Gävlekursen och Skånestudien

Sammanfattning Forskning knuten till skötsel- och förvaltning av järnvägens sidoområden har under ett antal år bedrivits vid SLU i Alnarp på uppdrag av Banverket. Intresset för spridning och implementering av denna kunskap ligger bakom den studie som avrapporteras här. Syftet med studien är att belysa förändring i attityd och yrkesmässigt beteende mellan två metoder för kunskapsförmedling, en klassisk föreläsningsinriktad kurs (Gävle i mars 2004) och aktionsforskningsinspirerad aktivitet i Skåne fördelad på fyra tillfällen mellan oktober 2005 och maj 2006. Frågor som det görs en ansats att besvara i studien är om och hur utbildningsinsatsen 2004 resp. 2005/2006 påverkat: • förhållningssätt eller beteende knutet till synen på landskapet • förhållningssätt eller beteende gällande metoder och teknik för röjning • förhållningssätt eller beteende vid val av bekämpningsmetoder • förhållningssätt eller beteende vid hantering av riskträd. Utbildningstillfällena utvärderades med avseende på hågkomst, attitydförändring och yrkesmässig beteendeförändring genom djupintervjuer med fem personer från Gävle¬kursen och med fyra personer från Skånestudien. Frågeställningen rörande bekämp¬ningsmetoder visade sig vara inaktuell för dessa personer. Frågan om ändrat förhåll¬ningssätt eller beteende knutet till synen på landskapet gav heller inget tydligt utslag. Frågorna rörande teknik och metoder för röjning och hantering av riskträd hade däremot gjort tydliga avtryck hos flertalet av de nio intervjuade, om än i olika grad, i den process som går från varseblivning via lärande, attitydförändring och intention mot handling. Riskträdsproblematiken aktualiserades i synnerhet för Skånegruppen, då landet södra delar kraftigt påverkades av stormarna i januari 2005 och 2007. Någon stor skillnad i förändrade attityder och yrkesmässiga handlingsmönster kunde inte urskiljas mellan de två utbildningstillfällena. Däremot förelåg skillnader om en uppdelning av svaranden gjordes utifrån grupperingarna ”entreprenörer” (egenföreta¬gare och deras anställda) kontra Banverksanställda, framförallt avseende området teknik och metoder för röjning. Företagarna och deras anställda var mer benägna att pröva nya metoder, en av dem vittnade om att det yrkesmässiga beteendet hade ändrats inspirerat av utbildningen. Några utgångspunkter för framgång är att diskussioner i små grupper med olika för ämnet relevanta kompetenser är en bra form för att diskutera och resonera sig fram för att hitta lösningar på problem som kräver ett förändrat yrkesmässigt beteende. Vidare att innovationer bäst implementeras hos mer riskbenägna grupper. En tredje utgångspunkt för framgång är att utbildningar inom vegetationsområdet behövs på såväl breddnivå i möte mellan olika kompetenser som på specialistnivå med den utförande personalen Deltagandeforskning som bedrivs i interaktion mellan forskare och sammanhang genererar nya, viktiga frågor. Deltagandeforskning förtjänar att prövas mer i olika sammanhang

Miljömål och karantänsskadegörare

Kan konflikter mellan av Riksdagen beslutade miljömål och fytosanitära åtgärder föranledda av karantänsskadegörare bli aktuellt i Sverige? Hur skulle i så fall dessa ännu hypotetiska konflikter te sig? Detta är kärnan i projektet miljömål och karantänsskadegörare, som genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket. Projektet syftar till framtagande av en samarbetsmodell mellan Jordbruksverket och intressenter som berörs vid planering, genomförande och uppföljning av fytosanitära åtgärder föranledda av utbrott av karantänsskadegörare. I projektet ingår också ett exempel på en beskrivning av konsekvenser av ett sådant utbrott samt belysning av de målkonflikter visavi Sveriges miljömål som kan uppstå när beslut skall tas och insatser skall genomföras föranledda av utbrott eller misstanke om utbrott. Centralt i projektet har två dagslånga workshops varit där intressenter mötts och i scenarier konfronterats med olika frågeställningar knutna till problemen ovan. Intressenterna har kommit från kommuner, kyrkogårdsförvaltningar, Länsstyrelser, Trafikverket, Skogsstyrelsen. Förutom utkomsten från scenarierna så har litteraturstudier och enstaka intervjuer bidragit till resultatet. Jordbruksverket står genom sin expert för en del av innehållet. Som pilotskadegörare i syfte att åskådliggöra utbrott har två asiatiska långhorningar, Anoplophora chinensis (CLB) och Anoplophora glabripennis (ALB), använts genom hela projektet. Dessa skadegörare är klassificerade som karantänsskadegörare i EU och allvarliga utbrott har förekommit i bland annat Italien och Nederländerna. Långhorningar sprids via handel med växter eller införsel av träemballage. I projektdirektiven pekades miljömålen Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv ut som aktuella med anknytning till karantänsskadegörare. Miljömålens formulering vid projektstart och preciseringar i Regeringens proposition 2009/10:155 har varit vägledande genom hela arbetet. Längre erfarenhet av hur almsjuka bekämpats i Sydvästskåne, särskilt Malmö, senare också Gotland, har bidragit till studien. Lärdomar därifrån är att det är viktigt med regelbundna inventeringar, goda resurser för insatser, samordning av intressenter i syfte att konsekvent kunna sätta in åtgärder vid rätt tidpunkt samt att ge bra information till och samarbeta med allmänheten. Ändamålsenliga inventeringsmetoder, utbildade inventerare och stöd av tillängliga datorbaserade dokumentationssystem är viktiga förutsättningar för att lyckas med att upptäcka, dokumentera och följa upp utbrott av karantänsskadegörare. Jordbruksverket är den svenska myndighet som leder och samordnar bekämpningen av växtskadegörare som är reglerade i föreskrift, det vill säga karantänsskadegörare. Jordbruksverket är i princip huvudansvarigt i alla faser från det att misstanke om utbrott av karantänsskadegörare anmälts fram till dess att smittat område förklarats smittfritt. I de två workshopen konfronterades deltagarna med några simulerade problem knutna till karantänsskadegöraranknutna i tätort och på landsbygd. Vid den första workshopen dominerades samtalen av åtgärdsanknutna aspekter, aktörsroller och konsekvenser av omfattande bekämpningsinsatser. Diskussionerna landade mycket i frågor som skadegörarens biologi, inventering, roller, ansvarsgrupper, information, samt växtskyddslagen kontra andra lagar. Vid den andra träffen hamnade miljömål och juridiska aspekter mer i fokus. Preciseringar av miljömålen bidrog till konkretisering och en bättre förståelse av eventuella målkonflikter hos deltagarna. Efter workshop två vidtog transkribering, analys och tolkning av samtalen visavi projektets syfte. Ett försök till en sammanfattande uttolkning av de båda workshopen ger vid handen att deltagarna uppfattar att konflikterna mellan utbrotten av karantänsskadegörare och miljömål inte blir så stora, eller helt uteblir. Den samfällda bedömningen är att intressenterna i workshopen grundar detta framförallt på förhoppningar om att kunna minimera skadorna vid utbrott genom effektiva åtgärder. Samtidigt finns det scenarion där målkonflikt är ett faktum – ett tydligt exempel är om det enda trädet i en biotop som hyser rödlistade lavar angrips av karantänsskadegörare och med konsekvensen att trädet måste avverkas och destrueras. Den arbetsgång och ansvarsfördelning som Jordbruksverket tog fram vårvintern 2011 visar tydligt att Jordbruksverket är problemägare och processledare vid utbrott av karantänsskadegörare från det att anmälan inkommit tills det smittade området förklarats friskt. Jordbruksverket fattar de viktiga besluten, men myndigheten är beroende av den kunskap och kompetens som finns hos intressenterna för att vi i Sverige ska kunna genomföra ett effektivt bekämpningsarbete, där målet är utrotning av inkräktaren. Intressenter (kommun, verksamhetsutövare och andra) som bedriver verksamhet på den plats som är aktuell för bekämpningsinsatser är mycket viktiga samarbetsparter vid planering och genomförande av olika insatser. Ett förslag till en samarbetsmodell visar var i processen de olika intressenterna kan komma in och påverka. Kommunen ansågs ha en nyckelroll oberoende av var utbrottet sker. Länsstyrelsen har en viktig roll om utbrottet sker i områden med skyddade biotoper eller annat naturskydd. Information är en aspekt som har fått mycket utrymme i workshopdiskussionerna. När det gäller information till allmänheten och politiker i det drabbade området skulle Jordbruksverket vinna på att utnyttja kommunens eller andra verksamhetsutövares inarbetade kanaler, såväl till media som internt. Jordbruksverket har vid ett utbrott en sammanhållande funktion och bör framförallt informera om utbrottet, reglerna och varför utrotning är nödvändig. Kommunen eller verksamhetsutövaren behöver från sin horisont informera om konsekvenserna av utrotningen och hur det kommer att påverka allmänheten. Det är också viktigt att allmänheten får besked om hur området kommer att återställas

Long-Term Effects of Acceptance and Rejection by Parents and Peers on Educational Attainment:A Study from Pre-Adolescence to Early Adulthood

Acceptance and rejection by parents and peers play an important role in pre-adolescents’ educational outcomes. Prior research focused on either parents or peers, did not encompass effects into adulthood, or considered either acceptance or rejection. This study investigated the relation between parental and peer acceptance and rejection, and their interplay, in pre-adolescence and educational attainment in early adulthood. A sample of 2229 pre-adolescents (M(age) T1 = 11.11, SD = 0.56; 50.7% girls) was followed to early adulthood (M(age) T5 = 22.29, SD = 0.65). Ordinal logistic regression showed that pre-adolescents’ perceived parental acceptance was positively related to educational attainment in early adulthood, whereas peer rejection was negatively related, even when WISC score and socioeconomic status were considered. No interaction effects were found, revealing no “dual-hit effect” of being rejected by parents and peers, no “dual-miss effect” of being accepted by parents and peers, and no effects of acceptance in one context (i.e., parents or peers) buffering the negative effect of rejection in the other context. The findings underscore unique and long-term links of parental acceptance and peer rejection with early adults’ educational attainment, underlining the importance of not only peers but also parents in adolescence. These insights can be used in promoting long-term educational outcomes through relationships with parents and peers

Disentangling dyadic and reputational perceptions of prosociality, aggression, and popularity in explaining friendship networks in early adolescence

This study examined the differential effects of two forms of adolescents' perceptions of peers' prosociality, aggression, and popularity, on friendship selection. Individuals' reports of their peers' behaviors (dyadic perceptions) and the aggregated classmates' reports (reputational perceptions) were disentangled. The findings indicated that adolescents were more likely to befriend classmates widely perceived as prosocial (reputational perception) and were less likely to befriend classmates they perceived as aggressive (dyadic perception). For popularity, the effect of dyadic perception disappeared when including the reputational perception. The findings highlight the differences between the dyadic and reputational perceptions of peer behavior. Not only dyadic perceptions of behaviors but also reputational perceptions exert a role in befriending peers

HaliVer: Deductive Verification and Scheduling Languages Join Forces

The HaliVer tool integrates deductive verification into the popular scheduling language Halide, used for image processing pipelines and array computations. HaliVer uses Vercors, a separation logic-based verifier, to verify the correctness of (1) the Halide algorithms and (2) the optimised parallel code produced by \halide when an optimisation schedule is applied to the algorithm. This allows proving complex, optimised code correct while reducing the effort to provide the required verification annotations. For both approaches, the same specification is used. We evaluated the tool on several optimised programs generated from characteristic Halide algorithms, using all but one of the essential scheduling directives available in Halide. Without annotation effort, Haliver proves memory safety in almost all programs. With annotations Haliver, additionally, proves functional correctness properties. We show that the approach is viable and reduces the manual annotation effort by an order of magnitude

HaliVer: Deductive Verification and Scheduling Languages Join Forces

The HALIVER tool integrates deductive verification into the popular scheduling language HALIDE, used for image processing pipelines and array computations. HALIVER uses VERCORS, a separation logic-based verifier, to verify the correctness of (1) the HALIDE algorithms and (2) the optimised parallel code produced by HALIDE when an optimisation schedule is applied to an algorithm. This allows proving complex, optimised code correct while reducing the effort to provide the required verification annotations. For both approaches, the same specification is used. We evaluated the tool on several optimised programs generated from characteristic HALIDE algorithms, using all but one of the essential scheduling directives available in HALIDE. Without annotation effort, HALIVER proves memory safety in almost all programs. With annotations HALIVER, additionally, proves functional correctness properties. We show that the approach is viable and reduces the manual annotation effort by an order of magnitude

Considerazioni sulla necessita di un approccio integrato tra medicina veterinaria e medicina umana nelle strategie di prevenzione della West Nile Disease in Regione Toscana.

La West Nile Disease (WND) è una zoonosi causata dal West Nile Virus (WNV), un Arbovirus neuropatogeno trasmesso principalmente da zanzare ornitofile isolato per la prima volta in Uganda nel 1937 e responsabile di meningo-encefalite nell'uomo e negli equidi. Il primo focolaio italiano di WND si è manifestato in Regione Toscana nel 1998 nell'area lacustre del Padule di Fucecchio nella quale si verificarono casi clinici in 14 cavalli, 6 dei quali con esito mortale, ma senza interessare l'uomo. A distanza di 10 anni dalla prima notifica, nell'agosto 2008, la WND è ricomparsa in Italia nell'area del delta del Po ma, al contrario di quanto avvenne in Toscana, l'infezione del 2008 ha causato sintomatologia clinica, oltre che nei cavalli, anche in 8 persone. Nel 2009 l'infezione si è ripresentata di nuovo in Regione Toscana con 10 cavalli risultati positivi al WNV confinati nella Provincia di Arezzo: sempre nel 2009, nell'area del delta del Po si verificarono 18 casi clinici nell'uomo 4 dei quali con esito mortale. A fronte della diffusione del virus e del cambiamento della situazione epidemiologica nel territorio toscano, si rende necessaria un'analisi delle azioni di controllo che si stanno attuando da alcuni anni, sia in medicina veterinaria che umana, per ridefinire in maniera integrata le strategie di controllo nei confronti di questa malattia (e anche di altre zoonosi) in una prospettiva “One Health”. Tale esigenza nasce dalla necessità di superare il concetto di malattia “esotica” perché, a fronte dell'aumento della popolazione umana, della globalizzazione, degli scambi commerciali e dei cambiamenti climatici, malattie come la WND, oggi “esotiche” non lo sono più. In un mondo ormai sempre più globalizzato nelle sue manifestazioni, nessuna singola disciplina o settore della società ha conoscenze o risorse sufficienti per affrontare da sola i problemi legati alla salute delle persone e degli animali od all’integrità degli ecosistemi. L''iniziativa “One Medicine – One Health”, termine coniato dal medico veterinario e parassitologo Calvin W. Schwabe (1927–2006), è una cornice logica che promuove la collaborazione tra diverse discipline affinché lavorino insieme stabilendo un approccio integrato (olistico) alla prevenzione della salute. Partendo dai dati fruibili dagli attuali sistemi informativi, l'obiettivo del presente lavoro è stato quello di illustrare considerazioni su vari aspetti relativi alla gestione della WND sia in campo umano che veterinario con l'intento di fornire spunti di riflessione per la costruzione di un sistema di sorveglianza integrato e, sopratutto, interattivo nello scambio delle informazioni in modo tale da essere in grado non solo di individuare tempestivamente la circolazione virale ma sopratutto di prevenire lo stato di malattia nell'uomo e negli animali. In tal senso, la collaborazione tecnico-scientifica tra medico-chirurgo, medico veterinario e altre professioni coinvolte, rappresenta un punto cardine sul quale lavorare per cercare di migliorare significativamente la salute umana e animale

Age of acquisition and naming performance in Frisian-Dutch bilingual speakers with dementia

Age of acquisition (AoA) of words is a recognised variable affecting language processing in speakers with and without language disorders. For bi- and multilingual speakers their languages can be differentially affected in neurological illness. Study of language loss in bilingual speakers with dementia has been relatively neglected.OBJECTIVE:We investigated whether AoA of words was associated with level of naming impairment in bilingual speakers with probable Alzheimer's dementia within and across their languages.METHODS:Twenty-six Frisian-Dutch bilinguals with mild to moderate dementia named 90 pictures in each language, employing items with rated AoA and other word variable measures matched across languages. Quantitative (totals correct) and qualitative (error types and (in)appropriate switching) aspects were measured.RESULTSImpaired retrieval occurred in Frisian (Language 1) and Dutch (Language 2), with a significant effect of AoA on naming in both languages. Earlier acquired words were better preserved and retrieved. Performance was identical across languages, but better in Dutch when controlling for covariates. However, participants demonstrated more inappropriate code switching within the Frisian test setting. On qualitative analysis, no differences in overall error distribution were found between languages for early or late acquired words. There existed a significantly higher percentage of semantically than visually-related errors.CONCLUSIONThese findings have implications for understanding problems in lexical retrieval among bilingual individuals with dementia and its relation to decline in other cognitive functions which may play a role in inappropriate code switching. We discuss the findings in the light of the close relationship between Frisian and Dutch and the pattern of usage across the life-span

Nocturnal dissolved organic matter release by turf algae and its role in the microbialization of reefs

The increased release of dissolved organic matter (DOM) by algae has been associated with the fast but inefficient growth of opportunistic microbial pathogens and the ongoing degradation of coral reefs. Turf algae (consortia of microalgae and macroalgae commonly including cyanobacteria) dominate benthic communities on many reefs worldwide. Opposite to other reef algae that predominantly release DOM during the day, turf algae containing cyanobacteria may additionally release large amounts of DOM at night. However, this night-DOM release and its potential contribution to the microbialization of reefs remains to be investigated. We first tested the occurrence of hypoxic conditions at the turf algae-water interface, as a lack of oxygen will facilitate the production and release of fermentation intermediates as night-time DOM. Second, the dissolved organic carbon (DOC) release by turf algae was quantified during day time and nighttime, and the quality of day and night exudates as food for bacterioplankton was tested. Finally, DOC release rates of turf algae were combined with estimates of DOC release based on benthic community composition in 1973 and 2013 to explore how changes in benthic community composition affected the contribution of night-DOC to the reef-wide DOC production. A rapid shift from supersaturated to hypoxic conditions at the turf algae-water interface occurred immediately after the onset of darkness, resulting in night-DOC release rates similar to those during daytime. Bioassays revealed major differences in the quality between day and night exudates: Night-DOC was utilized by bacterioplankton two times faster than day-DOC, but yielded a four times lower growth efficiency. Changes in benthic community composition were estimated to have resulted in a doubling of DOC release since 1973, due to an increasing abundance of benthic cyanobacterial mats (BCMs), with night-DOC release by BCMs and turf algae accounting for >50% of the total release over a diurnal cycle. Night-DOC released by BCMs and turf algae is likely an important driver in the microbialization of reefs by stimulating microbial respiration at the expense of energy and nutrient transfer to higher trophic levels via the microbial loop, thereby threatening the productivity and biodiversity of these unique ecosystems. Read the free Plain Language Summary for this article on the Journal blog

Fluctuation induces evolutionary branching in a modeled microbial ecosystem

The impact of environmental fluctuation on species diversity is studied with a model of the evolutionary ecology of microorganisms. We show that environmental fluctuation induces evolutionary branching and assures the consequential coexistence of multiple species. Pairwise invasibility analysis is applied to illustrate the speciation process. We also discuss how fluctuation affects species diversity.Comment: 4 pages, 4 figures. Submitted to Physical Review Letter