Både kommunala och fristående skolhuvudmän har ingått i studien.  Studien visar att Örebro kommun, i jämförelse med andra kommuner i de fyra länen, inte utmärker sig med vare sig hög eller låg rörlighet inom skolpersonalen. Kommuners geografiska läge har stor betydelse för pendlingsmönstren, men kommunstorlek har ingen entydig eller särskilt stor effekt. För rörlighet mellan skolor har dock storleken betydelse; ju mindre befolkningsmängd i en kommun (och därmed färre skolor), desto lägre sannolikhet att byta till annan skola. Personalsammansättningen varierar däremot relativt mycket mellan kommunerna i Örebro län. När det gäller andelen behöriga lärare i länets kommuner så utmärker sig Örebro kommun inte, däremot har vissa mindre och mer perifera kommuner en väsentligt lägre andel behöriga lärare. Studien visar också att personal rör sig från skolor i utsatta områden i Örebro kommun, till skolor i kommunens centrala delar, och att andelen lärare med lång utbildning är mindre i utsatta områden.  De intervjuade rektorerna, för- och grundskollärarna i studien uttrycker över lag att de trivs med sitt yrke och på sin nuvarande arbetsplats vilket stämmer väl med andra studier. Rörligheten på arbetsmarknaden bland svenska rektorer, lärare och förskollärare har ökat men den här studien snarast på en relativt låg rörlighet som följer mönster för rörlighet inom andra branscher.  En högre lön är, varken för förskollärare eller grundskollärare, ett starkt motiv för intern rörlighet Intervjuerna visar istället att den mest avgörande faktorn för att byta arbetsplats är brister i arbetsmiljön. Det är alltså vanligare att man byter från en dålig arbetsmiljö än till en arbetsmiljö som man har hört är bra. Den enskilt viktigaste faktorn för att skapa en god arbetsmiljö tycks vara rektors ledarskap.  Här presenteras med, fokus på Örebro kommun, några kortfattade resultat av studiens kvantitativa del:  Personalrörligheten inom förskola och grundskola avviker inte nämnvärt från andra kommuner av liknande storlek. Kommunen har hög ”självförsörjningsgrad”, dvs. personalen i kommunens skolor och förskolor bor också i kommunen. Många pendlar dock från Örebro till skolor i andra, närliggande kommuner. Rörligheten varierar relativt mycket mellan enskilda förskolor och skolor. En svag, men ändå relativt tydlig, tendens finns att rörligheten ökar något över tid för både för- och grundskolor, framför allt under den senare delen av mätperioden (2014 och 2017). Förskolor med fristående huvudman har en väsentligt större personalomsättning än förskolor med kommunal huvudman. Det finns tydliga skillnader mellan olika delområden i kommunen där personal rör sig ut från ”utsatta” områden till mer centralt belägna arbetsplatser. Det finns en högre rörlighet bland yngre, i lägre inkomstklasser och bland pendlarare och män i förskola. 2 Personal i ledningsfunktion inom grundskolan är mer benägen att byta till andra skolor, men detta gäller inte på samma sätt inom förskolan. Lärare med lång utbildning inom grundskolan är mer benägna att byta till andra skolor, medan det motsatta gäller för dem som byter till jobb utanför skolan. Personal som lämnar förskolan för andra jobb är framför allt de med kort utbildning. Förskolor med kommunal huvudman har en högre andel behöriga lärare än förskolor med  fristående huvudmän. Aktiebolagsdrivna grundskolor har den största andelen lärare med lång utbildning.  Grundskolor som drivs av övriga organisationer har den lägsta andelen behöriga lärare. Utsatta områden i Örebro kommun har en lägre andel behöriga lärare år 2017, medan skolor i  de centrala delarna av kommunen har den högst andelen. Andelen behöriga lärare sjunker något i utsatta och centrala områden mellan 2014 och 2017.  Här presenteras resultat av studiens kvalitativa del Rektorerna, för- och grundskollärarna uttrycker över lag att de trivs med sitt yrke och på sin nuvarande arbetsplats Rektors ledarskap (struktur, klimat, stöttning) har stor betydelse för allmän trivsel och god arbetsmiljö Rektors möjlighet till gott ledarskap är avhängig rektors arbetsmiljö och fungerande stödfunktioner samt tydlighet från högsta ledning Rektorerna nämner i högre grad personlig utveckling och karriär som skäl till att byta arbetsplats än vad för- och grundskollärare gör Orsaken till byte av (för)skola är vanligtvis relaterat till brister i arbetsmiljö Högre lön vid byte av (för)skola är inte, varken för förskollärare eller grundskollärare, ett  starkt motiv för intern rörlighet men lön kan trigga erfaren personal att byta när yngre, mindre  erfaren nyanställd personal kommer in på samma eller högre lön Kompetensutvecklingsmöjligheter kan locka för- och grundskollärare till en arbetsplats men  nämns inte som en betydande faktor för att stanna kvar Den geografiska närheten och livsstilsfaktorer är ett motiv för att bli kvar på arbetsplatsen och  är mest framträdande för förskollärare Yngre förskollärare uttrycker, i högre grad än äldre, att de är intresserade av att utvecklas i sitt  yrke och kan, om de ges chans till utvecklingsmöjligheter, tänka sig att pendla längre till arbetsplatsen  Sammanfattningsvis visar studien att Örebro kommuns skolpersonals agerande på arbetsmarknaden inte nämnvärt skiljer sig från kommuner med motsvarande förutsättningar i de närliggande länen. Resultatet av studiens kvantitativa och kvalitativa del visar på en stor samstämmighet. Såväl den externa rörligheten, det vill säga byte till annat yrke, som den interna rörligheten, det vill säga byte av arbetsplats, följer generella mönster på arbetsmarknaden. Det starkaste motivet till att byta arbetsplats är att komma bort från vad man upplever som en dålig arbetsmiljö. Arbetsmiljön påverkas i hög grad av rektors ledarskap. Genom att ge rektorerna stöd och goda förutsättningar att utöva sitt ledarskap så ökar möjligheterna för Örebro kommun att bli en attraktiv arbetsgivare. En satsning på att stärka rektorernas ledarskap ökar möjligheten att både rektorer och personal stannar längre tid på samma arbetsplats, i kommunen och på sikt även locka sökande från andra kommuner och regioner.

Nulägesanalys och vägen framåt för projektet ”Skolresultaten i regionen har förbättrats – att leda och styra en komplex organisation” : En sammanfattande rapport med resultat från FoU-projektet Forskningsbaserad samverkan i Region Örebro län (FRÖ)

Denna rapport är en sammanfattning av slutrapporten från forsknings- och utvecklingsprojektet (FoU) Forskningsbaserad samverkan i Region Örebro län (FRÖ). Projektet genomfördes av forskare från Örebro universitet (ORU) mellan den 1 december 2020 och 31 december 2021. Syftet för den utvecklingsriktade delen av FoU-projektet var att ge stöd till Region Örebro läns (RÖL) projekt Skolresultaten i regionen har förbättrats – att leda och styra en komplex organisation. Den övergripande frågeställningen var: Vad ärmöjliga orsaker till låg måluppfyllelse i skolan i Örebro län? Studien har genomförts med en interaktiv ansats vilket innebär att FoU-projektets upplägg och forskningsfrågor har diskuterats med projektets styrgrupp. Data består av intervjuer med kommunchefer, samtal med verksamhets- och skolchefer samt dokumentstudier samt sammanställning av statistik.Resultatet presenteras i form av fyra pusselbitar. Tillsammans visar pusselbitarna på möjliga orsaker till länets låga måluppfyllelse. Pusselbit 1 presenterar framgångsfaktorer som enligt litteratur är av stor betydelse för att styra och leda skola mot höga skolresultat. Pusselbit 2 sammanfattar ett urval av lokal, regional och nationell statistik som kan förklara låg måluppfyllelse. Pusselbit 3 sammanfattar lokala förutsättningar för att realisera kommunala styrdokument. Pusselbit 4 sammanfattar förutsättningar för interkommunal och regional samverkan. Avslutningsvis presenterar forskargruppen sex rekommendationer för det fortsatta regionala samarbetet för att höja skolresultaten. Rekommendationerna sammanfattas med akronymen S-K-O-P-E-T som syftar på den engelska termen scope – i betydelsen en arena i vilken någon eller något handlar, verkar, har makt eller kontroll.  • Strukturera och samordna insatser på regional, interkommunal och kommunal nivå och illustrera dem i förändringslogiker för olika nivåer. Tydliggör RÖL:s roll vad gäller insatser och samordning i förhållande till frågor som rör skola och förskola. • Kontextualisera de insatser som genomförs på regional och kommunal nivå, i bemärkelsen anpassa dem till kommunernas skilda behov.  • Omvärldsspana på liknande sätt som RÖL lät Oxford research göra 2019, men i detta fall en omvärldsanalys med fokus på skolrelaterade frågor.  • Prioritera vilka tidigare genomförda insatser som ska implementeras och vilka insatser som ska genomföras för att nå de uppsatta effektmålen i RUS 2022–2030.  • Evaluera de insatser som görs. Samordna uppföljningen av Aktivitetsplanen med andra uppföljningar, exempelvis med återrapporteringar av regionala utvecklingsmedel och verksamhetsplaner.  • Transparensgör det som är viktigt för samtliga samverkansparter att ha tillgång till

Nulägesanalys och vägen framåt för projektet ”Skolresultaten i regionen har förbättrats – att leda och styra en komplex organisation” : En sammanfattande rapport med resultat från FoU-projektet Forskningsbaserad samverkan i Region Örebro län (FRÖ)

Denna rapport är en sammanfattning av slutrapporten från forsknings- och utvecklingsprojektet (FoU) Forskningsbaserad samverkan i Region Örebro län (FRÖ). Projektet genomfördes av forskare från Örebro universitet (ORU) mellan den 1 december 2020 och 31 december 2021. Syftet för den utvecklingsriktade delen av FoU-projektet var att ge stöd till Region Örebro läns (RÖL) projekt Skolresultaten i regionen har förbättrats – att leda och styra en komplex organisation. Den övergripande frågeställningen var: Vad är möjliga orsaker till låg måluppfyllelse i skolan i Örebro län? Studien har genomförts med en interaktiv ansats vilket innebär att FoU-projektets upplägg och forskningsfrågor har diskuterats med projektets styrgrupp. Data består av intervjuer med kommunchefer, samtal med verksamhets- och skolchefer samt dokumentstudier samt sammanställning av statistik. Resultatet presenteras i form av fyra pusselbitar. Tillsammans visar pusselbitarna på möjliga orsaker till länets låga måluppfyllelse. Pusselbit 1 presenterar framgångsfaktorer som enligt litteratur är av stor betydelse för att styra och leda skola mot höga skolresultat. Pusselbit 2 sammanfattar ett urval av lokal, regional och nationell statistik som kan förklara låg måluppfyllelse. Pusselbit 3 sammanfattar lokala förutsättningar för att realisera kommunala styrdokument. Pusselbit 4 sammanfattar förutsättningar för interkommunal och regional samverkan. Avslutningsvis presenterar forskargruppen sex rekommendationer för det fortsatta regionala samarbetet för att höja skolresultaten. Rekommendationerna sammanfattas med akronymen S-K-O-P-E-T som syftar på den engelska termen scope – i betydelsen en arena i vilken någon eller något handlar, verkar, har makt eller kontroll.  Strukturera och samordna insatser på regional, interkommunal och kommunal nivå och illustrera dem i förändringslogiker för olika nivåer. Tydliggör RÖL:s roll vad gäller insatser och samordning i förhållande till frågor som rör skola och förskola.  Kontextualisera de insatser som genomförs på regional och kommunal nivå, i bemärkelsen anpassa dem till kommunernas skilda behov.  Omvärldsspana på liknande sätt som RÖL lät Oxford research göra 2019, men i detta fall en omvärldsanalys med fokus på skolrelaterade frågor.  Prioritera vilka tidigare genomförda insatser som ska implementeras och vilka insatser som ska genomföras för att nå de uppsatta effektmålen i RUS 2022–2030.  Evaluera de insatser som görs. Samordna uppföljningen av Aktivitetsplanen med andra uppföljningar, exempelvis med återrapporteringar av regionala utvecklingsmedel och verksamhetsplaner.  Transparensgör det som är viktigt för samtliga samverkansparter att ha tillgång till.

Nulägesanalys och vägen framåt för projektet ”Skolresultaten i regionen har förbättrats – att leda och styra en komplex organisation” : En sammanfattande rapport med resultat från FoU-projektet Forskningsbaserad samverkan i Region Örebro län (FRÖ)

Denna rapport är en sammanfattning av slutrapporten från forsknings- och utvecklingsprojektet (FoU) Forskningsbaserad samverkan i Region Örebro län (FRÖ). Projektet genomfördes av forskare från Örebro universitet (ORU) mellan den 1 december 2020 och 31 december 2021. Syftet för den utvecklingsriktade delen av FoU-projektet var att ge stöd till Region Örebro läns (RÖL) projekt Skolresultaten i regionen har förbättrats – att leda och styra en komplex organisation. Den övergripande frågeställningen var: Vad ärmöjliga orsaker till låg måluppfyllelse i skolan i Örebro län? Studien har genomförts med en interaktiv ansats vilket innebär att FoU-projektets upplägg och forskningsfrågor har diskuterats med projektets styrgrupp. Data består av intervjuer med kommunchefer, samtal med verksamhets- och skolchefer samt dokumentstudier samt sammanställning av statistik.Resultatet presenteras i form av fyra pusselbitar. Tillsammans visar pusselbitarna på möjliga orsaker till länets låga måluppfyllelse. Pusselbit 1 presenterar framgångsfaktorer som enligt litteratur är av stor betydelse för att styra och leda skola mot höga skolresultat. Pusselbit 2 sammanfattar ett urval av lokal, regional och nationell statistik som kan förklara låg måluppfyllelse. Pusselbit 3 sammanfattar lokala förutsättningar för att realisera kommunala styrdokument. Pusselbit 4 sammanfattar förutsättningar för interkommunal och regional samverkan. Avslutningsvis presenterar forskargruppen sex rekommendationer för det fortsatta regionala samarbetet för att höja skolresultaten. Rekommendationerna sammanfattas med akronymen S-K-O-P-E-T som syftar på den engelska termen scope – i betydelsen en arena i vilken någon eller något handlar, verkar, har makt eller kontroll.  • Strukturera och samordna insatser på regional, interkommunal och kommunal nivå och illustrera dem i förändringslogiker för olika nivåer. Tydliggör RÖL:s roll vad gäller insatser och samordning i förhållande till frågor som rör skola och förskola. • Kontextualisera de insatser som genomförs på regional och kommunal nivå, i bemärkelsen anpassa dem till kommunernas skilda behov.  • Omvärldsspana på liknande sätt som RÖL lät Oxford research göra 2019, men i detta fall en omvärldsanalys med fokus på skolrelaterade frågor.  • Prioritera vilka tidigare genomförda insatser som ska implementeras och vilka insatser som ska genomföras för att nå de uppsatta effektmålen i RUS 2022–2030.  • Evaluera de insatser som görs. Samordna uppföljningen av Aktivitetsplanen med andra uppföljningar, exempelvis med återrapporteringar av regionala utvecklingsmedel och verksamhetsplaner.  • Transparensgör det som är viktigt för samtliga samverkansparter att ha tillgång till