Utvärdering av stöd till utbyggnad av bredband: delrapport 1

Detta är en delrapport från utvärderingen av bredbandsstöd för svensk landsbygd. Stöden består av accessnät finansierat av landsbygdsprogrammet och ortssammanbindande nät finansierat av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf). Utvärderingen genomförs av SLU, institutionen för stad och land på uppdrag av Jordbruksverket och Tillväxtverket. Rapporten koncentrerar sig på två områden: effekter för företagare (kapitel 2) samt modeller för styrning av utbyggnaden (kapitel 3). För att utvärdera detta gjordes först en kunskapsöversikt. Därefter valdes regionerna Västerbotten, Värmland, Västra Götaland och Skåne för närmare studier under hela utvärderingen. I dessa regioner valdes i Lycksele, Sunne, Vara och Ystad kommuner ut för fältarbeten med intervjuer av olika aktörer och telefonenkät till företagarna. Sammanfattning av resultatet i form av svar på utvärderingsfrågorna: Hur mycket ökar omsättning i befintliga företag genom bredbandsutbyggnaden? (kapitel 2) Av de undersökta företagen har de med tillgång till snabbt bredband i genomsnitt en högre omsättningsökning än de som saknar snabb uppkoppling. Vårt material kan dock inte visa om skillnaden beror specifikt på tillgång till snabbt bredband. Företagarna uppger att bredbandet har stor betydelse för företaget i allmänhet, men att det inte har betydelse för omsättningssiffrorna. Blir det fler företag som får tillgång till bredband på minst 100 Mbit/s och går det att säga om antalet sysselsatta ökar i de gles- och landsbygdsregioner som får del av bredbandsutbyggnaden? (kapitel 2) Bredbandsstöden inom Eruf och landsbygdsprogrammet har lett eller kommer att leda till att fler företag får tillgång eller ökad möjlighet att ansluta sig till ett fibernät. Vad gäller sysselsättning hittar studien inga belägg för att bredbandstillgången leder till fler anställda i befintliga landsbygdsföretag. Däremot uppger en mindre andel företag att de inte hade kunnat fortsätta att bedriva verksamhet utan bredbandstillgång. Hur påverkar stöden landsbygdens tillgång till IT-infrastruktur? (Kapitel 3) Informanter i denna studie uppger att stöden har haft betydelse för utbyggnaden av fiber, och att fiberutbyggnad inte hade skett i samma utsträckning och/eller inom samma tidsintervall utan dessa. Det finns dock viss kritik mot att stöden inte hamnar i de områden som mest behöver dem, och mot att Jordbruksverket inte lyckats förhindra att stöd går till områden som hade kunnat byggas ut kommersiellt. Vilka är effekterna av styrmodellen– relativt alternativa modeller för styrning? (Kapitel 3) I denna studie identifierar vi två möjliga huvudkategorier för nationella styrmodeller för bredbandsutbyggnad: Ansökningsstyrd modell (nuvarande) och upphandlingsstyrd modell (tidigare, och på förslag för framtiden). Den förstnämnda kan beskrivas som en ”inifrån-och-ut”-modell och den sistnämnda som en ”utifrån-och-in”-modell, men vi visar i vår studie på att denna indelning är en grov generalisering. Även i dagens ansökningsstyrda modell finns exempel där kommun, region och län tagit stort ansvar i att samordna och styra stödmedlen för utbyggnad av bredband, och där initiativet alltså inte kommer ”inifrån” eller ”underifrån”. Vi finner tecken på att i många fall där 6 kommun och region arbetar aktivt med bredbandsfrågan har effekten av den nuvarande styrmodellen varit mer lyckad. Vi identifierar viktiga aspekter som bör tas hänsyn till vid val av framtida styrmodell, oavsett om det blir en ansökningsstyrd eller upphandlingsstyrd modell. Dessa handlar om betydelsen av det lokala engagemanget, vikten av styrning och koordinering, behovet av att hantera efteranslutningar, förenklade regelverk, hänsyn till geografiska förutsättningar, och vikten av ett samordnat bredbandstöd även om finansiering kommer ur olika EU-fonder

Från arbetsgemenskap till fritidsgemenskap

The imprint on rural areas from social change since the 1950s is a decline in population, farming and other local working places, services, political platforms and meeting places. The aim of the thesis is to understand how these changes have affected the interrelations between people, place and history. The fieldwork was conducted in Locknevi, a parish in Småland. Interviews and participant observation were undertaken for four months, during a span of five years. In spite of the impoverishment of rural areas inhabitants seek to maintain social and time-space relations through new practises, mostly in local associations. These associations were once an important arena for modernising both agriculture and rural life. Now they are divided into agricultural and community based associations. People moving into the community often engage in community based associations. Hence local communities are now upheld by activities within associations and among friends instead of by work within agriculture. Three cases from Locknevi are the basis for discussions of the effect of social change over the last decades. For example the school is an important institution and meeting place. Here the struggle to retain the village school shows that when meeting places are in danger of disappearing people tend to mobilize against deterioration in living conditions. Furthermore the church is an important local political arena, institution and meeting place. The conflict within church leadership represents divergent views in the community, namely the old independent view and the new view incorporated in a global world. Moreover the moose hunt as an institution serves to maintain the sense of community. In this regard the effects of change are manifested in the way the local hunting teams respond to the activities of hunting tourism. Here tensions often emerge between cultural/social and economic stakes within the community. The empirical findings shows no conflict between seeking to maintain a strong place identity and embracing an openness towards society. On the contrary, this combination could well be the fundamental driving force for building society. However it is hard to create a viable community in the absence of local subsistence, meeting places, institutions and a concrete use of place

Utvärdering av stöd till utbyggnad av bredband : slutrapport

Detta är en slutrapport från utvärderingen av bredbandsstöd för svensk landsbygd. Landsbygdsprogrammet finansierar stöd till utbyggnad av accessnät och regionalfondsprogrammen finansierar stöd till ortssammanbindande nät. Utvärderingen har genomförts av Institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Jordbruksverket och Tillväxtverket. Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts i form av fältarbete med intervjuer i åtta kommuner i tre regioner, en telefonenkät till landsbygdsföretagare samt en ekonometrisk analys av SCB:s databas för landets företag. Det resultat som presenteras i rapporten bygger även på andra tidigare studier och utvärderingar. Rapporten behandlar bredbandsinfrastrukturens betydelse för företagen (kapitel 2), användningen av IT-system (kapitel 3) och landsbygdensutveckling (kapitel 4). Dessutom diskuteras styrningen av stöden till accessnät genom landsbygdsprogrammet samt styrningen av programsamordning mellanregionalfondsprogrammen (som stödjer utbyggnaden av ortsammanbindande nät) och landsbygdsprogrammet (kapitel 5). Slutligen förs ett resonemang om huruvida markbundet bredband på en hastighet av 100 Mbit/s är samhällsekonomiskt effektivt (kapitel 6). En sammanställning av hur bredbandsutbyggnaden bidrar till måluppfyllelsen för övriga mål i landsbygdsprogrammet finns i bilaga 1. Bredbandsinfrastrukturen har betydelse för företagande och arbetsmarknad, men den är svår att påvisa i omsättnings- och sysselsättningssiffror (kapitel 2) Bredbandsstöden inom landsbygdsprogrammet och regionalfondsprogrammen har lett till, och kommer leda till, att fler företag får tillgång till eller ökad möjlighet att ansluta sig till ett fibernät. Stöd ur landsbygdsprogrammet 2007–2013 bidrog till att ge knappt 12 000 företag tillgång till bredband, men för innevarande period finns ingen sammanställning. Stöd till ortsammanbindande nät från Eruf beräknas under nuvarande programperiod leda till att cirka 12 000 företag får ökad möjlighet att beställa en bredbandsanslutning. I oktober 2017 hade 77 procent av alla hushåll och företag i Sverige tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (PTS 2018a). Hushållens bredbandstillgång gynnar landsbygdsföretagen genom att bra förutsättningar för boende på landsbygden är av vikt för både för företagens kundunderlag och kompetensförsörjning. Majoriteten av företagarna uppger att bredbandstillgång är viktigt för deras företagande, samtidigt som fiberutbyggnaden inte tycks ha gett en mätbar effekt på varken omsättning eller sysselsättning. Det finns en självmotsägelse, eller paradox, i dessa utsagor. Ett möjligt sätt att förstå och förklara denna paradox är att företagarna bedömer att det snabba bredbandet kommer ha stor betydelse i framtiden. Merparten av de intervjuade företagens internetanvändning begränsas i dagsläget till enklare tjänster såsom kommunikation och administration, tjänster som rimligen kan tänkas användas lika väl på en anslutning med betyd­ligt lägre hastighet. Det viktigaste för många är i stället att fiberutbyggnaden har gett en stabil, snarare än snabb, uppkoppling samt säkerställt en fast uppkoppling när kopparnätet monteras ned. Fiberutbyggnad till följd av offentliga bredbandsstöd skapar förutsättningar för utveckling av användningen av IT-system på landsbygden (kapitel 3) Den nya fiberanslutningen möjliggör internettillgång med högre kapacitet i termer av överföringshastighet, stabilitet, redundans och gör konsumenten mindre känslighet för förbrukning av datamängd till skillnad från det mobila bredbandsnätet. Stödens effekter på användningen av IT system varierar beroende på alternativa förutsättningar för den fastighet som fått fiberanslutning till följd av stöd. Det finns stora förväntningar på att detta ska generera användning ITsystemen får större betydelse i framtiden. Den viktiga effekten på kort sikt är inte att det blir snabbt bredband med 100 Mbit sekund utan att bredbandsstöden möjliggör fortsatt fast internettillgång när kopparnätet monteras ned. På längre sikt möjliggör bredbandsstöden för landsbygdsområden atthänga med i teknikutvecklingen på samma villkor som andra områden. Fiberutbyggnaden är dock bara en av flera pusselbitar för att säkra god tillgång till internet med hög överföringskapacitet. Bredbandsinfrastrukturens har betydelse för lokalutveckling (kapitel 4) När det gäller betydelsen av IT-infrastruktur för landsbygdens utveckling har vi funnit att det på olika sätt minskar skillnaden mellan stad och land. Som landsbygdsbo upplever man det som rättvist att bredbandet ger liknande förutsättningar som i städer. Andra möjliga effekter är ökade möjligheter att fortsätta bo och verka på landsbygden, ökat kultur- och medieutbud samt nya lösningar för att tillhandahålla offentlig service. Till viss del finns det positiva miljöeffekter, främst genom minskat bilåkande, och det finns även enstaka nya verksamheter på bygdenivå. Det är dock inte möjligt att för ett landsbygdsområde identifiera kausala samband mellan specifik fibernätsutbyggnad och utvecklingen i den berörda bygden, då det snarast är internettillgången som helhet (den fasta och mobila uppkopplingen) som skapar förutsättningarna för utvecklingen i bygden. De offentliga bredbandsinvesteringarna har varit effektiva i att uppnå målet, men det förekommer kritik (kapitel 5) De offentliga bredbandsstöden har varit effektiva i att uppnå det kvantitativa bredbandsmålet och att stimulera lokal mobilisering. Vi identifierar samtidigt tre former av kritik mot hur stöden inom landsbygdsprogrammet fördelas. Dels att denna modell inte är den effektivaste för att stimulerade marknaden att bygga i glest befolkade område. Dels att urvalskriterierna inte gör det möjligt att väga in fler faktorer (till exempel försämrad alternativ uppkoppling via ADSL) än det numerära bredbandsmålet vid beslut om stödprioriteringar. Slutligen förekommer det argument som pekar på att stöden inom landsbygdsprogram­met i vissa fall kan ha gått till områden som inom en snar framtid hade kunnat byggas ut på kommersiell grund. Vi resonerar i rapporten om svårigheterna att bedöma giltigheten i denna kritik. I intervjuerna förekommer också kritik mot att stödformen som den är utformad idag tycks kunna leda till stora variationer i anslutningskostnader, att den inte eliminerar risk för så kallade ”vita fläckar”, samt att ett stort ansvar läggs på lokala (i vissa fall ideella) aktörer. Vidare finns det kritik mot bristen på samordning av landsbygdsprogrammet och Eruf på nationell nivå. Vi diskuterar tre scenarier för framtida stödpolitik: öppna utlysningar, riktade utlysningar och upphandlingar, och konstaterar att samtliga av dessa tre scenarier har för- och nackdelar. Ytterligare studier krävs för att bedöma huruvida bredbandsstöden är samhällsekonomiskt effektiva (kapitel 6) I vilken utsträckning den ekonomiska utvecklingen har påverkats av den pågående övergången till nästa generations överföringshastigheter är svårt att uttala sig om. Inom detta område krävs fördjupande studier. Vi kan dock konstatera att bredbandsutbyggnad, givet den utveckling som spås av diverse branschanalytiker, utgör en avgörande faktor för att möjliggöra för företag att vara verksamma i hela landet. Ur regionalpolitiskt hänseende framstår bredbandsinvesteringar som effektiva åtgärder på så sätt att de har stor betydelse för att skapa en känsla av inkludering i samhällsutvecklingen. En slutsats i såväl den Eruf-finansierade följeforskning, som i denna utvärdering, är att satsningar på IT infrastruktur bör kombineras med åtgärder för att näten ska komma till affärsmässig användning och med att verksamhetsutveckling sker i offentlig sektor för att kunna nyttja infrastrukturens potential