Ground-living predators of the apple fruit moth Argyresthia conjugella (Zell.)

Field studies were conducted in two orchards to investigate what type of ground- living predators that prey on the apple fruit moth during hibernation. Two tasks were addressed: 1) hibernation loss of the apple fruit moth was quantified, and 2) effect of the different predator groups were identified. This was done in a spring experiment and an autumn to spring experiment with mesh exclusion cages. The results were analyzed with the GLIMMIX procedure in SAS. The field studies were complemented with feeding tests in laboratory with spiders, ants, staphylinids and carabids that were supposed to detect and eat apple fruit moth pupae. In spring and autumn, large insects between 5 to 11 mm, were the major predator of the apple fruit moth, while the smaller insects of sizes 0-5 mm, dominated the predation during winter. Small rodents (11-20 mm) had little or no predation effect on the apple fruit moth pupae, probably because the pupae were too small to be detected as a food source. Both ground-beetles (Pterostichus sp. and Harpalus latus) and staphylinids were able to detect and eat apple fruit moth pupae in the feeding test. Spiders and ants did not eat apple fruit moth pupae in the feeding test.Fältstudier genomfördes på två lokaliteter för att undersöka vilken typ av marklevande predatorer som kan upptäcka och konsumera puppor av rönnbärsmal under övervintring. Två faktorer studerades: 1) mortalitet av rönnbärsmal under vinterhalvåret kvantifierades, och 2) effekten av de olika grupperna av predatorer studerades. Uteslutningsburar med olika nätstorlekar användes i ett vårförsök och ett höst- till vårförsök. Resultaten analyserades med GLIMMIX i SAS. Fältstudierna kompletterades med test i laboratorium, där spindlar, myror, jordlöpare och kortvingar observerades medan de attackerade puppor av rönnbärsmalen. Under vår och höst var större insekter av storlek 5-11 mm den tydligaste gruppen av predatorer, medan mindre insekter (0-5 mm) dominerade predationen under vinterhalvåret. Små däggdjur med storleken 11-20 mm hade ingen eller mycket liten effekt på rönnbärsmalspopulationen, förmodligen beroende på att pupporna var för små för att bli upptäckta som födokälla. Både jordlöpare (såsom Pterostichus sp. och Harpalus latus) och kortvingar kunde identifiera och äta upp rönnbärsmalspuppor i laboratorietestet. Spindlar och myror däremot var inte intresserade av rönnbärsmalspuppor som födokälla

Challenges and opportunities for increasing the use of low-risk plant protection products in sustainable production. A review

Plant production systems worldwide are struggling to meet the diverse and increasing needs of humankind while also facing challenges such as climate change and biodiversity loss. This, combined with the desirable transition from the use of conventional pesticides to more sustainable plant protection solutions, has led to an urgent, and increasing, need for low-risk plant protection products (PPPs) to be developed, applied, and integrated into management practices across all types of plant production systems. Despite a high demand from end users and consumers together with joint political goals at the EU level to replace conventional pesticides, the number of low-risk PPPs on the European market remains low, in comparison to synthetic agrochemicals. In this review, we summarize knowledge about the policy, technical, and administrative issues hampering the process of bringing new low-risk PPPs to the European market. We present an overview of the challenges in using the low-risk PPPs that are currently available within the EU agricultural, horticultural, and forestry sectors. We describe the variation in modes of action and the limitations associated with different application techniques and give concrete examples of problems and solutions from Swedish plant production sectors, in contrast to global perspectives as demonstrated by examples from African agriculture. Finally, we conclude that trans-sectoral, multi-actor approaches are required and provide suggestions on how to address the remaining knowledge gaps related to efficiency, application, and economics of low-risk PPP use in Integrated Pest Management (IPM) solutions for plant protection to improve future food security in Europe

Fokusprojekt Lågriskmedel i växtskyddet

Fokusgruppens syfte har varit att definiera kunskapsluckor avseende den praktiska användningen och implementeringen av alternativa medel med låg risk för bekämpning av skadegörare och sjukdomar inom jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk. Vi har utgått från en bred definition av medel med låg risk, som har omfattat både allmänkemikalier och växtskyddsmedel med låg risk (enligt gällande EU-lagstiftning). Trots att det idag finns ett ökat behov av alternativa verktyg inom växtskyddet och politiska mål om minimerad användning av kemiska medel, så är användningen av alternativa bekämpningsmedel i fältodlade grödor mycket begränsad. • En viktig faktor som styr och begränsar tillgängligheten av alternativa medel är EU-lagstiftningen för godkännande av dessa medel. För att kunna registrera ett medel behövs en investering från det företag som ansöker om godkännande, vilket kan vara en anledning till att medel inte blir tillgängliga på marknaden. En annan lagteknisk begränsning är ogynnsamma skatteregler för dessa medel. • Från ett användarperspektiv är bristande kunskap om hur effektiva dessa medel är, hur man bäst applicerar dem samt hur de kan integreras i befintliga växtskyddsstrategier en bidragande orsak till att de inte används fullt ut. • Rådgivningen pekar också på en otydlighet om vilka medel som får användas speciellt i ekologisk produktion och att användningen missgynnas av höga priser i kombination med en osäkerhet om hur effektiva dessa medel är. • I Jordbruksverkets rapport ”Hinder för ökad användning av alternativa bekämpningsmedel” (SJV, Rapport 2019:3), som medlemmar av fokusgruppen har varit med att skriva, är ett av förslagen en utökad rådgivningsverksamhet. Detta eftersom informationsinsatser och aktiv rådgivning kan påverka hur snabbt odlare accepterar och börjar använda ett växtskyddsmedel, speciellt om det har nya egenskaper (och en ny verkningsmekanism). Forskning visar att en ny åtgärd/metod inte bara ska Sammanfattning och slutsatser 5 passa in i befintliga verksamheter utan också passa med attityd och värderingar hos användaren. • Från ett forskningsperspektiv kan vi se ett klart behov av tillämpningsnära forskning framför allt för att få en ökad kunskap om hur alternativa bekämpningsmedel kan integreras i befintliga växtskyddsstrategier. En utmaning är den begränsade mängd forskningsmedel som finns att söka för denna typ av forskning. • Forskningen är ofta väldigt uppdelad mellan agrikultur, hortikultur och skogsbruk. Här skulle man kunna dra nytta av kunskap inom respektive system eftersom vissa aspekter är generella mellan olika system, åtminstone för vissa grödor/träd. • Från ett internationellt perspektiv kan vi se vinster med ett bättre samarbete med närliggande länder, tex Plant Biologicals Network (PBN) som koordineras från Danmark, men även engagemang inom det vidare EUperspektivet (bla lagar). • Ytterligare en slutsats från fokusgruppens arbete är att växtskyddsforskningen på SLU behöver samordnas bättre, tex genom att knyta samman de kompetenscentrum som finns idag – CBC och CKB – med nya strukturer som skulle kunna fokusera på i) analys av växtskadegörare och ii) lågrisk-metoder och hur dessa kan spela en roll i integrerat växtskydd (IPM). • ygarbeta tillsammans för att få till en bra samverkan och kunskapsutbyte